Kursen syftar till att studenten utvecklar sin förmåga att identifiera psykosociala faktorer och förstå deras betydelse för hälsan för den som lever med ett gravt funktionshinder.

Kursen utgår från hälsobegreppets psykosociala aspekter med betydelse för personer som lever med grava funktionsnedsättningar. Att leva med ett funktionshinder belyses utifrån ett helhetsperspektiv genom livsförloppets olika perioder. Kursen ger konkreta exempel på psykosociala hälsofaktorer och hur dessa kan stärka individens känsla av empowerment, att vara delaktig och att uppleva självbestämmande och autonomi trots stort stödbehov. Betydelsen av egenvård och anpassad hälsoupplysning riktad till personer med olika funktionsnedsättningar diskuteras. Psykosociala omgivningsfaktorer betydelse för hälsan och livskvalitet såsom attityder, bemötande och tillgänglighet i samhället penetreras. Vikten av personliga nätverkskontakter, familj, närstående och vänner analyseras. Ett genomgående moment i kursen är studentens träffar med sin mentor och uppgifter som knyter an till verksamheter inom funktionshinderområdet. Härigenom får studenten nära insyn i brukarnas behov av stöd, vilka insatser som är möjliga, samverkan mellan olika parter och brukarnas delaktighet och möjlighet att påverka insatserna.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för hur betydelsefulla psykosociala hälsofaktorer inverkar på och påverkas av en funktionsnedsättning,

2. diskutera teorier om hälsa och hälsans betydelse när man lever med en funktionsnedsättning,

3. beskriva relationen mellan riskfaktorer och hälsa,

4. ge exempel på stödinsatser och omgivningsfaktorer som kan öka den funktionshindrades möjligheter till god hälsa,

5. reflektera över och kritiskt granska professionellt samarbete och brukarinflytande, och

6. reflektera över betydelsen av egna attityder och etiskt förhållningssätt i mötet med människor med funktionshinder.

Arbetsformerna utgår från både Campus förlagda föreläsningar och nätbaserade föreläsningar med därtill kopplade obligatoriska seminarier eller work-shops. Arbetsformerna bygger på studentaktivt lärande. Studenten genomför uppgifter som utförs under ledning av studentens mentor.

Lärandemål 1, 2 och 3 examineras genom enskild skriftlig examensuppgift. Lärandemål 4 examineras genom ett grupparbete. I examinationen av gruppuppgiften ingår att studenterna presenterar denna muntligen och skriftligen vid ett obligatoriskt seminarium inför klassen. Lärandemål 5 examinas muntligt och skriftligt och anknyter till en uppgift förlagd till mentorsverksamheten. Lärandemål 6 examinas genom workshops.

Rätt till omtentamen

Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphör eller genomgår större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt i studiehandledningen fastställda tider.

Antonovsky, A. (1991) Hälsans mysterium. Natur och Kultur.

Arnhof, Y. (2008) Onödig ohälsa. Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning. Statens Folkhälsoinstitut. Rapport 2008:13.

Boström, G. (2008). Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland personer med funktionsnedsättning. Statens Folkhälsoinstitut. Rapport 2008:17.

Brown I. & Brown, R.I. (2003) Quality of Life and Disability. An Approach for Community Practioners. Jessica Kingsley Publishers: London. 260 s.

Gullacksen, A-C, (2010) Delaktighetsmodellen. En väg mot empowerment. FOU Skåne 2010:2

Kallenberg K. & Larsson G. 2000 Människans hälsa – livsåskådning och personlighet. Natur och kultur. 209 s.

Karlsson, M & Börjesson, M. (2011) Brukarmakt i teori och praktik. Natur och Kultur:Stockholm

Mallander, O. (2011) Nära vänskap? En analys av kontaktmannaskap enligt LSS. Égalité:Malmö

Umb-Carlsson, Ö. (2008) Studier om hälsa för personer med utvecklingsstörning. Statens Folkhälsoinstitut. Rapport 2008:18.

Tillkommer vetenskapliga rapporter och artiklar.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs i delkurs 1 En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva delkursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling sker under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursen/delkursens slutförande. I delkurs 2 genomförs enbart en summativ kursvärdering. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.