Godkända kurser omfattande minst 30 hp från år 1.

Kursen syftar till att ge kunskaper och färdigheter som förbereder studenten för att arbeta med människor med funktionshinder med en socialpedagogisk utgångspunkt och metodik.

I kursen behandlas aktuella teoretiska perspektiv och metoder i socialpedagogik med relevans för arbete med människor med funktionshinder. De teoretiska resonemangen kopplas till aktuella metoder inom det sociala och socialpedagogiska arbetet och specifika habiliteringsmetoder exv. som kan stärka brukarens inflytande och delaktighet, träna inlärning -, kommunikationsförmåga och social kompetens. Modeller för stödjande arbete på individ- och omgivningsnivå ägnas ett särskilt utrymme. Konsekvenser av de olika arbetssättens tillämpbarhet och etiska dimensioner granskas.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. definiera och ge exempel på centrala begrepp och teorier inom allmän pedagogik och socialpedagogik,

2. beskriva och visa på färdigheter i socialpedagogiska metoder av relevans för arbete inom funktionshinderområdet,

3. reflektera över användningsområden för socialpedagogiska metoder och dess etiska aspekter i arbetet med personer med funktionshinder,

4. redogöra för och granska användbarheten av olika vägar för kommunikation,

5. reflektera över betydelsen av egna attityder och etiskt förhållningssätt i mötet med människor med funktionshinder, och

6. reflektera över kognitiva och emotionella komponenter i lärandeprocesser och koppla dessa till egna arbets- och studieerfarenheter.

Det pedagogiska arbetet bygger huvudsakligen på studentaktiva arbetsformer. Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, enskilda arbeten, grupparbeten, metodövningar och rollspel. I kursen används filmanalys som ett särskilt pedagogiskt hjälpmedel. I kursen arbetar studenterna i reflexionsgrupper. Medverkan i PPU-grupper är obligatorisk.

I temat examineras lärandemål 1 såväl skriftligt som muntligt genom seminarier samt genom en enskild skriftlig salstentamen.

I temat examineras lärandemål 2,3 och 5 genom deltagande i övningar, workshops och seminarier skriftligt som muntligt samt genom en enskild skriftlig hemtentamen.

I temat examineras lärandemål 4 muntligt och skriftligt genom seminarier. Lärandemål 6 examineras genom aktivt deltagande vid föreläsningar och reflektionsgrupper för personlig och professionell utveckling.

Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.

Andreassen P, Stenmo M, Bogarve C, (2010) Samtalsmetodik. Att engagera. Om att skapa kontakt, stödja delaktighet och coacha som stöd till förändring. Kompendium. 34 s.

Bogarve C, Ershammar D, Rosenberg D, (Red) (2012) Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder: möjlighetens metoder för en ny praktik. 1. uppl. Stockholm: Gothia 200 s.

Byréus K, (2012) Du har huvudrollen i ditt liv: om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. 3., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber. 192 s.

Cederborg C, Hellner Gumpert C, Larsson Abbad G, (2009) Att intervjua barn med intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur. 80 sid.

Eriksson L, Markström A M, (2000) Den svårfångade socialpedagogiken. Studentlitteratur: Lund. 200 s.

Eriksson L, Nilsson G, Svensson L A, (Red) (2013) Gemenskaper: socialpedagogiska perspektiv. Göteborg: Daidalos. 340 s.

Forsberg G, Wallmark J, (2002) Nätverksboken: om mötets möjligheter. 2., [bearb. och utök.] uppl. Stockholm: Liber. 280 s.

Gullacksen A C, (2010) Delaktighetsmodellen: en väg mot empowerment. Lund: Kommunförbundet Skåne, FoU Skåne. 40 s.

Gårdare S, (2011) Funktionsnedsättning, funktionsuppsättning: boken om hur vi får en kulturskola för alla! Hallstavik: Sveriges musik- och kulturskoleråd (SMoK). 80 s. Tillgänglig på Internet: http://www.smok.se/publikation/funktionsnedsattning-funktionsuppsattning-boken-hur-vi-far-en-kulturskola-for-alla

Heister Trygg B, (2010) TAKK: tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. 2., rev. uppl., Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK). 87 s.

Madsen B, (2006) Socialpedagogik: integration och inklusion i det moderna samhället. Lund: Studentlitteratur. 250 s.

Silfverberg G, Lerner H, (Red) (2014) Hästen, hunden och den mänskliga hälsan: vård, behandling och terapi. Stockholm: Ersta Sköndal högskola. 187 s.

Strandberg L, (2009) Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. 2. uppl. Stockholm: Norstedt. 198 s.

Strandberg T, (Red) (2011) Förhållningssätt och möten: arbetsmetoder i social omsorg. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. 129 s.

Willis D A, (1997) Animal Therapy. Rehabilitation Nursing, 22 (2), 78-81.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Återkopplingen görs skriftligt på kursens hemsida eller muntligt under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgänglig på kursens hemsida. Kursvärderingarna är obligatoriska.