Grundläggande behörighet.

Delkursen syftar till att studenterna tillägnar sig kunskaper om de sociala utmaningar som personer med funktionsnedsättningar kan möta under hela livsförloppet.

Kursen består av 2 delkurser.

Kursen tar upp hur individers livsvillkor kan påverkas under olika perioder av livsförloppet, av att ha, eller få, en funktionsnedsättning. Livsförloppets perioder omfattar barn- och ungdom över vuxenliv till ålderdom, och hur dessa på olika sätt kan påverkas av att ha eller få en funktionsnedsättning. Olika perioder ställer olika krav och erbjuder olika möjligheter till individuell utveckling och självförverkligande, men innehåller även olika problem som kan skapa hinder för den enskildes möjligheter, inte minst då en miljö kan funktionshindra individen med en funktionsnedsättning. Studenten fördjupar sig således också i hur olika sociala problem kan uppstå som följd av, eller påverkas av, förekomst av en funktionsnedsättning. Exempel på faktorer som tas upp under olika perioder är skola, arbetsliv och aktiviteter, men även försörjning och föräldraskap, där det sistnämnda kan innefatta såväl att personen med funktionsnedsättning är, som att personen blir, förälder. Kursens övergripande perspektiv är därmed individens möjligheter i det moderna samhället att identifiera och leva ett gott liv under olika livsperioder.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. Beskriva uppväxtvillkor och livsvillkor för personer med funktionsnedsättningar under barndomen avseende stödbehov och familjesituation,

2. Beskriva livsvillkor för personer med funktionsnedsättningar under ungdomstiden avseende sociala utmaningar, problem, och svårigheter,

3. Beskriva vuxenperiodens livsvillkor för personer med funktionsnedsättningar avseende såväl familjebildning och familjeliv, som möjligheter till meningsfulla aktiviteter, sysselsättning och försörjning, och

4. Beskriva personers med funktionsnedsättningar livsvillkor under åldrandet avseende aktiviteter och stödbehov och dessas karaktär, omfattning, och förändringar.

Under delkursen uppnås lärandemålen 1-4 genom obligatoriska föreläsningar och seminarier. För respektive lärandemål anordnas ett obligatoriskt seminarium, där diskussioner och handledning syftar till att formativt stödja studentens skrivande av en fyrdelad examinerande inlämningsuppgift i paperform där respektive del av uppgiften diskuterats vid ett av de obligatoriska seminarierna. I syfte att stödja olika perspektiv av kursens innehåll kan inbjudna gästföreläsare medverka.

Lärandemålen 1-4 examineras genom en enskild skriftlig inlämningsuppgift. Fokus för bedömningen är studentens förmåga att tydligt beskriva livsvillkor för personer med funktionsnedsättningar under olika livsperioder, med hänvisning till kurslitteratur och vetenskapliga referenser. Specifika bedömningskriterier för examinationen presenteras i studiehandledningen.

Kursen tar upp hur en individs livsvillkor kan påverkas under hela livsförloppet, av att ha, eller få, en funktionsnedsättning. Detta avser därmed generella och övergripande perspektiv på individens hela livssituation under hela livsförloppet. Exempel på faktorer som återfinns under hela livsförloppet är sexualitet, social interaktion, och åldersrelaterade förändringar, och hur dessa faktorer påverkas av, och påverkar, en funktionsnedsättning. Andra faktorer inkluderar sociala problem i form av exempelvis utanförskap, missbruk, och sexuellt utnyttjande. Generella aspekter som rör skillnader och likheter baserat på kön belyses utifrån ett livsförloppsperspektiv. För att förhålla sig till olika möjligheter och hinder för individen får studenten under kursen ta del av, och arbeta med, livsberättelser av personer med egna erfarenheter av att leva med funktionsnedsättningar, för att på så sätt få en bild av den upplevda situationen. Kursens övergripande perspektiv är därmed individens möjligheter i det moderna samhället att identifiera och leva ett gott liv under hela livsförloppet.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. Förklara individuella möjligheter och hinder kopplat till samhällets attityder och uppfattningar om sexualitet och funktionsnedsättningar,

2. Förklara hur sociala och andra faktorer i omgivningen kan förändras över tid och skapa olika möjligheter och hinder för jämlika levnadsvillkor för personers med funktionsnedsättningar,

3. Ge exempel på hur särskilt avgörande frågor med betydelse för god livskvalitet kan variera eller vara bestående under olika livsperioder för en person med en funktionsnedsättning, och

4. Reflektera över studieteknik samt kognitiva och emotionella komponenter i lärandeprocesser och koppla dessa till egna studieerfarenheter

Under delkursen uppnås lärandemålen 1-3 genom obligatoriska föreläsningar och seminarier. De seminarier som är kopplade till lärandemål 1 och 2 är formativt syftande med till respektive avsnitt knuten handledning. Lärandemål 3 uppnås även genom grupparbete som seminarieredovisas. Lärandemål 4 uppnås genom föreläsningar och aktiv medverkan i PPU-grupp (obligatoriskt) där studenten bidrar med egna erfarenheter och reflektioner. I syfte att stödja olika perspektiv av kursens innehåll kan inbjudna gästföreläsare medverka.

Lärandemålen 1-2 examineras genom enskilda skriftliga inlämningsuppgifter. Lärandemål 3 examineras genom en tvådelad skriftlig uppgift, där den första delen är en text som skrivs enskilt, och som i den andra delen diskuteras gruppvis, varefter resultatet av gruppdiskussionen först redovisas skriftligt (gruppgemensam text) och därefter presenteras i seminarieform inför andra kursdeltagare. För den enskilda texten väljer studenten i samråd med kursansvarig ett ämne som fördjupas. Lärandemål 4 examineras genom aktivt deltagande vid reflektionsgrupper för Personlig och Professionell Utveckling (PPU). Fokus för bedömningen är studentens förmåga att tydligt exemplifiera och förklara hur centrala och särskilt avgörande livsvillkor kan förändras eller vara bestående för personer med funktionsnedsättningar under hela livsförloppet, med hänvisning till kurslitteratur och vetenskapliga referenser. Specifika bedömningskriterier för examinationen presenteras i studiehandledningen.

Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphör eller genomgår större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. beskriva särskilda uppväxtvillkor för barn med funktionsnedsättning och familjens situation,

2. exemplifiera särskilda svårigheter och risker för sociala problem under ungdomstiden för personer med en funktionsnedsättning,

3. reflektera över olika attityder och uppfattningar om sexualitet och familjebildning för unga med funktionsnedsättning.

4. beskriva centrala faktorer med betydelse för individens möjlighet till meningsfull sysselsättning och försörjning,

5. reflektera över på vilket sätt samhället uppmärksammar hur det är att åldras med funktionshinder och vilket stöd som då behövs,

6. exemplifiera hur omgivningsfaktorer kan hindra eller underlätta för att skapa jämlika levnadsvillkor för personer med funktionshinder,

7. reflektera kring några särskilt avgörande frågor i olika livsperioder med betydelse för god livskvalitet när man lever med en funktionsnedsättning, och

8. reflektera över studieteknik samt kognitiva och emotionella komponenter i lärandeprocesser och koppla dessa till egna studieerfarenheter.

Arbetsformerna utgår från både Campusförlagda föreläsningar och nätbaserade föreläsningar med därtill kopplade obligatoriska seminarier eller work-shops. Arbetsformerna bygger på studentaktivt lärande enskilt och i grupp. Inbjudna gästföreläsare deltar i seminarier med studenterna. Lärandemål 8 stöds genom reflektionsuppgifter och aktiv deltagande (obligatoriskt) vid reflektionsgrupper för Personlig och Professionell Utveckling (PPU) där studenten bidrar med egna erfarenheter och reflektioner.

Lärandemål 1 till 6 examineras genom enskilda skriftliga examinationsuppgifter. Lärandemål 7 examineras genom en gruppuppgift med en enskild skriftlig del. Studenterna väljer i samråd med kursansvarig sitt ämne med anknytning till detta lärandemål som de fördjupar sig i under kursens gång. I examinationen av gruppuppgiften ingår att studenterna presenterar denna muntligen och skriftligen vid ett obligatoriskt seminarium inför klassen. Lärandemål 8 examineras genom aktivt deltagande vid reflektionsgrupper för Personlig och Professionell Utveckling (PPU).

Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphör eller genomgår större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.

Blomgren F, Wanker M (2010) Annorlunda syskon: [syskon med funktionshinder]. Västerås: Ica. 104 s.

Fors S, (2010) Blood on the tracks: life-course perspectives on health inequalities in later life. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Stockholms universitet, 2010. 67 s.

Fäldth F, Krantz O, (2014) Åldrande och intellektuella funktionsnedsättningar: en litteraturöversikt. Malmö: Stadskontoret, Malmö stad. 113 s.

Gustavsson Holmström M, (2002) Föräldrar med funktionshinder: om barn, föräldraskap och familjeliv. Stockholm: Carlsson. 280 s.

Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning (2012) Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 20 s.

Jeppsson-Grassman E, (Red.) (2008) Att åldras med funktionshinder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. 100 s.

Löfgren-Mårtenson L, (2010) ”Får jag lov?” [Elektronisk resurs]: om sexualitet och kärlek i den nya generationen unga med utvecklingsstörning. Lund: Studentlitteratur: 233 s.

Möller A, Nyman E, (2003) Barn, familj och funktionshinder: utveckling och habilitering. 1. uppl., Stockholm: Liber. 17 s.

Nohrstedt L, (2011) Vägen blir till medan vi går – att få och leva med barn med funktionsnedsättning. I: Söderman L, Antonson S, (Red.) Nya Omsorgsboken. 5., [helt omarb., nya] uppl. Malmö: Liber. 16 s.

Olsson MB, Hwang CP, (2008) Socioeconomic and psychological variables as risk and protective factors for parental well-being in families of children with intellectual disabilities. Journal of Intellectual Disability Research, 52(12), 1102-1113.

Sverige. FunkA-utredningen (2012) Sänkta trösklar – högt i tak: arbete, utveckling, trygghet: betänkande. Stockholm: Offentliga Förlaget. 90 s.

Tillkommer självbiografiska berättelser, vetenskapliga artiklar, samt referenslitteratur, om sammanlagt 50 sidor.

Barnes C, Mercer G, (2000) Granskning av den sociala handikappmodellen. I: Tideman M (Red.) Handikapp: synsätt, principer, perspektiv. [Ny utg.] Lund: Studentlitteratur. 25 s.

Björck-Åkesson E, Granlund M, (2004) Delaktighet – ett centralt begrepp i WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). I: Gustavsson A, (Red.), Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur. 20 s.

Erlandsson, L.-K. & Persson, D. (2014) ValMO-modellen – Ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. Lund: Studentlitteratur. (128 s)

Furenhed R, (2011) Livet och frågorna. I: Söderman L, Antonson S, (Red.) Nya Omsorgsboken. 5., [helt omarb., nya] uppl. Malmö: Liber. 8 s.

Gindt, D. & Rydström, J. (2012). Cripteori. Lambda Nordica, 17(1-2). Available from: http://www.lambdanordica.se/artikelarkiv/ Valda delar, cirka 50 s.

Grönvik L, (2007) Definitions of disability in social sciences: methodological perspectives. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet, 2007. 25 s.

Kulick, D. & Rydström, J. (2015) Loneliness and its opposite. Sex, disability and the ethics of engagement. Ort: Duke University Press. Valda delar, ca 100 s.

Lukkerz, J. (2014). En tom arena – gymnasiesärskole- och habiliteringspersonals perspektiv på sex- och samlevnadsundervisning. Malmö Högskola. Valda delar, ca 50 s.

McRuer, R. & Mollow, (eds.) (2012). Sex and disability. Duke University Press Books. Valda delar, ca 120 s.

Shier H, (2001) Pathways to participation: Openings, opportunities and obligations. A new model for enhancing children’s participation in decision-making, in line with Article 12.1 of the United Nations Convention on the rights of the child. Children & Society, 15, 107-117.

Tøssebro J, Kittelsaa A, (Red.) (2004) Exploring the living conditions of disabled people. Lund: Studentlitteratur. 25 s.

Tillkommer självbiografiska berättelser, vetenskapliga artiklar, samt referenslitteratur, om sammanlagt 250 sidor.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling sker under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.