Kursen syftar till att studenten tillägnar sig grundläggande kunskaper om välfärdssystemet inom handikapp- och habiliteringsområdet.

Kursen består av två delkurser:

Kursen inleds med en orientering om kommuners och landstings/regioners organisation, ansvarsfördelning och samverkan inom och mellan verksamheter som, habilitering och rehabiliterande stöd och service. Internationellt erkända konventioner och policydokument såsom mänskliga rättigheter, barnkonventionen, tillgänglighet för alla och diskriminering, som ligger till grund för gällande lagstiftning diskuteras och dess tillämpning granskas. Särskilt uppmärksammas betydelsen av LSS, HSL och SOL för att skapa jämlika villkor för alla medborgare. Välfärdssystemets insatser för personer med funktionshinder som berörs är boendevillkor, sysselsättning, ekonomiskt stöd, personlig assistans, kontaktmannaskap, ledsagning, tolkning och färdtjänst Fallbeskrivningar med personer med olika funktionshinder illustrerar tillämpning och gränsdragning mellan lagområdena och tolkningsprinciperna.

Brukarnas möjlighet till delaktighet i utredning och bedömning av behov av socialt stöd, service och omsorg belyses. Även närståendes roll i dessa processer diskuteras. Beslutens långsiktiga effekter för brukarnas livssituation, självbestämmande och livskvalitet diskuteras med utgångspunkt i olika exempel.

Kursen består av två delkurser.

Efter genomgången kurs skall studenten kunna

1. korrekt använda olika begrepp och definitioner inom området,

2.redogöra för handikappolitikens riktlinjer och vägledande principer, nationella såväl som internationella,

3. beskriva det offentliga välfärdssystemets organisation, ansvarfördelning och samverkan med fokus på personer med funktionshinder,

4. redogöra för aktuell lagstiftning och välfärdsinsatser med relevans för området, och

5. reflektera kring tillämpning och tolkning av aktuella lagar och gränsdragningsproblematik i det individuella fallet.

Efter genomgången kurs skall studenten kunna

1. reflektera kring aktiv brukarmedverkan och delaktighet i utredningar och bedömning av insatser, samt betydelsen av beslut för livssituation och självbestämmande, och

2. exemplifiera närståendes roll och betydelse i beslutsprocesser och i brukarens vardag.

Kunskaperna inhämtas genom föreläsningar, litteraturstudier, gruppuppgifter samt genom diskussioner vid seminarier. Förberedelse och genomförande av workshops.

I delkurs 1examineras lärandemål 1,2,4 och 5 genom en enskild skriftlig examinationsuppgift. Lärandemål 3 examineras genom en workshop.

I delkurs 2 examineras lärandemål 1och 2 examineras genom förberedelser och redovisning av obligatoriska workshops, samt genom en skriftlig enskild examinationsuppgift.

Rätt till omtentamen

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.

Bergstrand, B-O (senaste upplagan) LSS. Höganäs: Komlitt. 132 s.

Brusén, P. (2005) Livet. En ryggmärgsskadad möter svensk handikappolitik. Malmö: Egalité. 245 s.

Ineland, J, Molin, M & Sauer, L, (2009) Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Gleerup: Malmö. 207 s.

Lewin, B (2010) ”Sam, likgiltighet och eldsjälar – Tre studier om LSS-reformen och det kommunala självstyret”. Kommunal ekonomi och politik. Vol. 13, nr 2, s 7-26.

Lindberg, L.& Grönvik, L. (2011) Funktionshinderpolitik- en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 183 s.

Lindqvist, R. (2009). Funktionshindrade i välfärdssamhället. Malmö: Gleerups Utbildning, 204 s.

Regeringskansliet (2008) Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 44s .pdf

Sjöberg, M. 2010, Bana väg: Välfärdspolitik och funktionshinder. Gidlund:Hedemora. 173 s.

Socialstyrelsen (2010). SOSFS 2008:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av 24 a § LSS. Stockholm: Socialstyrelsen, 7 s.

pdf

Socialstyrelsen (2010). SOSFS 2008:32 Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder. Stockholm: Socialstyrelsen, 4 s

Vedje, O & Olofsson, L (2008) Minilagbok för människor med funktionshinder. Borlänge: Olle Vedje Förlag. 90 s.

Wolmesjö, M & Zanderin, L. (2009) (Red) LSS –regelsystem, implementering och realitet. Lund: Studentlitteratur. 150 s.

Söderman, L. & Antonson, S. (2011), Nya omsorgsboken. En bok om människor med begåvningsmässiga funktionshinder. Uppl 5 Liber: del 3 sidorna 235 - 283. 50 s.

Åström, C. (2005) ”Funktionshindrad mellan SoL och LSS. I Politik, lag och praktik Implementeringen av LSS-reformen. Bengtsson, H (red). Lund: Studentlitteratur. 20 s.

Ytterligare aktuell litteratur, lagtext, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial tillkommer.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling sker under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida.