Grundläggande behörighet

Kursen syftar till att studenten inhämtar grundläggande kunskaper om medicinska aspekter av funktionsnedsättningar för att förstå personliga och sociala följder av dessa samt möjligheter och hinder för aktivitet och delaktighet.

Kursen består av två delkurser:

Under delkursen ges en introduktion till programmet socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet, huvudområdet handikapp- och rehabiliteringsvetenskap och socialpedagogik. Vidare inrymmer delkursen en medicinsk orientering om de vanligaste fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar som uppkommit genom långvarig sjukdom eller skador som är medfödda eller förvärvade. Innehållet fokuserar på omfattande och varaktiga nedsättningar som innebär att personen är i behov av omsorg/vård, stöd och service från samhället. Medicinska, personliga och sociala konsekvenser för viktiga livsområden som följd av funktionsnedsättning diskuteras och flerfunktionsnedsättningar och samsjuklighet belyses.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. beskriva fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar,

2. beskriva medicinska och sociala följder av funktionsnedsättningar,

3. redogöra för samspelet mellan medicinska och sociala aspekter vid funktionsnedsättning och betydelsen för individen, och

4. beskriva huvudområdets flervetenskapliga karaktär.

För att uppnå lärandemålen för delkursen bedriver studenten enskilda studier och deltar i föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna och seminarierna som rör lärandemål 1-3 är inriktade på de olika typerna av funktionsnedsättning (fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella). Vid föreläsningarna som rör lärandemål 4 erbjuds studenten information och kunskap om programutbildningens innehåll och utformning. Då deltagande på seminarier bedöms vara en förutsättning för att uppnå lärandemålen är dessa läraktiviteter obligatoriska.

Lärandemålen 1-4 examineras genom en individuell skriftlig examinationsuppgift. Fokus för bedömningen ligger på studentens förmåga att korrekt beskriva olika typer av funktionsnedsättningar, skilja dem åt och föra relevanta och korrekta resonemang avseende samspelet mellan medicinska och sociala konsekvenser av olika funktionsnedsättningar för individen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid. Kriterier för bedömning specificeras i studiehandledningen.

För godkänt på delkurs 1 krävs betyget godkänt på den individuella skriftliga examinationsuppgiften, samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment. För väl godkänt på delkurs 1 krävs väl godkänt på den individuella skriftliga examinationsuppgiften, samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment.

I delkursen presenteras och diskuteras möjligheter och hinder för aktivitet och delaktighet vid fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar. Vidare beskrivs och exemplifieras tvärprofessionella insatser i form av behandling, habilitering och rehabilitering samt stöd och service i vardagslivet för personer med fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar. I beskrivningen ges exempel på framtida arbete efter programutbildningen och studenterna diskuterar sitt val av utbildning under momentet kring personlig och professionell utveckling (PPU). Därutöver ingår en introduktion till informationssökning, källkritik och samt akademiskt skrivande under delkursen.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för och diskutera kring hinder och möjligheter för aktivitet och delaktighet för personer med olika typer av funktionsnedsättningar,

2. beskriva professionella aktörers insatser och samverkan i samband med individens behandling, habilitering och rehabilitering,

3. tillämpa grundläggande informationskompetens och källkritik,

4. utarbeta en sammanhållen akademisk text och tillämpa grunderna i akademiskt skrivande, och

5. diskutera egna studieerfarenheter och val av utbildning.

För att uppnå lärandemålen för delkursen bedriver studenten enskilda studier samt deltar i föreläsningar och workshops. Vidare skriver studenten ett individuellt arbete om aktivitet, delaktighet och professionella insatser vid funktionsnedsättning som presenteras skriftligt och muntligt. För att uppnå lärandemål 5 deltar studenten i reflektionsgrupper för PPU. Vid handledningstillfällena för det individuella arbetet sker en formativ bedömning av studentens kunskaper avseende möjlighet och hinder för aktivitet och delaktighet, professionella insatser vid olika typer av funktionsnedsättningar samt kunskaper om informationssökning, källkritik och akademiskt skrivande. Då deltagande i seminarier, workshops och handledning bedöms vara en förutsättning för att uppnå lärandemålen är dessa läraktiviteter obligatoriska.

Bedömningen av om studenten uppnått lärandemål 1-4 sker i form av ett skriftligt individuellt arbete. Fokus vid bedömningen av det skriftliga arbetet berör studentens förmåga att föra ett resonemang och göra relevanta och korrekta beskrivningar av hinder och möjligheter för aktivitet och delaktighet samt professionella insatser vid funktionsnedsättning med utgångspunkt i tillförlitlig litteratur. Bedömning av lärandemål 5 sker genom att studenten deltar aktivt i reflektionsgrupper för PPU.

Fokus för bedömningen är studentens aktivitet i samtal om tidigare studieerfarenheter samt bakgrunden till val av utbildning. Det individuella arbetet och redovisning och diskussion under seminarier och aktivt deltagande vid reflektionsgrupper för PPU utgör sammantaget underlag för bedömningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen.

För att bli godkänd på delkurs 2 krävs betyget godkänt på det skriftliga individuella arbetet, samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment. För betyget väl godkänt krävs väl godkänt på det skriftliga individuella arbetet, samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment.

För att blir godkänd på hela kursen krävs minst godkänt på båda delkurserna. För att erhålla betyget väl godkänd på hela kursen krävs minst godkänt på delkurs 2 och väl godkänt på delkurs 1.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat

Bjarnason S, (2011) ”Jobbet är kommunikation” Om användning av arbetshjälpmedel för personer med hörselnedsättning. Licentiatavhandling, Örebro universitet. 35 sidor.

Brunt D, Bejerholm U, Markström U, Hansson L, (Red.) (2020) Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Upplaga 3. Lund, Studentlitteratur. 65 sidor.

Cederlund C, Berglund S-A, (2017) Socialpedagogik: Pedagogiskt socialt arbete. Upplaga 2. Stockholm: Liber. 15 sidor.

Danermark B, (2005) Att (åter)erövra samtalet. En bok om hörselskada och kommunikation. Örebro: Läromedia. 65 sidor.

Englander M, Ingvarsdotter K, (Red.) (2017) Socialpsykiatrins grunder: människans villkor. Malmö: Gleerups Utbildning AB. 15 sidor.

Grundén I, (2005) Att återerövra kroppen: en studie av livet efter en ryggmärgsskada. Doktorsavhandling. Göteborg, Göteborgs universitet. 75 sidor

Grönvik L, (2007) Definitions of disability in social sciences: methodological perspectives. Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet. 10 sidor.

Hörselskadades Riksförbund, (2016) Att leva med hörselnedsättning. 25 sidor.

Ineland J, Molin M, Sauer L, (2019) Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups. 10 sidor.

Kroksmark U, (Red.) (2013) Se på mitt sätt: om barn och unga med synnedsättning. Lund, Studentlitteratur. 15 sidor.

Levi R, Hultling C, (2011) Spinalishandboken: Ny kraft för skadad ryggmärg. Stockholm: Gothia. 134 sidor.

Lindberg L, (2016) Forskningen som haltar. Svensk forskning om funktionshinder. Hörselskadades Riksförbund (HRF). 30 sidor.

Lorentz D, (2018) Stress och psykisk ohälsa hos elever med autism. Upplaga 2. Gothia fortbildning AB. 160 sidor.

Lundin L, Mellgren Z, (Red.) (2012) Psykiska funktionshinder: stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. Upplaga 2. Lund, Studentlitteratur. 15 sidor.

Mellstrand A, (2022) Psykiatri för icke-psykiatriker. Om det hållbara bemötandet och de vanligaste psykiatriska tillstånden. (Första upplagan). Stockholm: Gothia kompetens. 135 sidor.

Synskadades Riksförbund (2019) Barn som har en synnedsättning. 25 sidor.

Söder M, (Red.) (2005) Forskning om funktionshinder: problem, utmaningar, möjligheter. Lund: Studentlitteratur. 16 sidor.

Söderman L, Nordlund M, (Red.) (2019) Omsorgsboken: möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. Upplaga 6. Malmö, Liber. 130 sidor.

Tedroff K, Wide K, (2014) Regionalt vårdprogram. Cerebral pares hos barn och ungdomar 2014. Stockholms läns landsting. 70 sidor.

Wintels SC, Smits D-W, van Wesel F, Verhejden J, Ketelaar M, (2018) How do adolescents with cerebral palsy participate? Learning from their personal experiences. Health Expectations 21: 1024-1034. 10 sidor.

Den obligatoriska kurslitteraturen kompletteras med skönlitteratur och filmer.

BBohlin U, (2009) Habilitering i fokus: en människobehandlande organisation och dess utmaningar. Doktorsavhandling. Lund : Lunds universitet, 2009. Lund. 65 sidor.

Brunt D, Bejerholm U, Markström U, Hansson L, (Red.) (2020) Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Upplaga 3 Lund, Studentlitteratur. 150 sidor.

Dysthe O, Hertzberg F, Hoel T L, (2011) Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. 2. [rev.] uppl. Lund, Studentlitteratur. 100 sidor.

Gudmundsson P, (2018) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten vid hälsa och samhälle. Utbildningsnämnden. Fakulteten Hälsa och Samhälle. 17 sidor

Kroksmark U, (Red.) (2013) Se på mitt sätt: om barn och unga med synnedsättning. Lund: Studentlitteratur. 15 sidor.

Levi R, Hultling C, (2011). Spinalishandboken: ny kraft för skadad ryggmärg. 1. uppl. Stockholm, Gothia. 20 sidor.

Mellstrand A, (2022) Psykiatri för icke-psykiatriker. Om det hållbara bemötandet och de vanligaste psykiatriska tillstånden. (Första upplagan). Stockholm: Gothia kompetens. 40 sidor.

Socialstyrelsen (2012) Rehabilitering för vuxna med syn eller hörselnedsättning. Landstingets habiliterings- och rehabiliteringsinsatser 100 sidor.

Söderman L, Antonson S, (Red.) (2019) Omsorgsboken: möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. Upplaga 6 Malmö, Liber 72 sidor.

Vargus-Adams J N, Majnemer A, (2014) International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) as a Framework for Change: Revolutionizing Rehabilitation. Journal of Child Neurology, 29(8), 1030–1035.

Tillkommer litteratur till individuellt arbete.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursutvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna, Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omtentamen baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.