Kursplan hösten 2016
Kursplan hösten 2016
Benämning
Medicinska och sociala perspektiv på funktionshinder
Engelsk benämning
Medical and Social Perspectives on Disability
Kurskod
SF111A
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Fastställandedatum
2015-06-15
Gäller från
2015-08-31
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet och är en kurs inom huvudområdet Handikapp och rehabiliteringsvetenskap på nivå 1- 30 hp, som även kan ingå i examensfordringarna för kandidatexamen i Handikapp och rehabiliteringsvetenskap.
Syfte
Kursen syftar till att studenten skaffar sig grundläggande kunskaper om medicinska aspekter av funktionsnedsättningar för att förstå personliga och sociala följder av dessa i ett livsförloppsperspektiv.
Innehåll
Kursen består av två delkurser:
Delkurser
1. Medicinska och sociala följder, 7.5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen ger en medicinsk orientering om de vanligaste fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar, som uppkommit genom långvarig sjukdom eller skador som är medfödda eller förvärvade. Innehållet fokuserar grava nedsättningar som innebär att personen är i behov av omsorg/vård, stöd och service från samhället. Studenten får lära sig att känna igen personliga och sociala konsekvenser för viktiga livsområden som följd av funktionsnedsättning. I kursen belyses även kombinationer av funktionsnedsättningar och vanliga medföljande sjukdomstillstånd. Vidare belyses de riskfaktorer för psykisk ohälsa som kan finnas för personer med omfattande funktionsnedsättning och deras anhöriga.
Delkursens lärandemål
Efter genomgången kurs skall studenten kunna
1. beskriva de viktigaste medicinska och sociala följderna av de vanligast förekommande (fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella)funktionsnedsättningarna,
2. reflektera över samspelet mellan medicinska och sociala aspekter vid funktionsnedsättning och betydelsen för individen i ett livsförloppsperspektiv, och
3. identifiera riskfaktorer för psykisk ohälsa för personer med funktionsnedsättning och för deras anhöriga.
Delkursens arbetsformer
För att uppnå lärandemålen för kursen bedriver studenterna enskilda litteraturstudier, deltar i föreläsningar, seminarier och reflektionsgrupper för PPU samt genomför grupparbete och en skriftlig rapport. Kursen inleds med en introduktion till programutbildningen. Då deltagande i föreläsningar, seminarier och reflektionsgrupper bedöms vara en förutsättning för att uppnå lärandemålen är dessa läraktiviteter obligatoriska. Eventuell frånvaro i obligatoriska moment kan kompenseras enligt beslut av examinator.
Delkursens bedömningsformer
I delkursen examineras lärandemål 1 - 3 genom en enskild skriftlig examinationsuppgift.
2. Hälsa och professionella insatser, 7.5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen ger dessutom exempel på habiliterande, rehabilitering och professionella insatser från kommuner och sjukvård och samverkan dem emellan. I delkursen diskuteras vad olika former av funktionsnedsättning/sjukdom leder till för begränsningar i aktivitet och delaktighet. I delkursen ges vidare kunskaper om lärandeprocessen, studieteknik och informationssökning samt om att skriva akademiska texter.
Delkursens lärandemål
Efter genomgången kurs skall studenten kunna
1. beskriva begränsningar i aktivitet och delaktighet som en följd av funktionsnedsättning/sjukdom samt identifiera möjlighetsfaktorer för ett gott liv,
2. beskriva professionella aktörers insatser och samverkan i samband med individens behandling, habilitering och rehabilitering,
3. visa kunskaper i grundläggande informationskompetens samt utarbeta en sammanhållen text, och
4. reflektera över studieteknik samt kognitiva och emotionella komponenter i lärandeprocesser och koppla dessa till egna studieerfarenheter.
Delkursens arbetsformer
För att uppnå lärandemålen för kursen bedriver studenterna enskilda litteraturstudier, deltar i föreläsningar, seminarier och reflektionsgrupper för PPU samt genomför grupparbete och en skriftlig rapport. Kursen inleds med en introduktion till programutbildningen. Då deltagande i föreläsningar, seminarier och reflektionsgrupper bedöms vara en förutsättning för att uppnå lärandemålen är dessa läraktiviteter obligatoriska. Eventuell frånvaro i obligatoriska moment kan kompenseras enligt beslut av examinator.
Delkursens bedömningsformer
I delkursen examineras lärandemål 1 - 3 genom en gruppuppgift med en enskild skriftlig del. I examinationen av gruppuppgiften ingår att studenterna presenterar denna muntligen och skriftligen vid ett obligatoriskt seminarium inför klassen. Lärandemål 4 examineras genom aktivt deltagande vid föreläsningar reflektionsgrupper för Personlig och Professionell Utveckling (PPU).
Rätt till omtentamen Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Brunt D, Hansson L, (Red.) (2014) Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. 200 s.
Dammert R, (2013) Funktionshinder - vad är det? Om olika skador, sjukdomar och funktionsnedsättningar som till följd av brister i samhället leder till funktionshinder. 11., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik. 150 s.
Danermark B, (2005) Att (åter)erövra samtalet: en bok om hörselskada och kommunikation. Örebro: Läromedia. 60 s.
Dysthe O, Hertzberg F, Hoel T L, (2011) Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. 2. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. 100 s.
Gough R, (2013) Barn som anhöriga. Kunskapsöversikter om anhöriga till personer med funktionshinder 2013:4. Nka. (PDF på kurshemsida). 70 s.
Grundén I, (2005) Att återerövra kroppen: en studie av livet efter en ryggmärgsskada. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet. 75 s.
Hejlskov Elvén B, (2009) Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. 100 s.
Jeppsson-Grassman E, Whitaker A, (Red.) (2013) Ageing with disability: a lifecourse perspective. Bristol: Policy Press. 100 s. Kroksmark U, (Red.) (2013) Se på mitt sätt: om barn och unga med synnedsättning. Lund: Studentlitteratur. 100 s.
Kutscher M L, (2010) Barn med överlappande diagnoser: ADHD, inlärningssvårigheter, Asperger, Tourette, bipolär sjukdom med flera. Stockholm: Natur och kultur. 270 s.
Möller A, Nyman E, (2003) Barn, familj och funktionshinder: utveckling och habilitering. 1. uppl. Stockholm: Liber. 150 s.
Möller K, (2005) ICF - om hälsa, miljö och funktionshinder. Finspång: Mo gård. 80 s.
Söderman L, Antonson S, (Red.) (2011) Nya omsorgsboken. 5., [helt omarb., nya] uppl. Malmö: Liber. 100 s.
Litteratur tillkommer för arbete med seminarieuppgifter och gruppuppgiften på omfattande 150 sidor.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling sker under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida.