Grundläggande behörighet.

Kursen syftar till att studenten skaffar sig grundläggande kunskaper om medicinska aspekter av funktionsnedsättningar för att förstå personliga och sociala följder av dessa i ett livsförloppsperspektiv.

Kursen består av två delkurser:

I delkursen ger en medicinsk orientering om de vanligaste fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar, som uppkommit genom långvarig sjukdom eller skador som är medfödda eller förvärvade. Innehållet fokuserar grava nedsättningar som innebär att personen är i behov av omsorg/vård, stöd och service från samhället. Studenten får lära sig att känna igen personliga och sociala konsekvenser för viktiga livsområden som följd av funktionsnedsättning. Under kursen möter studenterna personer med egen erfarenhet av funktionshinder som de får intervjua. I kursen belyses även kombinationer av funktionsnedsättningar och vanliga medföljande sjukdomstillstånd. Den psykiska belastning som det kan vara att leva med ett svårt funktionshinder diskuteras.

I delkursen ger dessutom exempel på habiliterande, rehabilitering och professionella insatser från kommuner och sjukvård och samverkan dem emellan. I delkursen diskuteras vad olika former av funktionsnedsättning/sjukdom leder till för begränsningar i aktivitet och delaktighet. I delkursen ges vidare kunskaper om omformationssökning samt att skriva texter.

Kursen består av två delkurser

Efter genomgången kurs skall studenten kunna

1. beskriva de viktigaste medicinska och sociala följderna av de vanligast förekommande (fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella)funktionsnedsättningarna,

2. reflektera över samspelet mellan medicinska och sociala aspekter vid funktionsnedsättning och betydelsen för individen i ett livsförloppsperspektiv, och

3. identifiera riskfaktorer för psykisk ohälsa för personer med funktionsnedsättning och för deras anhöriga.

Efter genomgången kurs skall studenten kunna

1. beskriva begränsningar i aktivitet och delaktighet som en följd av funktionsnedsättning/sjukdom samt identifiera möjlighetsfaktorer för ett gott liv,

2. beskriva professionella aktörers insatser och samverkan i samband med individens behandling, habilitering och rehabilitering, och

3. visa kunskaper i grundläggande informationskompetens samt utarbeta en sammanhållen text.

Kunskaperna inhämtas genom föreläsningar, litteraturstudier, gruppuppgifter samt genom diskussioner vid seminarier. Studenterna genomför en gruppuppgift och skriver en rapport, som blir underlag för ett seminarium där alla studenterna deltar. Kursen inleds med en introduktionsvecka med föreläsningar och gruppdiskussioner.

I delkurs 1 examineras lärandemål 1 - 3 genom en enskild skriftlig examinationsuppgift samt examinerande seminarier.

I delkurs 2 examineras lärandemål 1 - 3 examineras genom en gruppuppgift med en enskild skriftlig del. I examinationen av gruppuppgiften ingår att studenterna presenterar denna muntligen och skriftligen vid ett obligatoriskt seminarium inför klassen.

Rätt till omtentamen

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.

Dammert, R. (2005). Funktionshinder - Vad är det? Stockholm: CE Fritzes AB. 150 s.

Dysthe, P. (2007) Nu förstår jag mig själv. En berättelse om ADHD. Sivart Förlag. Printon Estland. 200 s.

Fors. S (2010) Blood on the Tracks. Life-Course Perspectives on Helath in Inequalitie´s in later Life. Stockholms univerisitet. (e-version, lank på kurshemsidan) 67 s.

Hejlskov Elvén, B, (2009), Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur: Lund 216 s.

Kutscher, M, (2010). Barn med överlappande diagnoser : ADHD, inlärningssvårigheter, Asperger, Tourette, bipolär sjukdom med flera. Natur och Kultur. 270 s.

Hydén, L-C (red.) (2005). Från psykiskt sjuk till psykiskt funktionshindrad. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1-3, 5 - 8. 170 s av 226.

Juul, Kirsten (2005) Barn med uppmärksamhetsstörningar. En handledning för lärare och annan pedagogisk personal. Studentlitteratur: Lund. 64 s.

Lundin, L & Ohlsson, O S. (2009) Psykiska funktionshinder – stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. Studentlitteratur, Lund. 135 s.

Möller, A. & Nyman, E. (2003). Barn, familj och funktionshinder. Utveckling och habilitering. Stockholm: Liber, 200 s.

Sirof, H. (1993/2000). The Road Back: Living with a Physical Disability. Luniverse.com. 160 s.

Söderman, L. & Antonson, S. (2011), Nya omsorgsboken. En bok om människor med begåvningsmässiga funktionshinder. Uppl 5 Liber: Valda delar, c:a 100 s.

Litteratur tillkommer för arbete med seminarieuppgifter och gruppuppgiften på omfattande 400 sidor.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling sker under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida.