Kursen tar upp strukturella och förebyggande perspektiv på socialt arbete, med ett praktiskt fokus på community work. Studenten får möjlighet att utveckla dessa kunskaper med hänsyn till centrala begrepp på området community work, så som socialpedagogik, samhällsarbete, områdesorganisering och social mobilisering. Ett centralt syfte med kursen är att träna studenten i att samla och förena resurser genom social mobilisering, samt att ta tillvara på kunskapen hos de aktörer som redan verkar för områdesorganisering på en lokal nivå. Kursen syftar också till att studenten får möjlighet att utveckla fördjupade kunskaper om hur community work kan främja långsiktig förändring, samt bidra till att motverka sociala orättvisor, med särskild inriktning på att tillämpa den teoretiska kunskapen på arbete inom civilsamhället och på stadsdelsnivå.

Kursen introducerar studenten till aktuell forskning och teorier som rör community work. Lärarlaget består både av forskare och av representanter från civilsamhället. Strukturella perspektiv på samhällsförändring, samt olika former av områdesorganisering behandlas och sätts i både en samtida och en historisk kontext. Studenten analyserar olika former av community work och sätter dessa i relation till centrala analytiska begrepp. Det sociala arbetets roll i relation till självorganisering och praxiskunskap analyseras med ett särskilt fokus på att kritiskt reflektera över, samt praktiskt utveckla, samarbete mellan olika typer av aktörer. Både svenska och internationella exempel undersöks, men den lokala anknytningen är huvudfokus. Slutligen omsätts teoretiska perspektiv samt exempel från praktisk områdesorganisering i ett projektarbete.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för community work i relation till strukturella och historiska perspektiv,

2. analysera community work utifrån centrala teorier som rör socialpedagogik, områdesorganisering, samhällsarbete och social mobilisering,

3. självständigt reflektera över och redogöra för det sociala arbetets roll relaterat till community work och förhålla sig till maktdimensioner när olika aktörer samverkar,

4. resonera kring möjliga insatser och metoder för community work på en lokal nivå, och

5. genomföra ett projektarbete med inriktning på community work och social mobilisering, där lokal kunskap tas tillvara

Lärandemål 1-5 uppnås genom föreläsningar, medverkan på workshops och seminarier, genomförande av ett projektarbete samt en skriftlig fördjupningsuppgift. Kursen examineras genom deltagande vid obligatoriska seminarier, ett projektarbete i grupp samt genom en individuell skriftlig tentamen.

Under kursen uppmuntras ett kritiskt förhållningssätt som ställer krav på studentens självständiga reflektioner och analyser. Lärandemålen 1, 2 och 3 examineras genom delaktighet via redogörelse för, analys av och reflektion över innehållet i kurslitteraturen på seminarier samt redovisning av uppgifter på seminarierna. Vid eventuell frånvaro skall efter beslut av examinator en skriftlig ersättningsuppgift göras. Lärandemål 4 och 5 examineras genom ett projektarbete i grupp där fokus för bedömningen är studentens resonemang kring lokala insatser och metoder för community work. Avgörande för bedömningen av kursen är en skriftlig individuell tentamen som omfattar lärandemål 1, 2, 3 och 4. I den individuella skriftliga tentamen ligger fokus för bedömning på studentens förmåga att redogöra för och diskutera innehållet i kurslitteraturen. Studentens prestation vid samtliga moment bedöms individuellt.

För godkänt betyg på kursen krävs godkänt på samtliga obligatoriska delar, samt godkänt betyg på den individuella skriftliga tentamen. För betyget väl godkänt på kursen krävs, utöver kraven på godkänd nivå, dessutom väl godkänt på den individuella skriftliga tentamen.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schema.

Dahlstedt M, (red.) (2018) Förortsdrömmar. Ungdomar, utanförskap och viljan till inkludering. Linköping: Linköping University Electronic Press (261 s.).

Freire P, (2021) De förtrycktas pedagogik, Stockholm: Trinambai (254s).

Sjöberg S, Turunen P, (2018) Samhällsarbete. Aktörer, arenor och perspektiv, Lund: Studentlitteratur (389 s.).

Utöver angiven litteratur tillkommer vetenskapliga artiklar och andra texter omfattande ca 700 sidor.

Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om kursen upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen.