Socionomexamen eller kandidatexamen omfattande minst 180hp inklusive ett examensarbete omfattande 15hp inom socialt arbete, folkhälsovetenskap, psykologi, sociologi, statsvetenskap, pedagogik, genusvetenskap, kriminologi eller motsvarande.

Syftet med kursen är att studenten utvecklar fördjupade kunskaper inom fältet psykisk ohälsa utifrån ett flervetenskapligt perspektiv och dess anknytning till forskning inom kunskapsområdet socialpsykiatri såsom detta relaterar till det sociala arbetet. Kursen är en fördjupning inom kunskapsområdet socialt arbete med utgångspunkt från ämnen såsom socialpsykiatri, filosofi, sociologi, psykologi och antropologi. Denna flervetenskapliga kurs syftar till att studenten utvecklar fördjupade kunskaper kring fenomenet psykisk ohälsa samt sociala och kulturella faktorers betydelse för prevention och återhämtning. Mer specifikt fokuserar kursen på kritiska filosofiska och antropologiska reflektioner av det som tas för givet inom ramen för psykiatrins och psykologins praktik och vetenskap.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för hur psykisk ohälsa framträder i en socio-historisk och kulturell kontext,

2. reflektera kring betydelsen av socio-kulturell kontext för kategorisering, levd erfarenhet och hantering av psykisk ohälsa,

3. analysera relationen mellan social kontext och återhämtning från psykisk ohälsa,

4. kritisk granska psykisk ohälsa i relation till social rättvisa, och

5. kritisk reflektera kring psykisk ohälsa såsom detta relaterar till interpersonell förståelse och interpersonella relationer som en del av det sociala arbetet.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och seminarier som en pedagogisk arbetsprocess vilken leder fram till en individuell skriftlig examination. För att uppnå lärandemål 1- 5 presenteras först kursinnehållet vid föreläsningar för att bidra med en överblick av varje specifikt moment i kursen och där studenten tillägnar sig kunskaper i relation till de fem lärandemålen. Föreläsningarna följs sedan av seminarier där varje lärandemål i relation till förberedande läsning bearbetas muntligt. Lärandemål 1-5 uppnås dessutom genom aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier.

Lärandemål 1-5 examineras genom en individuell skriftlig examination. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att reflektera kring olika kontexters betydelse för kategorisering, levd erfarenhet och hantering av psykisk ohälsa samt hur detta relateras till det sociala arbetet. Vidare bedöms studenternas förmåga att analysera och kritiskt granska forskning kring psykisk ohälsa.

För att bli godkänd i kursen krävs betyget godkänt på den individuella examinationen samt att alla obligatoriska moment är uppfyllda. För betyget väl godkänt i kursen krävs dessutom väl godkänt på den individuella examinationen. Specifika kriterier för godkänt respektive väl godkänt betyg specificeras i studiehandledningen.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom individuell skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Burns T, (2006) Psychiatry: a very short introduction. Oxford: Oxford University Press. 133 s.

Davidson L, (2003) Living outside mental illness: qualitative studies of recovery in schizophrenia. New York, NY: New York University Press. 227 s.

Englander M, (Ed.) (2018) Phenomenology and the social context of psychiatry. London: Bloomsbury. 204 s.

Kirmayer L J, (2012) Cultural competence and evidence-based practice in mental health: epistemic communities and the politics of pluralism. Social Science & Medicine, 75, 249-256. 7 s.

Luhrmann T M, Padmavati R, Tharoor H, Osei A, (2015) Hearing voices in different cultures: a social kindling hypothesis. Topics in Cognitive Science, 7, 646-663. 17 s.

Schutz A, (1945) On multiple realities. Philosophy and Phenomenological Research, 5(4), 533-576. 44 s.

Vetenskapliga artiklar tillkommer om ca 300 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.