Socionomexamen eller kandidatexamen omfattande minst 180hp inklusive ett examensarbete omfattande 15hp inom socialt arbete, folkhälsovetenskap, psykologi, sociologi, statsvetenskap, pedagogik, genusvetenskap, kriminologi eller motsvarande.

Syftet med kursen är att studenten utvecklar fördjupade kunskaper inom fältet psykisk ohälsa utifrån ett flervetenskapligt perspektiv och dess anknytning till forskning inom kunskapsområdet socialpsykiatri i relation till det sociala arbetet. Kursen är en fördjupning inom kunskapsområdet socialt arbete med utgångspunkt från ämnen såsom socialpsykiatri, filosofi, sociologi, psykologi och antropologi. Denna flervetenskapliga kurs syftar till att studenten utvecklar fördjupade kunskaper kring fenomenet psykisk ohälsa samt sociala och kulturella faktorers betydelse för prevention och återhämtning. Mer specifikt fokuserar kursen på kritiska reflektioner av det som tas för givet inom ramen för psykiatrins praktik och vetenskap.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för hur psykisk ohälsa framträder i en social och kulturell kontext,

2. reflektera kring betydelsen av kulturell kontext för kategorisering, upplevelse och hantering av psykisk ohälsa,

3. analysera psykisk ohälsa och dess relation till social återhämtning och socialt arbete,

4. kritisk granska psykisk ohälsa i relation till makt och etik,

5. analysera psykisk ohälsa såsom detta relaterar till interpersonell förståelse och interpersonella relationer som en del av det sociala arbetet, och

6. identifiera kopplingen mellan människans villkor och en social psykiatri.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och seminarier som en pedagogisk arbetsprocess vilken leder fram till en individuell skriftlig och muntlig examination. För att uppnå lärandemål 1- 6 presenteras först kursinnehållet vid föreläsningar för att bidra med en överblick av varje specifikt moment i kursen och där studenten tillägnar sig kunskaper i relation till de sex lärandemålen. Föreläsningarna följs sedan av seminarier där varje lärandemål i relation till förberedande läsning bearbetas muntligt. Lärandemål 2,4 och 5 uppnås dessutom genom aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier.

Lärandemål 1- 6 examineras genom en individuell skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att reflektera kring olika kontexterna betydelse för kategorisering, upplevelse och hantering av psykisk ohälsa samt hur detta relateras till det sociala arbetet. Vidare bedöms studenternas förmåga att analysera forskning kring psykisk ohälsa i relation till interpersonell förståelse, interpersonella relationer och praktiskt socialt arbete. Slutligen bedöms lärandemål 2,4 och 5 genom obligatoriska seminarier där aktivt deltagande bedöms individuellt utifrån studentens förmåga att kritiskt granska, reflektera och analysera utifrån det enskilda seminariets innehåll.

För att bli godkänd i kursen krävs betyget godkänt på samtliga obligatoriska delar samt på den individuella tentamen. För betyget väl godkänt i kursen krävs dessutom väl godkänt på den individuella tentamen. Specifika kriterier för godkänt respektive väl godkänt betyg specificeras i studiehandledningen.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom individuell skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Csordas T, (2015) Cultural Phenomenology and Psychiatric Illness. In Kirmayer L, Lemelson R, Cummings C, (Eds.), Re-Visioning Psychiatry: Cultural Phenomenology, Critical Neuroscience, and Global Mental Health (pp. 117-140) Cambridge: Cambridge University Press. 23 s.

Davidson L, (2003) Living outside mental illness: qualitative studies of recovery in schizophrenia. New York, NY: New York University Press. 227 s.

Englander M, (Ed.) (2018) Phenomenology and the social context of psychiatry. London: Bloomsbury. 204 s.

Halling S, (2009) Intimacy, transcendence, and psychology: closeness and openness in everyday life. New York: NY. Palgrave. 248 s.

Kirmayer L, Lemelson R, Cummings C, (2015) Introduction: Psychiatry at a Crossroads. In Kirmayer L, Lemelson R, Cummings C (Eds.), Re-Visioning Psychiatry: Cultural Phenomenology, Critical Neuroscience, and Global Mental Health (pp. 1-38). Cambridge: Cambridge University Press. 38 s.

Parnas J, Gallagher S, (2015) Phenomenology and the Interpretation of Psychopathological Experience. In Kirmayer L, Lemelson R, Cummings C, (Eds.), Re-Visioning Psychiatry: Cultural Phenomenology, Critical Neuroscience, and Global Mental Health (pp. 65-80). Cambridge: Cambridge University Press. 15 s.

Vetenskapliga artiklar tillkommer om ca 300 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.