Socionomexamen eller kandidatexamen omfattande minst 180hp inklusive ett examensarbete omfattande 15hp inom socialt arbete, folkhälsovetenskap, psykologi, sociologi, statsvetenskap, pedagogik, genusvetenskap, kriminologi eller motsvarande.

Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig kunskap om bruk, missbruk och beroende av alkohol och narkotika. Mer specifikt ska studenten skaffa sig kunskap om olika sätt att förklara och förstå drogproblem, om livsvillkor och drogkarriärer för personer med ett problematiskt bruk samt om konsekvenser av drogproblem för individ och samhälle. Studenten ska även utveckla kunskap om hur man kan arbeta med prevention, utredning och bedömning, vård och behandling samt skadebegränsande insatser. Slutligen ska studenten tillägna sig översiktlig kunskap om alkohol- och narkotikapolitik på nationell och internationell nivå.

I kursen problematiseras bruk, missbruk och beroende av alkohol och narkotika utifrån såväl individ- som samhällsperspektiv. Teorier, modeller och definitioner inom området analyseras med utgångspunkt från olika vetenskapsområden. Olika droger, deras effekter och skadeverkningar tas upp. Droganvändning granskas ur ett livsförloppsperspektiv, där frågor om kön, klass, ålder, etnicitet och social utsatthet uppmärksammas. Svensk och internationell alkohol- och narkotikapolitik analyseras, liksom modeller för utredning, bedömning och prevention. Olika behandlingsinterventioner och vårdinsatser analyseras ur ett individuellt, samhälleligt och etiskt perspektiv. Slutligen prövar och granskar studenten metoden ”motiverande samtal”. I kursen diskuteras såväl aktuell forskning som praktiska erfarenheter från socialt arbete och brukarerfarenheter.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. självständigt reflektera över och tillämpa olika teoretiska perspektiv på bruk, riskbruk, missbruk och beroende av alkohol och andra droger,

2. analysera livsvillkor och sociala sammanhang för människor med drogproblem, med fokus på faktorer som kön, klass, ålder och etnicitet,

3. redogöra för aktuell forskning om olika sociala och medicinska interventioner, för sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och för detta sambands betydelse för yrkesutövningen,

4. analysera och motivera val av insatser samt självständigt reflektera över etiska dilemman, maktutövning och brukarperspektiv i det professionella arbetet, och

5. självständigt reflektera över skiljelinjer inom svensk och europeisk alkohol- och narkotikapolitik.

Undervisningen bygger på studentaktiva arbetsformer, enskilt och i grupp, och innefattar föreläsningar, seminarier, övningsuppgifter samt muntliga och skriftliga redovisningar. Lärandemål 1-2 tränas särskilt genom en filmuppgift där studenterna ser på en film, skriver ett kortare paper samt muntligt redovisar sin analys av filmen. Lärandemål 3-4 tränas särskilt genom seminarier om olika samtals- och bedömningsmetoder samt seminarier med yrkesverksamma och brukare. Lärandemål 5 tränas särskilt genom en debattövning. Seminarier, redovisningstillfällen och praktiska övningar är obligatoriska.

Lärandemål 1-5 examineras genom en individuell skriftlig tentamen och en individuell skriftlig recensionsuppgift. De individuella uppgifterna – den skriftliga tentamen och recensionsuppgiften – vägs samman och är avgörande för det slutliga betyget på kursen. Vid bedömningen av båda uppgifterna läggs generellt vikt vid studentens förmåga till teoretisk förståelse, självständigt tänkande samt förmåga att koppla sina resonemang till relevanta begrepp och teorier. När det gäller lärandemål 1, 2 och 5 läggs särskild vikt vid studentens förmåga att jämföra och kritiskt analysera olika synsätt och perspektiv. När det gäller lärandemål 3 och 4 läggs särskilt vikt vid studentens förmåga att reflektera över och problematisera kring olika professionella bedömningar samt motivera beslut om insatser. Vid obligatoriska seminarier och redovisningstillfällen ges formativ återkoppling till deltagarna och aktivt deltagande krävs för att bli godkänd på kursen. Bedömningskriterier för examinationen finns i studiehandledningen. Eventuell frånvaro i obligatoriska moment kompletteras med en skriftlig inlämningsuppgift enligt beslut av examinator.

För att erhålla betyget godkänd på kursen krävs betyget godkänd på sammanvägningen av salstentamen och recensionsuppgift samt aktivt deltagande på obligatoriska kursmoment. För betyget väl godkänd krävs betyget väl godkänd i sammanvägningen av salstentamen och recensionsuppgift samt aktivt deltagande på obligatoriska moment.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Heilig M, (2015) Alkohol, droger och hjärnan: Tro och vetande utifrån modern neurovetenskap. Stockholm: Natur & Kultur. 331 sidor.

Johnson B, Richert T, Svensson B, (2017) Alkohol- och narkotikaproblem. Lund: Studentlitteratur. 384 sidor.

Lalander P, (2016) Människor behöver människor: Att lyssna på de misstänkliggjorda. Malmö: Liber. 256 sidor.

Svensson B, Karlsson P, (2018) Missbruk av heroin och andra opioider. Lund: Studentlitteratur. 392 sidor.

Dodes L, Dodes Z, (2014) The sober truth: Debunking the bad science behind 12-step programs and the rehab industry. Boston: Beacon Press. 192 sidor.

Hart C, (2013) High price: A neuroscientist’s journey of self discovery that challenges everything you know about drugs and society. New York: Harper Collins Publishers. 340 sidor.

Mckeganey N, (2010) Controversies in drugs policy and practice. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan. 199 sidor.

Waldman A, (2017) A really good day: How microdosing made a mega difference in my mood, my marriage, and my life. New York: Knopf. 229 sidor.

Dessutom ingår vetenskapliga artiklar om cirka 350 sidor. Dessa görs tillgängliga för nedladdning via kursens hemsida.

Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.