Socionomexamen eller kandidatexamen inom det människobehandlande eller samhällsvetenskapliga området (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp).

Kursen syftar till att studenten utvecklar fördjupade kunskaper om globala migrationsprocesser, hur dessa påverkar förutsättningarna för människors livsvillkor och processernas konsekvenser för praktiskt socialt arbete. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla dessa kunskaper med hänsyn till centrala begrepp inom fältet så som medborgarskap, reguljär och irreguljär migration, samt de utmaningar som välfärdsmodellen och offentliga institutioner står inför. Studenten ska även utveckla kunskap om hur personer som rör sig över geografiska gränser konstrueras olika såsom ’migrant’, ’flykting’, ’ensamkommande’, ’expat’ och vad dessa sociala konstruktionerna får för konsekvenser för individen i olika kontexter och i större strukturella sammanhang. Dessutom ska studenten tillägna sig översiktlig kunskap om gräns- och medborgarskapsteorier samt socialarbetares handlingsutrymme i arbetet med nyanlända.

Kursen introducerar studenten till aktuell forskning och teorier inom migrationsfältet. Ett fenomenologiskt perspektiv på migration diskuteras och sätts i en samtida kontext. Studenten analyserar postkoloniala och intersektionella perspektiv kopplade till gräns- och medborgarsskapsteorier. Frågor om makt, inklusion och exklusion undersöks på individuell såväl som strukturell plan. Både svensk som internationell migrationspolitik och policys analyseras, och det sociala arbetets roll sett ur ett etiskt perspektiv i den svenska välfärdsstaten undersöks. Slutligen diskuteras praktiska erfarenheter från socialt arbete och migration.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för ett fenomenologiskt perspektiv på migration som placeras in i en samtida kontext,

2. analysera konstruktioner av migration med fokus på medborgarskap, kön, klass, ”ras” och ålder med hänsyn till gräns- och migrationsteorier,

3. redogöra för och analysera hur frågor om makt, inklusion och exklusion konstrueras och påverkar på ett individuellt såväl som på ett strukturellt plan,

4. analysera nationell såväl som internationell migrationspolitik och policys,

5. självständigt reflektera över och redogör för det sociala arbetets roll relaterat till den svenska välfärdsstaten, och

6. resonera kring möjliga insatser, metoder och strategier för att minska etiska dilemman inom det praktiska sociala arbetet i mötet med nyanlända

Kursen bygger på studentaktiva arbetsformer innefattande föreläsningar, skriftlig samt muntligt uppgift, muntlig medverkan och skriftlig tentamen. För att uppnå lärandemål 1-6 deltar studenten i undervisningen i form av föreläsningar samt övningar vid obligatoriska seminarier.

Lärandemål 1-3 behandlas särskilt genom att studenten skriver och muntligt presenterar en uppgift. Lärandemål 5 uppnås särskilt genom en uppgift som presenteras muntligt. I båda momentet ingår även att träna sig på att muntligt ge respons på andra studenters presentationer. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras med skriftlig uppgift enligt beslut av examinator.

I kursen uppmuntras ett kritiskt förhållningssätt som ställer krav på studentens självständiga reflektioner och analyser. Lärandemålen 1-6 examineras genom delaktighet via analys och reflektion på seminarier samt skriftlig och muntlig redovisning av uppgifter. Studentens prestation vid samtliga moment bedöms individuellt.

Vid bedömning av lärandemål 1-3, som genomförs genom skriftlig uppgift, läggs vikt vid studentens förmåga till självständigt tänkande och förmåga att redogöra och analysera fenomenologiska, postkoloniala och intersektionella perspektiv knutna till migrationsfältet. Vid bedömning av lärandemål 5, som genomförs genom muntlig uppgift, läggs vikt vid studentens självständiga reflektioner och förmåga att resonera kring det sociala arbetets roll med hänsyn till den svenska välfärdsstaten. Vid bedömning av studentens muntliga respons på andra studenters skriftliga uppgifter, muntliga uppgifter och övriga moment läggs särskild vikt vid studentens teoretiska förståelse, självständiga tänkande samt förmåga att koppla resonemang till praktiskt socialt arbete.

Avgörande för bedömningen är en skriftlig individuell tentamen som omfattar lärandemål 1-6. Tentamen berör konstruktioner av migration knutna till individuella och strukturella inverkningar. Studenten förväntas kontextualisera texten nationellt såväl som internationellt i ett samtida sammanhang. Bedömningen av lärandemål 2-4 lägger särskild vikt vid studentens förmåga att analysera konstruktioner av medborgarskap, kön, klass, ”ras” och ålder relaterade till gräns- och medborgarskapsteorier. Vid bedömning av lärandemål 5-6 läggs särskild vikt vid studentens förmåga att självständigt reflektera över och resonera kring möjligheterna till att minska etiska dilemman i det praktiska sociala arbetet i mötet med nyanlända samt förmågan till en teoretiskt grundad analys av den svenska välfärdsstaten.

Bedömningskriterier för examinationen finns i studiehandledningen.

För godkänt betyg på kursen krävs godkänt på samtliga obligatoriska delar, på skriftlig samt muntlig uppgift samt godkänt betyg på tentamen. För betyget väl godkänt på kursen krävs dessutom väl godkänt på den skriftliga tentamen.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schema

Ahmed S, (2007) A Phenomenology of Whiteness. Feminist Theory 8(2), 149-168 (19 s).

Balibar E, (2002) What Is a border? I: Balibar E. (Eds) Politics and the Other Scene. London, Verso 75 - 86. (11 s.)

Barnets bästa främst, (2010) Till Sverige – asylsökande barn vittnar om Dublinförordningens konsekvenser. Malmö: Tryckfolket (86 s.)

Dahlstedt M, Neergaard A, (red. 2013) Migrationens och etnicitetens epok. Kritiska perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier. Stockholm: Liber. 324 s.

Djampour P, (2018) Borders Crossing Bodies. The stories of eight youth with experience of migrating. Malmö: Holmbergs (150 av 322 s.)

Eliassi B, (2014) Temporal and generational impact on identity, home (land) and politics of belonging among the Kurdish diaspora. Nordic Journal of Migration Research, 4(2), 73-81. (open access) (8 s).

Fangen K, (2010) Social exclusion and inclusion of young immigrants: Presentation of an analytical framework. Young 18(2), 133-156. (23 s.)

Herz M, Johansson T, (2012) The experience of being stopped: Young immigrants, social exclusion and strategies. Young – Nordic Journal of Youth Research 20(2), 157-176. (19 s.)

Herz M, Lalander P, (2017) Being alone or becoming lonely? The complexity of portraying ‘unaccompanied children’ as being alone in Sweden. Journal of Youth Studies, 20:8, 1062-1076, (14 s).

Khosravi S, (2010) An Ethnography of Migrant “Illegality” in Sweden: Included yet Excepted? Journal of International Political Theory, 6(1), 95–116. (21 s).

Lalander P, (2017) 'Staging “Chileanness”: Ethnicity, illegal drug'. Drugs: Education, Prevention and Policy, 24(3), 240-247. (7 s).

Lalander P, Raoof D, (2016) ”Vi vet vad du behöver”: Konstruktion och motstånd av ”ensamkommande” på HVB. Socialvetenskaplig tidskrift, 2(3-4), 219 – 237. (18 s).

Lind J, 2016). The duality of children’s political agency in deportability. Politics. (14 s.)

Lind J, (2018) Sacrificing parents on the altar of children’s rights: Intergenerational struggles and rights in deportability. Emotion, Space and Society (8 s.)

Montesino N, Righard E, (2015) Socialt arbete och migration. Malmö: Gleerup (223 s.)

Nordling V, (2017) Destabilising Citizenship Practices. Social work and Undocumented migrants in Sweden. Lund: Media-Tryck Lunds universitet (150 av 356 s.)

Nordling V, Sager M, Söderman E, (2017) From citizenship to mobile commons: reflections on the local struggles of undocumented migrants in the city of Malmö, Sweden. Citizenship Studies, 21(6) 710-726.

Rumford C, (2012) Towards a Multiperspectival Study of Borders. Geopolitics 17(4) 887-902 (15 s.)

Sager M, Holgersson H, Öberg K, (2016) Irreguljär migration i Sverige: rättigheter, vardagserfarenheter, motstånd och statliga kategoriseringar. Göteborg: Daidalos (200 av 462 s.

Schütz A, (2002) Den hemvändande I: Schütz, A. Den sociala världens fenomenologi. Göteborg: Daidalos. (16 s).

Simmel G, (2013) Främlingen I: Simmel G, Hur är samhället möjligt? - och andra essäer. (3. uppl.) Göteborg: Korpen. Denna kan laddas från nätet som PDF. (6 av 208 s.)

Stretmo L, (2014) Governing the unaccompanied child: Media, policy and practice. Göteborg: Göteborgs Universitet. (330 s.)

Wernesjö U, (2015) Landing in a rural village: Home and belonging from the perspectives of unaccompanied young refugees. Global Studies in Culture and Power 22(4), 451-67. (16 s.)

Utöver angiven litteratur tillkommer det uppemot 300 sidor vetenskapliga artiklar och rapporter.

Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.