Socionomexamen eller kandidatexamen omfattande minst 180hp inklusive ett examensarbete omfattande 15hp inom socialt arbete, folkhälsovetenskap, psykologi, sociologi, statsvetenskap, pedagogik, genusvetenskap, kriminologi eller motsvarande.

Kursen syftar till att studenten ska kunna integrera och hantera teori och empiri inom kunskapsområdet kön och sexualitet för att därigenom utveckla sitt professionella förhållningssätt i det sociala arbetet. Fokus i kursen ligger på frågor som berör forskning och kunskapsutveckling inom området socialt arbete med särskild tonvikt på teman som handlar om kön och sexualitet. Maskulinitet, femininitet, hetero- och homosexualitet, lagstiftning, queer, heder, pornografi, prostitution och äktenskap utgör centrala teman på kursen. Den teoretiska kärnan utgörs av hur genus, kön och sexualitet konstrueras av olika aktörer och vilken betydelse detta har för socialt arbete. Sociala problem kopplade till kön och sexualitet har en framskjuten plats på kursen, liksom frågor som är kopplade till kön och sexualitet i det mångkulturella samhället.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna,

1. förstå och kritiskt granska hur kön och sexualitet är kulturellt och socialt konstruerade fenomen,

2. reflektera över sexuella praktiker, tankemönster, normer och värderingar på sexualitetens område med utgångspunkt i kulturella, historiska och religiösa kontexter, och

3. analysera de förändringar som ägt rum på sexualitetens område de senaste decennierna och konsekvenserna av dessa förändringar för praktiskt socialt arbete.

Undervisningen bygger på studentaktiva former som innefattar föreläsningar, seminarier och workshops. Lärandemål 1-2 uppnås genom föreläsningar, seminarier och workshops. Lärandemål 3 uppnås genom föreläsningar och i samband med att studenterna författar en individuell skriftlig tentamen där de förväntas att med hjälp av kurslitteraturens teoretiska begrepp analysera och diskutera ett självvalt socio-sexuellt problem. Examinationsgrundande seminarier, redovisningar och praktiska övningar är obligatoriska.

Bedömningen av studenternas prestationer görs genom individuella skriftliga och muntliga tentamina samt skriftliga och muntliga tillämpningsuppgifter. Lärandemål 2 examineras muntligt och skriftligt på seminarium. Till seminariet hör att lämna in skriftlig redogörelse i form av paper. Lärandemål 1 och 3 examineras i skriftlig tentamen. Fokus vid bedömningen ligger på studentens förmåga att muntligt och skriftligt analysera, diskutera och hantera kursens centrala begrepp. För att få G på kursen krävs att alla obligatoriska moment har genomförts och att den skriftliga tentamensuppgiften lämnats in och bedömts godkänd. För att få VG på kursen krävs att alla obligatoriska moment har genomförts och att den skriftliga tentamen lämnats in och fått betyget VG. Eventuell frånvaro i obligatoriska moment ska kompletteras skriftligt enligt beslut av examinatorn.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma kravnivå. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på tider som anges i studiehandledningen.

Ambjörnsson F, (2016) Vad är Queer? Andra upplagan. Stockholm: Natur & Kultur. 20 s. Kap 1, 2 och 4, 45 s.

Arvidsson A, Johnsdotter S, Emmelin M, Essén B, (2018) Gauging the interests of birth mother and child: a qualitative study of Swedish social workers’ experiences of transnational gestational surrogacy. European Journal of Social Work, 21(1): 86-99. 13 s.

Bäck-Wiklund M, (2012) Familj och modernitet. Nätverksfamiljen (Bäck-Wiklund & Johansson, red.). Stockholm: Natur och kultur. 20 s.

Carbin M, (2010) Hedersrelaterat våld och förtryck – en kunskapsöversikt. Rapport från NCK (Nationellt centrum för kvinnofrid). Uppsala: Uppsala universitet. 36 s.

Ekdahl J, (2017) Sexualitet och sexuella problem. Bedömning och behandling enligt KBT. Kapitel 6. Lund: Studentlitteratur. 39 s.

Folkhälsomyndigheten (2020). Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). En god, jämlik och jämställd sexuell hälsa i hela befolkningen. Folkhälsomyndigheten. 33 s.

Giddens A, (1995) Intimitetens omvandling: Sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället. Göteborg: Nya Doxa. Kap 1, 2, 3 och 4. 43 s.

Hacking I, (1999) The social construction of what? London: Harvard university press. 34 s.

Holmström C, Skilbrei M-L, (2017) The Swedish Sex Purchase Act: Where Does it Stand? Oslo Law Review, 4(2):82-104. 22 s.

Johnsdotter S, (2012). Sexualitet och kultur. Sexualitetsstudier (Månsson & Plantin, red.). Malmö: Liber förlag. 20 s.

Johnsdotter S, (2012) Diskurs och claims-making i sexuallagstiftningsprocesser. Sexualitetsstudier (Månsson & Plantin, red.). Malmö: Liber. 21 s.

Jutel A, (2011) “Driving diagnosis: Peddlers and pushers.” Putting a name to it: Diagnosis in contemporary society. Baltimore: John Hopkins University Press. Kap 5, 6 s.

Kjellgren C, (2019) Perspectives of young adult males who displayed harmful sexual behaviour during adolescence on motive and treatment. Journal of Sexual Aggression, 25(5):116-130. 14 s.

Kulick D, (2005) Inledning. Queersverige (Kulick, red.). Stockholm: Natur & Kultur. 16 s.

Kong T, (2015) Romancing the boundary: client masculinities in the Chinese sex industry. Culture, Health & Sexuality, 17(7): 810-824. 14 s.

Lindroth M, (2020) On the outskirts of the charmed circle —Challenges and Limitations of Sexual Health Promotion to Young People in Secure State Care. Sexuality Research and Social Policy (Published online 17 feb 2020). 10 s.

Loseke D, (2003) Constructing people. Thinking about social problems: An introduction to constructionist perspectives. New York: Aldine de Greuyter. 23 s.

Lukkerz J, (2020) Sexualitet och normbrytande funktionalitet i patientmötet. I Sexologi för psykologer och psykoterapeuter. (Lindberg red.). Lund: Studentlitteratur. 9 s.

Moller Okins S, (1999) ”Is multiculturalism bad for women?”. Kap 1. Princeton, New Jersey: Princeton University Press. 20 s.

Månsson S-A, Daneback K, (2012) Sexualiteten i en friare skepnad? Om det sexuella begärets riktning bland unga. Sexualitetsstudier (Plantin & Månsson, red.). Malmö: Liber. 14 s.

Nilsson R, (2008) Foucault – en introduktion. Kap 3 (Genealogi och makt). Malmö; Egalité. 55 s.

Nordin L, (2005) När man inte vill vara sig själv: Om vådan av att vara ensamstående man i norrländsk glesbygd. Queersverige (Kulick, red.). Stockholm: Natur & Kultur. 21 s.

Ouis P, (2009) Den verkliga kulturkonflikten: Islamisk sexualmoralism i liberala Sverige. Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4, 350-368. 18 s.

Plantin L, (2012) Föräldraskap och sexualitet. Sexualitetsstudier (Plantin & Månsson, red.). Malmö: Liber förlag. 17 s.

Ritchie A, Barker M, (2006) ‘There Aren’t Words for What We Do or How We Feel So We Have to Make Them Up’: Constructing Polyamorous Languages in a Culture of Compulsory Monogamy. Sexualities 9(5): 584-601. 15 s.

Rydström J, (2000) “Sodomitical Sins Are Threefold”: Typologies of Bestiality, Masturbation, and Homosexuality in Sweden, 1880-1950. Journal of the History of Sexuality, 9(3): 240-276. 36 s.

Simon W, Gagnon J, (1986) Sexual scripts: Permanence and change. Archives of sexual behaviour, 15(2), 97-120. 23 s.

Skårner A, Svensson B, (2012) Rusmedel och sexualitet. Sexualitetsstudier (Plantin & Månsson, red.). Malmö: Liber förlag. 20 s.

Skårner A, Svensson B, (2013) Amphetamine use and sexual practices. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 5, 403-423.

Starrs, A. et al (2018). Accelerate progress – sexual and reproductive health and rights for all: report of the Guttmacher-Lancet Commission. Lancet 391: 2642-92. 50 s.

Sullivan R, McKee A, (2015) Pornography: Structures, Agency and Performance. Cambridge: Polity Press. (Introduction, Conclusion). 30 s.

Tillkommer 150 sidor vetenskapliga artiklar.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringstillfället på kursen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.