För tillträde till kursen krävs godkända kurser SC111C, SC112B, SC113A, SC121B, SC122A, SC123D, SC131D, SC141D, SC142A, SC143A och SC151C på Socionomprogrammet.

Kursen syftar till att studenten utvecklar fördjupade kunskaper och förmåga till reflektion över samhällets funktionshinderpolitik och socialt arbete inom funktionshinderområdet. Mer specifikt ska studenten skapa en analytisk och problematiserande förståelse för individuella perspektiv på att leva med funktionsnedsättning och samhälleliga barriärer för tillgänglighet och delaktighet.

Kursen ger möjlighet att inhämta fördjupade teoretiska kunskaper om förutsättningar som kan bidra till förståelse av livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning.

Vidare inrymmer kursen olika perspektiv på funktionsnedsättningar, funktionshinder, hälsa/ohälsa, organisering, habilitering, rehabilitering, verksamheter/metoder och samhälle samt professions- och brukarperspektiv. Internationella konventioner, funktionshinderpolitik, välfärdsfrågor, aktuella diskurser, begrepp och teorier inom området är exempel på frågor som diskuteras. Socialt arbete definieras brett och inkluderar både arbetet inom myndigheter och frivilligsektorn, med fokus på det sociala arbetet inom kommuner och landsting, främst socialpsykiatri, LSS-verksamhet och habilitering och rehabilitering för barn och vuxna.

Ett flervetenskapligt synsätt med utgångspunkt i socialt arbete genomsyrar hela kursen. Hälsa, livsvillkor och livskvalitet för personer med funktionsnedsättning samt upplevelser och erfarenheter av att leva med livslång sjukdom och funktionsnedsättning belyses. Samverkan mellan olika professioner och brukare och deras organisationer diskuteras. Etiska dilemman i mötet mellan professionella och människor med funktionsnedsättningar diskuteras i samtliga kursmoment.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1, redogöra för och tillämpa teoretiska perspektiv och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inom funktionshinderområdet samt kritiskt reflektera över dessa,

2. visa fördjupad kunskap om och förståelse för områdets socialpolitiska interventioner, gällande lagstiftning, samt vägledande principer såväl nationella som globala,

3. reflektera kring olika individuella perspektiv på att leva med funktionsnedsättning med fokus på faktorer som kön, klass, ålder, etnicitet, sexualitet och funktionsnedsättning, samt barriärer för tillgänglighet och delaktighet,

4. analysera olika sociala interventioner inom funktionshinderområdet utifrån ett professions- och samverkansperspektiv, samt utifrån makt och brukarperspektiv, och

5. kritiskt granska egna och andras förhållningssätt till frågor som rör funktionsnedsättning och funktionshinder samt vad det kan medföra i det sociala arbetet.

Undervisningen bygger på studentaktiva arbetsformer, enskilt och i grupp, och innefattar föreläsningar, seminarier, samt muntliga och skriftliga redovisningar. Undervisning av lärandemål 1-5 sker i form av föreläsningar, filmer, gruppdiskussioner och seminarier. Lärandemål 1, 2 och 3 tränas genom att studenterna individuellt läser och kritiskt granskar kurslitteratur som diskuteras i tvärgrupper vid seminarium. Lärandemål 2 tränas dessutom genom att studenten enskilt skriftligt formulera frågeställningar kring LSS-lagen, dess tillämpning och konsekvenser för personer med funktionsnedsättning. Dessa frågeställningar diskuteras sedan vid ett seminarium utifrån litteraturen. För att uppnå lärandemål 1, 4 och 5 skriver dessutom studenten ett enskilt arbete om en social intervention i form av en verksamhet, metod och/eller förhållningssätt i socialt arbete med människor inom fördjupningsområdet. Kunskap om metoden/förhållningsättet kombineras med relevant forskning utifrån ett professions-, samverkans-, makt-, och brukarperspektiv. Då deltagande i gruppdiskussioner och seminarier bedöms vara en förutsättning för att uppnå lärandemålen är dessa läraktiviteter obligatoriska.

Lärandemål 1, 4 och 5 examineras genom ett enskilt skriftligt arbete som också presentera individuellt muntligt vid ett seminarium. Fokus för bedömningen är studentens förmåga att föra resonemang, kritiskt granska egna och andras förhållningssätt till funktionsnedsättning och funktionshinder och göra relevanta och korrekta beskrivningar av verksamheten/metoden och förhållningsättet med utgångspunkt i vetenskaplig litteratur utifrån ett professions-, samverkans- och makt och brukarperspektiv.

Lärandemål 1,2 och 3 bedöms och examineras individuellt muntligt vid seminarium i mindre grupper. Fokus för bedömningen vid seminariet avseende lärandemål 1 ligger på studentens förmåga att jämföra skillnaden mellan olika teoretiska forskningsinriktningar. Fokus på bedömningen på seminariet avseende lärandemål 2 är studentens förmåga att tolka lagar och dess förarbeten utifrån specifika frågeställningar. Fokus för bedömningen vid seminariet om lärandemål 3 är studentens förmåga att reflektera kring faktorer som kön, klass, ålder, etnicitet, sexualitet och funktionsnedsättning. Samtliga muntliga seminarier och skriftliga examinationer utgör underlag för bedömningen. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. Eventuella frånvaro i obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator, genom nya seminarier eller genom skriftliga inlämningsuppgifter.

För att erhålla betyget godkänt krävs godkänt på samtliga muntliga och skriftliga examinationer samt att obligatoriska moment är uppfyllda. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på examinationen av det enskilda skriftliga arbete som behandlar lärandemål 1, 4 och 5 samt godkänt på övriga examinationer och att övriga obligatoriska moment är uppfyllda.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

.

Bogarve C, Ershammar D, Rosenberg D, (Red.) (2012) Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder: möjlighetens metoder för en ny praktik. 1. uppl. Stockholm: Gothia. (280 s).

Danemark B, Larsson Tholén, (2016) Arbetsliv för alla – funktionsnedsättning och arbete. Lund; Gleerups. (valda delar 35 s).

Erlandsson S, (2014) Hjälp för att bevara eller förändra??: Åldersrelaterade diskurser om omsorg, stöd och service. PhD dissertation, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, Stockholms universitet (100s)

Karlsson M, Börjeson M, (2011) Brukarmakt - i teori och praktik. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur (150s).

Kilman L, Andin J, Hua H, Rönnberg J, (2021) Leva som andra. Ett biopsykosocialt perspektiv på funktionsnedsättning och funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. (valda delar 200s)

Lindqvist R, (2020) Socialvetenskapliga perspektiv på funktionshinder. Medborgarskap, delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Lund: Studentlitteratur (195 s).

Löfgren-Mårtenson L, (2009) The invisibility of young homosexual women and men with intellectual disabilities. Sexuality and Disability 27(1), 21–26. (5 s.)

Löfgren-Mårtenson L, Ouis P, (2019) ‘We Need Culture Bridges’ – Challenges in. Sex Education for Youths with Intellectual Disabilities in a Multicultural Society. Sex Education, 19(1): 54-67.

Myndigheten för delaktighet, (2022) Uppföljning av funktionshinderpolitiken 2019 Valda delar 50 s.

Shakespeare T, (2014) Disability Rights and Wrongs Revisited. London: Routledge. (150 s). Finns som e-bok

Socialstyrelsen, (2017) Vägar till ökad delaktighet – Kunskapsstöd för socialtjänsten om arbete med stöd och service enligt LSS. Stockholm: Socialstyrelsen. (88 s).

Söder M, Hugemark A, (2016) Bara funktionshindrad? Funktionshinder och intersektionalitet. Malmö: Gleerup. (Valda delar 100 s).

Tillkommer rapporter och vetenskapliga artiklar om cirka 200 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.