Godkända kurser motsvarade minst 135 högskolepoäng inom det människobehandlande eller samhällsvetenskapliga området

Kursen syftar till att studenten utvecklar fördjupade kunskaper och förmåga till reflektion över samhällets funktionshinderpolitik och socialt arbete inom funktionshinderområdet. Mer specifikt ska studenten skapa en analytisk och problematiserande förståelse för individuella perspektiv på att leva med funktionsnedsättning och samhälleliga barriärer för tillgänglighet och delaktighet. Vidare analyseras sociala interventioner inom socialt arbete ur ett professions- och individperspektiv. Dessutom diskuteras och granskas egna och andras förhållningssätt till frågor som rör funktionsnedsättning och funktionshinder och vad det kan medföra i det sociala arbetet.

Kursen ger möjlighet att inhämta fördjupade teoretiska kunskaper om förutsättningar som kan bidra till att personer med funktionsnedsättning blirdelaktiga i samhällslivet. Vidare inrymmer kursen olika perspektiv på funktionsnedsättningar, funktionshinder, hälsa/ohälsa, organisering, habilitering, rehabilitering, verksamheter/metoder och samhälle samt professions- och brukarperspektiv. Internationella konventioner, funktionshinderpolitik, välfärdsfrågor, aktuella diskurser, begrepp och teorier inom området är exempel på frågor som diskuteras. Socialt arbete definieras brett och inkluderar både arbetet inom myndigheter och frivilligsektorn, med fokus på det sociala arbetet inom kommuner och landsting, främst socialpsykiatri, LSS-verksamhet och habilitering och rehabilitering för barn och vuxna.

Ett flervetenskapligt synsätt med utgångspunkt i socialt arbete genomsyrar hela kursen. Hälsa, livsvillkor och livskvalitet för personer med funktionsnedsättning samt upplevelser och erfarenheter av att leva med livslång sjukdom och funktionsnedsättning belyses. Samverkan mellan olika professioner och brukare och deras organisationer diskuteras. Etiska dilemman i mötet mellan professionella och människor med funktionsnedsättningar diskuteras i samtliga kursmoment.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1, redogöra för och tillämpa teoretiska perspektiv och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inom funktionshinderområdet samt kritiskt reflektera över dessa,

2. visa fördjupad kunskap om och förståelse för områdets socialpolitiska interventioner, gällande lagstiftning, samt vägledande principer såväl nationella som globala.

3. reflektera kring olika individuella perspektiv på att leva med funktionsnedsättning med fokus på faktorer som kön, klass, ålder, etnicitet, sexualitet och funktionsnedsättning, samt barriärer för tillgänglighet och delaktighet,

4. analysera olika sociala interventioner inom funktionshinderområdet utifrån ett professions- och samverkansperspektiv, samt utifrån makt och brukarperspektiv, och

5. kritiskt granska egna och andras förhållningssätt till frågor som rör funktionsnedsättning och funktionshinder samt vad det kan medföra i det sociala arbetet.

Undervisningen bygger på studentaktiva arbetsformer, enskilt och i grupp, och innefattar föreläsningar, seminarier, samt muntliga och skriftliga redovisningar. Undervisning av lärandemål 1-3 och 5 sker i form av föreläsningar, filmer, gruppdiskussioner och seminarier. Lärandemål 2 och och 3 tränas och examineras genom att studenterna läser och kritiskt granskar olika artiklar som diskuteras i tvärgrupper vid seminarium. Lärandemål 2 tränas och examineras dessutom genom att studenten enskilt skriftligt formulera frågeställningar kring LSS-lagen, dess tillämpning och konsekvenser för personer med funktionsnedsättning. Dessa frågeställningar diskuteras sedan vid ett seminarium utifrån litteraturen. För att uppnå lärandemål 1 och 4 skriver dessutom studenten ett enskilt arbete om en social intervention i form av en metod och/eller förhållningssätt i socialt arbete med människor inom fördjupningsområdet. Kunskap om metoden/förhållningsättet kombineras med relevant forskning utifrån ett professions-, samverkans-, makt-, och brukarperspektiv. Då deltagande i gruppdiskussioner och seminarier bedöms vara en förutsättning för att uppnå lärandemålen är dessa läraktiviteter obligatoriska.

Lärandemål 1 och 4 examineras genom att studenten skriver ett enskilt arbete där fokus för bedömningen är studentens förmåga att föra resonemang, göra relevanta och korrekta beskrivningar av verksamheten/metoden och förhållningsättet med utgångspunkt i vetenskaplig litteratur utifrån ett professions-, samverkans- och makt och brukarperspektiv. Lärandemål 1 examineras även genom en individuell uppgift där fokus vid bedömning ligger på studentens förmåga att jämföra skillnaden mellan olika teoretiska forskningsinriktningar.

Lärandemål 2 och 3 examineras i seminarieform kring artiklar som förberedes genom att studenten lämnar in en skriftligt paper. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att reflektera kring artikeln i relation till aktuell politik, lagstiftning och tänkbara barriärer för delaktighet.

Lärandemål 2 examineras dessutom genom att studenten enskilt skriftligt formulera frågeställningar kring LSS-lagen dess tillämpning och konsekvenser för personer med funktionsnedsättning. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att tolka lagar utifrån sina frågeställningar och diskutera dessa utifrån aktuell forskning. Som stöd för examinationen genomförs också ett obligatoriskt seminarium.

Lärandemål 3 och 5 examineras genom ett seminarium med fokus på faktorer som kön, klass, ålder, etnicitet, sexualitet i relation till olika funktionsnedsättningar utifrån ett individperspektiv. I examination ingår även studentens förmåga att kritiskt granska egna och andras förhållningssätt till frågor som rör funktionsnedsättning och funktionshinder och vad det kan medföra i det sociala arbetet.

Samtliga skriftliga uppgifter utgör underlag för bedömningen. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. För att erhålla betyget godkänt krävs godkänt på alla uppgifter. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på examinationer av pappret som behandlar lärandemål 1 och 4, samt godkänt på de övriga momenten.

Eventuell frånvaro i obligatoriska moment kompenseras enligt beslut av examinator, genom nya seminarier eller genom skriftliga inlämningsuppgifter.

Rätt till omtentamen

Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Bogarve C, Ershammar D, Rosenberg D, (Red.) (2012) Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder: möjlighetens metoder för en ny praktik. 1. uppl. Stockholm: Gothia. (280 s).

Danemark B, Larsson Tholén, (2016) Arbetsliv för alla – funktionsnedsättning och arbete. Lund; Gleerups. (valda delar 150s).

Folkhälsomyndigheten, (2016) Slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för ”En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Stockholm: Socialstyrelsen. (90s).

Gough R, (2013) Människor med funktionhinder i samhället. Kunskapsöversikt 2013:1. Nationellt kompetenscentrum för anhöriga. (52s).

Karlsson M, Börjeson M, (2011) Brukarmakt - i teori och praktik. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur (150s).

Larsson M, Larson G, (senaste upplagan), LSS 2018 Stöd och service till vissa funktionshindrade Helsingborg, Komlitt (150s).

Lindberg L, Grönvik L, (2011) Funktionshinderpolitik: en introduktion. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (valda delar 100s).

Lindberg L, (2017) Forskningen som haltar. Svensk forskning om funktionshinder. Hörselskadades Riksförbund (HRF) (76s).

Lundberg P O, Löfgren-Mårtenson L, (2010, red) Sexuella dysfunktioner, funktionsnedsättningar och särskilda svårigheter. I Sexologi, P O Lundberg, L Löfgren-Mårtenson (red). Stockholm: Liber. 361-372, (25 s.)

Löfgren-Mårtenson L, (2009) The invisibility of young homosexual women and men with intellectual disabilities. Sexuality and Disability 27(1), 21–26. (5 s.)

Shakespeare T, (2014) Disability Rights and Wrongs Revisited. London: Routledge. (150 s).

Socialstyrelsen, (2017) Vägar till ökad delaktighet – Kunskapsstöd för socialtjänsten om arbete med stöd och service enligt LSS. Stockholm: Socialstyrelsen. (88 s).

Söder M, (2013) Swedish social disability research: a short version of a long story. Scandinavian Journal of Disability Research, 15, suppl, 90-107 (17s).

Söder M, Hugemark A, (2016) Bara funktionshindrad? funktionshinder och intersektionalitet. Malmö: Gleerup. (Valda delar 100 s).

Thomas C, (2007) Sociologies of disability and illness: contested ideas in disability studies and medical sociology. Basingstoke: Palgrave Macmillan. 182 s.

Övrig litteratur väljes i samråd med examinator.

Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursutvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna så snart som möjligt. En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.