Syftet med kursen är att studenterna fördjupar sina kunskaper om utredning av barn, unga och familjer i utsatta situationer samt utvecklar förmågan att utreda och planera insatser i samverkan med brukare och andra aktörer i socialt arbete. Dessutom är syftet att studenterna kritiskt ska kunna värdera denna process.

Kursen innehåller moment där utredningsmetoder och interventioner rörande barn, ungdomar och familjer granskas utifrån olika teoretiska perspektiv. Studentens förmåga att genomföra sociala utredningar och föreslå adekvata interventioner tränas. I övningarna ska studenten tillämpa bestämmelser rörande det aktuella området. Tillämpningen av ett barnperspektiv i det sociala arbetet diskuteras. Konsekvenserna av olika tolkningar och tillämpningar av teorier och bestämmelser inom området analyseras. Maktrelationer, yrkesroller och etik i socialt arbete granskas. Behovet av interprofessionellt samarbetet inom det aktuella verksamhetsområdet diskuteras. Teorier angående bemötande och kommunikation analyseras och förmågan att genomföra professionella samtal med brukare tränas.

Efter avslutad kurs ska studenterna kunna

1. värdera behovet av sociala interventioner för de aktuella målgrupperna med betoning på ett brukar- och barnperspektiv,

2. genomföra, analysera och granska olika former av dokumentation i socialt arbete med barn, ungdomar och familj,

3. tolka och tillämpa materiella och förvaltningsrättsliga bestämmelser när barn, ungdomar och familjer i utsatta situationer blir föremål för en social utredning samt bedöma vilka konsekvenser olika beslut och åtgärder kan få för klienten,

4. värdera behovet av interprofessionell samverkan i det sociala arbetet med barn, ungdomar och familjer,

5. kritiskt granska aktuell forskning rörande utredning och intervention för de aktuella målgrupperna samt jämföra den med beprövad erfarenhet, och

6. beskriva och kritiskt reflektera över ett professionellt bemötande och vikten av att kunna genomföra utredande och behandlande samtal med barn, ungdomar och familjer.

För att uppnå lärandemål 1-6 under kursen deltar studenten i undervisning i form av föreläsningar, obligatoriska gruppdiskussioner, tillämpningsövningar samt skriver en individuell tentamen. Formativ återkoppling på övningarna ges antingen muntligt eller skriftligt från lärare och övriga kursdeltagare. Den formativa återkopplingen syftar till att studenten ska fördjupa sitt reflekterande förhållningssätt och sin medvetenhet om hur egna ställningstaganden och värderingar påverkar det sociala arbetet. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras genom en skriftlig kompletteringsuppgift enligt beslut av examinator.

Lärandemål 1-6 examineras genom en individuell, skriftlig tentamen. Fokus i denna examination ligger på studentens förmåga att göra bedömningar och att argumentera för olika lösningar samt att reflektera över beslutens konsekvenser liksom att skriftligt formulera slutsatser.. Vidare bedöms studentens förmåga att värdera och relatera aktuell forskning inom ämnesområdet till praktiskt socialt arbete. För att bli godkänd på kursen krävs betyget godkänd på den individuellt skrivna tentamen, samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment. För betyget väl godkänt krävs väl godkänt på den individuellt skrivna tentamen samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Broberg A, Almqvist K, Risholm Mothander P, Tjus T, (2015) Klinisk barnpsykologi: Utveckling på avvägar (2:a utgåvan). Stockholm: Natur och kultur. Ca 400 s.

Broberg A, Almqvist K, Appell P, Axberg U, Cater Å, Draxler H, Eriksson M, Grip K, Hjärthag F, Hultmann O, Iversen C, Röbäck de Souza K, (2015) Utveckling av bedömningsinstrument och stödinsatser för våldsutsatta barn. Göteborg: Psykologiska institutionen: Göteborgs universitet. 132 sid. Finns att ladda ner som PDF.

Cederborg AC, (red.) (2014) Barnperspektiv i socialtjänstens arbete. Lund: Gleerups utbildning AB.

Edvardsson B, Vahlne Westerhäll L, (2014) På saklig grund: Utredningsarbete inom socialtjänsten Lund: Gleerups utbildning AB. 264 s.

Ferm J, Brising O, (2014) Rövardotter. Stockholm: Bookmark förlag. 382 s.

Grennvall Å, (2014) Deras ryggar luktade så gott. Sköldinge: Syster förlag. 190 s.

Höjer I, (2007) Föräldrars röster – Hur är det att ha sina barn placerade i fosterhem. Stockholm: Allmänna barnhuset. 164 s.

Höjer I, Sallnäs M, Sjöblom Y, (2012) När samhället träder in: Barn, föräldrar och social barnavård. Lund: Studentlitteratur. 302 s.

Munro E, (2009) Effective Child Protection. London: Sage. 192 s. Ponnert L, (red.) (2015) Utredningsarbete i den sociala barnavården. Lund: Gleerups. 183 s.

Socialstyrelsen, (2015) Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Stockholm: Sociastyrelsen. Ca 100 s.

Socialstyrelsen, (2015) Utreda barn och unga: Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen. 170 s.

Socialstyrelsens, (2014) SOSFS 2014:6. Om handläggning av ärenden som gäller barn och unga. 10 s. Svenbro H, (2008) BBIC innebär ett välvilligt övergrepp på barnet. Socionomen 2, 52-60. 8 s.

Östberg F, (2010) Bedömningar och beslut: Från anmälan till insats i den sociala barnavården. Stockholm: Stockholms universitet. 200 s.

Vetenskapliga artiklar och lagtext omfattande ca 200 sidor tillkommer.

Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling sker under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästa kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.