Kursplan våren 2018
Kursplan våren 2018
Benämning
Socialt arbete: Migration och socialt arbete
Engelsk benämning
Social Work: Migration and Social Work
Kurskod
SC676B
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Fastställandedatum
2017-11-16
Gäller från
2018-01-15
Behörighetskrav
Godkända kurser motsvarande minst 135 högskolepoäng inom det människobehandlande eller samhällsvetenskapliga området.
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Huvudområde
Socialt arbete
Fördjupningsnivå
A1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen är en valbar huvudområdeskurs på avancerad nivå inom socionomprogrammets termin 7.
Syfte
Kursen syftar till att studenten utvecklar fördjupade kunskaper om globala migrationsprocesser som skapar förutsättningar för människors livsvillkor och dessa processers konsekvenser för praktiskt socialt arbete. Vidare syftar kursen till att studenten relaterar dessa frågor till centrala begrepp inom fältet så som transnationalism, globalisering, etnicitet, och de utmaningar som välfärdsmodellen och offentliga institutioner står inför. Ett central tema i kursen är ensamkommande flyktingbarn. Syftet med det temat är att problematisera och kritiskt analysera den process genom vilken de ensamkommande barnen och ungdomarna konstruerats till en juridisk och välfärdsstatlig (social) kategori, samt konsekvenserna för denna kategoriseringsprocess. Begreppet ’integration’ utgör en väsentlig del av det sociala arbetet med de ensamkommande barnen på de sociala institutionerna. Temat avser att problematisera och kritiskt analysera hur detta begrepp används i det vardagliga arbetet på de sociala institutionerna.
Innehåll
Kursen första del inleds med en introduktion till centrala begrepp inom kunskapsområdet migration och socialt arbete. Därefter diskuteras medborgarskapets betydelse i ett mångkulturellt samhälle. Sedan behandlas frågor rörande marginalisering, fattigdom, rasism och diskriminering. Migrationens utmaningar diskuteras utifrån frågor om minoritetspolitik, demokratiska och mångkulturella paradoxer. Kursens andra del handlar mera specifikt om ensamkommande flyktingbarns livsvillkor i det svenska samhället.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. relatera stora globala och transnationella processer till utmaningar inom den nationella statens ramar och relatera frågor om migration till det praktiska sociala arbetet,
2. tillämpa teoretiska begrepp på empiriska beskrivningar inom kunskaps- och praxisområdet socialt arbete och migration samt analysera spänningsfältet mellan migrationsrelaterade och välfärdssamhälleliga frågor,
3. analysera socialtjänstens arbete med frågor som har med minoritetspolitik, ensamkommande flyktingbarn och familjer med invandrar bakgrund,
4. diskutera och kritiskt analysera hur kategoriseringsprocessen av de ensamkommande har påverkat bilden av barnen och ungdomarna samt vilka sociala, juridiska och politiska konsekvenser denna namngivning har haft för den sociala kategorins medlemmar,
5. reflektera kring de ideologiska föreställningar som historiskt har styrt barnavårsinstitutionernas utformande av olika insatser för barn och ungdomar, och
6. problematisera och kritiskt analysera begreppet integration i arbetet med de ensamkommande barnen och ungdomarna på de sociala institutionerna.
Arbetsformer
Undervisningen bygger på studentaktiva arbetsformer enskilt och i grupp och innefattar föreläsningar, grupparbeten, paperskrivning och seminarier. Lärandemål 1 och 2 tränas genom undervisning och diskussioner. Lärande mål 1, 2 och 3 behandlas också i seminarieform där det diskuteras ett specifikt tema med en inbjuden gäst. Lärandemål 2, 3 och 4 tränas genom grupparbetet och redovisas vid ett obligatoriskt seminarium. Lärandemål 4, 5 och 6 genomförs genom undervisning, redovisas i skrivuppgifter och ett seminarium med en inbjuden gäst. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras med skriftlig uppgift enligt beslut av examinator.
Bedömningsformer
I kursen uppmuntras ett kritiskt förhållningssätt som ställer krav på studentens egna reflektioner och analyser. Lärandemålen 1 till 6 examineras genom en skriftlig individuell tentamen. Fokus vid bedömningen av studentens prestationer ligger på förmågan att diskutera teoretiska begrepp, samt förmågan att använda dessa begrepp i fältanknutna analyser av fenomen i socialt arbete. Lärandemål 1 till 6 examineras dessutom genom seminarier. I seminarier bedöms studenten aktiva medverkan i relation till lärandemål samt förmågan till kritiska reflexioner.
För godkänt betyg på kursen krävs godkänt på den skriftliga individuella tentamen, samt godkänd aktiv medverkan vid seminarierna. För väl godkänt betyg på kursen krävs väl godkänt på den skriftliga individuella tentamen, samt godkänd aktiv medverkan vid seminarierna.
Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schema
Kurslitteratur och övriga läromedel
Abrahamsson H, (2012) Städer som nav för en globalt hållbar samhällsutveckling eller slagfält för sociala konflikter. Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Malmö stad. 51 s.
Ahmed S, (2007) A Phenomenology of Whiteness. Feminist Theory 8 (2), 149 - 168. (19 s).
Baianstovu Í R, (2017) Heder. Hedersrelaterat våld, förtryck och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. (208 s
Balibar E, (2002) What Is a border? In Politics and the Other Scene. Ed. Etienne Balibar. London, Verso 75 - 86. (11 s.)
Barnets bästa främst, (2010) Till Sverige – asylsökande barn vittnar om Dublinförordningens konsekvenser. Malmö. 86 s.
Dahlstedt M, Neergaard A, (red. 2013) Migrationens och etnicitetens epok. Kritiska perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier. Stockholm: Liber. 324 s.
de Los Reyes P; Molina I; Mulinari D (2002) Kapitel 1 Introduktion – Maktens (o)lika förklädnader. Redaktörer Paulina de Los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari. Stockholm; Bokförlaget Atlas. 11 – 30. (19 s.)
Eliassi B, (2013) Orientalist social work: Cultural otherization of muslim immigrants in Sweden. Critical Social Work 14(1). University of Windsor. 16 s.
Eliassi, B. (2014) “Temporal and generational impact on identity, home(land) and politics of belonging among the Kurdish diaspora. In Nordic Journal of Migration Research, 4(2), p 73-81. (open access, kan laddas från https://www.degruyter.com/downloadpdf/j/njmr.2014.4.issue-2/njmr-2014-0008/njmr-2014-0008.pdf). (8 s).
Faist T, Fauser M, Reisenauer E, (2014) Transnationell migration. Lund: Studentlitteratur. 202 s.
Fangen K, (2010) Social exclusion and inclusion of young immigrants: Presentation of an analytical framework. Young 18(2), 133-156. 23 s.
Herz M, Johansson T, (2012) The experience of being stopped: Young immigrants, social exclusion and strategies. Young 20(2), 157-176. 19 s.
Herz M, Lalander P, (2017) Being alone or becoming lonely? The complexity of portraying ‘unaccompanied children’ as being alone in Sweden. Journal of Youth Studies, 20:8, 1062-1076, DOI:10.1080/13676261.2017.1306037. Link http://dx.doi.org/10.1080/13676261.2017.1306037. (14 s).
Hopkins PE, Hill M, (2008) Pre-flight experiences and migration stories: The accounts of unaccompanied asylum-seeking children. Children’s Geographies 6(3), 257-268. 11 s.
Khosravi, S. (2010). An Ethnography of Migrant “Illegality” in Sweden: Included yet Excepted? Journal of International Political Theory, 6(1), 95–116. (21 s).
Lalander, P. (2017) 'Staging “Chileanness”: Ethnicity, illegal drug', Drugs : Education, Prevention and Policy., 24:3, p. 240-247. (7 s).
Lalander P, Raoof D (2016) ”Vi vet vad du behöver”- konstruktion och motstånd av ”ensamkommande” på HVB. Socialvetenskaplig tidskrift, temanummer: migration, årgång 23. Nr 3-4, 2016. 219 – 237. (18 s).
Pérez E, (2014) Vad vet vi om de insatser socialtjänsten gör i hedersrelaterade konflikter inom familjen? Rapport till Brottsoffermyndigheten. 180 s.
Schütz, A. (1999) ”Den hemvändande”, i Den sociala världens fenomenologi. Göteborg: Daidalos. 16 s.
Simmel, G. (2013) ”Främlingen”, i Hur är samhället möjligt? - och andra essäer. (3. uppl.) Göteborg: Korpen. Denna kan laddas från nätet som PDF. (208 s.)
Stretmo L, (2014). Governing the unaccompanied child: Media, policy and practice. Göteborg: Göteborgs Universitet. 330 s.
Wernesjö U, (2015) Landing in a rural village: Home and belonging from the perspectives of unaccompanied young refugees. Global Studies in Culture and Power 22(4), 451-67. 16 s.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.