För tillträde till kursen krävs godkända kurser SC111C, SC112B, SC113A, SC121B, SC122A, SC123D, SC131D, SC141D, SC142A, SC143A och SC151C på Socionomprogrammet

Kursen syftar till att studenten ska kunna integrera och hantera teori och empiri inom kunskapsområdet kön och sexualitet för att därigenom utveckla sitt professionella förhållningssätt i det sociala arbetet. Fokus i kursen ligger på frågor som berör forskning och kunskapsutveckling inom området socialt arbete med särskild tonvikt på teman som handlar om kön och sexualitet. Uttrycksformer som maskulinitet, feminitet, hetero- och homosexualitet, lagstiftning, queer, heder, pornografi, prostitution och äktenskap utgör centrala teman på kursen. Den teoretiska kärnan under kursen är hur genus, kön och sexualitet konstrueras av olika aktörer och vilken betydelse detta har för socialt arbete. Sociala problem kopplade till kön och sexualitet har en framskjuten plats på kursen, liksom frågor som är kopplade till kön och sexualitet i det mångkulturella samhället.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna,

1. förstå och kritiskt granska hur kön och sexualitet är kulturellt och socialt konstruerade fenomen,

2. reflektera över sexuella praktiker, tankemönster, normer och värderingar på sexualitetens område med utgångspunkt i kulturella, historiska och religiösa kontexter, och

3. analysera de förändringar som ägt rum på sexualitetens område de senaste decennierna och konsekvenserna av dessa förändringar för praktiskt socialt arbete.

Undervisningen bygger på studentaktiva former som innefattar föreläsningar, seminarier och workshops. Lärandemål 1-2 uppnås genom föreläsningar, seminarier och workshops. Lärandemål 3 uppnås genom föreläsningar och i samband med att studenterna författar en individuell hemtentamen där de förväntas att med hjälp av kurslitteraturens teoretiska begrepp analysera och diskutera ett självvalt socio-sexuellt problem. Examinationsgrundade seminarier, redovisningar och praktiska övningar är obligatoriska.

Bedömningen av studenternas prestationer görs genom individuella skriftliga och muntliga tentamina samt skriftliga och muntliga tillämpningsuppgifter. Lärandemål 2 examineras muntligt och skriftligt på seminarium. Till seminariet hör att lämna in skriftlig redogörelse i form av paper. Lärandemål 1 och 3 examineras i skriftlig tentamen. Fokus vid bedömningen ligger på studentens förmåga att muntligt och skriftligt analysera, diskutera och hantera kursens centrala begrepp.

De obligatoriska momenten kan maximalt ge ett G i betyg medan den skriftliga tentamen som avslutar kursen kan ge VG. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom individuell skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Ambjörnsson F, (2016) Vad är Queer? Andra upplagan. Stockholm: Natur & Kultur. 20 s. Kap 1, 2 och 4, 45 s.

Arvidsson A, Johnsdotter S, Emmelin M, Essén B, (2018) Gauging the interests of birth mother and child: a qualitative study of Swedish social workers’ experiences of transnational gestational surrogacy. European Journal of Social Work, 21(1): 86-99. 13 s.

Berg L, (2016) Hur skapar unga sina sexuella script? Ungdomar, sexualitet och relationer. 2. uppl. (I Häggström-Nordin & Magnusson, red.) Lund: Studentlitteratur. 16 s.

Bäck-Wiklund M, (2012) Familj och modernitet. Nätverksfamiljen (Bäck-Wiklund & Johansson, red.). Stockholm: Natur och kultur. 20 s.

Campbell, R, Dworkin E, Cabral G, (2009) An ecological model of the impact of sexual assault on women’s mental health. Trauma, Violence & Abuse, 10(3), 225–246. 22 s.

Ekdahl J, (2017) Sexualitet och sexuella problem. Bedömning och behandling enligt KBT. Kapitel 6. Lund: Studentlitteratur. 39 s.

Folkhälsomyndigheten, (2018) Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för alla. Sammanfattning av Guttmacher-Lancet-kommissionens slutrapport. 10 s.

Folkhälsomyndigheten, (2020) Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). En god, jämlik och jämställd sexuell hälsa i hela befolkningen. Folkhälsomyndigheten. 33 s.

Giddens A, (1995) Intimitetens omvandling: Sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället. Göteborg: Nya Doxa. Kap 1, 2, 3 och 4. 43 s.

Hacking I, (1999) The social construction of what? London: Harvard university press. 34 s.

Holmström C, Plantin L Elmerstig E, (2020) Complexities of sexual consent: young people’s reasoning in a Swedish context. Psychology and Sexuality, 11 (4):342–357 16 s.

Holmström C, Skilbrei M-L, (2017) The Swedish Sex Purchase Act: Where Does it Stand? Oslo Law Review, 4(2):82-104. 22 s.

Häggström-Nordin E, Mattebo M, (2016) Ungdomars sexualvanor. Ungdomar, sexualitet och relationer. 2. uppl. (I Häggström-Nordin & Magnusson, red.) Lund: Studentlitteratur 17 s.

Johnsdotter S, (2012). Sexualitet och kultur. Sexualitetsstudier (Månsson & Plantin, red.). Malmö: Liber förlag. 20 s.

Johnsdotter S, (2012) Diskurs och claims-making i sexuallagstiftningsprocesser. Sexualitetsstudier (I Månsson & Plantin, red.). Malmö: Liber. 21 s.

Jutel A, (2011) “Driving diagnosis: Peddlers and pushers.” Putting a name to it: Diagnosis in contemporary society. Baltimore: John Hopkins University Press. Kap 5, 6 s.

Kjellgren C, (2019) Perspectives of young adult males who displayed harmful sexual behaviour during adolescence on motive and treatment. Journal of Sexual Aggression, 25(5):116-130. 14 s.

Kulick D, (2005) Inledning. Queersverige (Kulick, red.). Stockholm: Natur & Kultur. 16 s.

Kong T, (2015) Romancing the boundary: client masculinities in the Chinese sex industry. Culture, Health & Sexuality, 17(7): 810-824. 14 s.

Lanthier S, Du Mont J, Mason R, (2018) Responding to Delayed Disclosure of Sexual Assault in Health Settings?: A Systematic Review. Trauma, Violence & Abuse, 19(3), 251–265. 15 s

Loseke D, (2003) Constructing people. Thinking about social problems: An introduction to constructionist perspectives. New York: Aldine de Greuyter. 23 s.

Lukkerz J, (2021) Sex- och relations-kunskap för unga migranter. Sexualitet och migration i välfärdsarbete. (Ouis, red.) Lund: Studentlitteratur. 19 s.

Lukkerz J, Lindberg L (2020) Sexualitet och beroendetillstånd. Sexologi för psykologer och psykoterapeuter. (Lindberg, red.) Lund: Studentlitteratur. 12 s.

Lukkerz J, (2020) Sexualitet och normbrytande funktionalitet i patientmötet. I Sexologi för psykologer och psykoterapeuter. (Lindberg red.). Lund: Studentlitteratur. 9 s.

Moller Okins S, (1999) ”Is multiculturalism bad for women?”. Kap 1. Princeton, New Jersey: Princeton University Press. 20 s.

Mattebo M, Häggström-Nordin E, (2016) Ungdomar och pornografi. Ungdomar, sexualitet och relationer. 2. uppl. (I Häggström-Nordin & Magnusson, red.) Lund: Studentlitteratur. 17 s.

Månsson S-A, Daneback K, (2012) Sexualiteten i en friare skepnad? Om det sexuella begärets riktning bland unga. Sexualitetsstudier (I Plantin & Månsson, red.). Malmö: Liber. 14 s.

Nilsson R, (2008) Foucault – en introduktion. Kap 3 (Genealogi och makt). Malmö; Egalité. 55 s.

Nordin L, (2005) När man inte vill vara sig själv: Om vådan av att vara ensamstående man i norrländsk glesbygd. Queersverige (Kulick, red.). Stockholm: Natur & Kultur. 21 s.

Ouis P, (2021) Hedersrelaterade familjekonflikter: Konsekvenser av förändrade normer i migrationsprocessen Fokus på familjen https://doi.org/10.18261/issn.0807-7487-2021-03-04. 24 s.

DELMOS 2021/437 (2021) Socioekonomisk segregation och hedersrelaterat våld och förtryck. 101 s.

Ouis P, (2009) Den verkliga kulturkonflikten: Islamisk sexualmoralism i liberala Sverige. Socialvetenskaplig tidskrift, nr 3-4, 350-368. 18 s.

Pienaar K, Murphy D A, Race K, Lea T, (2020) Drugs as technologies of the self: Enhancement and transformation in LGBTQ cultures, International Journal of Drug Policy, 78. 9 s.

Plantin L, (2012) Föräldraskap och sexualitet. Sexualitetsstudier (I Plantin & Månsson, red.). Malmö: Liber förlag. 17 s.

Ritchie A, Barker M, (2006) ‘There Aren’t Words for What We Do or How We Feel So We Have to Make Them Up’: Constructing Polyamorous Languages in a Culture of Compulsory Monogamy. Sexualities 9(5): 584-601. 15 s.

Rydström J, (2000) “Sodomitical Sins Are Threefold”: Typologies of Bestiality, Masturbation, and Homosexuality in Sweden, 1880-1950. Journal of the History of Sexuality, 9(3): 240-276. 36 s.

Simon W, Gagnon J, (1986) Sexual scripts: Permanence and change. Archives of sexual behaviour, 15(2), 97-120. 23 s.

Skårner A, Månsson S-A, Svensson B, (2017) ‘Better safe than sorry’: Women’s stories of sex and intimate relationships on the path out of drug abuse, Sexualities, 20(3) 324–343. 20 s.

Starrs A, Ezeh A, Barker G, Basu A, Bertrand J, Blum R, ... & Ashford L, (2018) Accelerate progress – sexual and reproductive health and rights for all: report of the Guttmacher-Lancet Commission. Lancet, 391: 2642-92. 50 s.

Sullivan R, McKee A, (2015) Pornography: Structures, Agency and Performance. Cambridge: Polity Press. (Introduction, Conclusion). 30 s.

Wurm M, (2017) Trans. HBTQ+. Psykologiska perspektiv och bemötande. (Lundberg Malmquist & Wurm, red.) Stockholm: Natur och Kultur. 137-148. 12 s

Wurm M, Hanner H, (2017) Att möta samhället som hbtq+. HBTQ+. Psykologiska perspektiv och bemötande. (Lundberg Malmquist & Wurm, red.) Stockholm: Natur och Kultur. 153-167. 15 s

Tillkommer 150 sidor vetenskapliga artiklar.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14)

Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringstillfället på kursen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.