Kursplan våren 2020
Kursplan våren 2020
Benämning
Kön, sexualitet och socialt arbete
Engelsk benämning
Gender, Sexuality and Social Work
Kurskod
SC674A
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Fastställandedatum
2018-10-29
Gäller från
2019-01-21
Behörighetskrav
Godkända kurser motsvarande minst 135 högskolepoäng inom det människobehandlande eller samhällsvetenskapliga området.
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Huvudområde
Socialt arbete
Fördjupningsnivå
A1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen är en valbar huvudområdeskurs på avancerad nivå inom såväl socionomprogrammet som masterprogrammet i socialt arbete.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska kunna integrera och hantera teori och empiri inom kunskapsområdet kön och sexualitet för att därigenom utveckla sitt professionella förhållningssätt i det sociala arbetet.
Innehåll
Fokus i kursen ligger på frågor som berör forskning och kunskapsutveckling inom området socialt arbete med särskild tonvikt på teman som handlar om kön och sexualitet. Uttrycksformer som maskulinitet, feminitet, hetero- och homosexualitet, lagstiftning, queer, heder, pornografi, prostitution och äktenskap utgör centrala teman på kursen. Den teoretiska kärnan under kursen är hur genus, kön och sexualitet konstrueras av olika aktörer och vilken betydelse detta har för socialt arbete. Sociala problem kopplade till kön och sexualitet har en framskjuten plats på kursen, liksom frågor som är kopplade till kön och sexualitet i det mångkulturella samhället.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna,
1. förstå och kritiskt granska hur kön och sexualitet är kulturellt och socialt konstruerade fenomen,
2. reflektera över sexuella praktiker, tankemönster, normer och värderingar på sexualitetens område med utgångspunkt i kulturella, historiska och religiösa kontexter, och
3. analysera de förändringar som ägt rum på sexualitetens område de senaste decennierna och konsekvenserna av dessa förändringar för praktiskt socialt arbete.
Arbetsformer
Undervisningen bygger på studentaktiva former som innefattar föreläsningar, seminarier och workshops. Lärandemål 1-2 uppnås genom föreläsningar, seminarier och workshops. Lärandemål 3 uppnås genom föreläsningar och i samband med att studenterna författar en individuell hemtentamen där de förväntas att med hjälp av kurslitteraturens teoretiska begrepp analysera och diskutera ett självvalt socio-sexuellt problem. Examinationsgrundade seminarier, redovisningar och praktiska övningar är obligatoriska.
Bedömningsformer
Bedömningen av studenternas prestationer görs genom individuella skriftliga och muntliga tentamina samt skriftliga och muntliga tillämpningsuppgifter. Lärandemål 2 examineras muntligt och skriftligt på seminarium. Till seminariet hör att lämna in skriftlig redogörelse i form av paper. Lärandemål 1 och 3 examineras i skriftlig tentamen. Fokus vid bedömningen ligger på studentens förmåga att muntligt och skriftligt analysera, diskutera och hantera kursens centrala begrepp. De obligatoriska momenten kan maximalt ge ett G i betyg medan den skriftliga tentamen som avslutar kursen kan ge VG.
Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma kravnivå. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på tider som anges i studiehandledningen.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Ambjörnsson F, (2016) Vad är Queer? Andra upplagan. Stockholm: Natur & Kultur. 20 s.
Arvidsson, A et al (2018). Gauging the interests of birth mother and child: a qualitative study of Swedish social workers’ experiences of transnational gestational surrogacy. European Journal of Social Work, 21(1): 86-99. 13 sidor.
Beck-Gernsheim E, (2007) Transnational lives, transitional marriages: A review of the evidence from migrant communities in Europe. Global Networks 7(3), 271-288. 17 s
Bremer S, (2011) Kroppslinjer. Kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering. Göteborg: Makadam förlag. 26 s.
Bäck-Wiklund M, (2012): Familj och modernitet. Nätverksfamiljen (Bäck-Wiklund & Johansson, red.). Stockholm: Natur och kultur.
Carbin M, (2010) Hedersrelaterat våld och förtryck – en kunskapsöversikt. Rapport från NCK (Nationellt centrum för kvinnofrid). Uppsala: Uppsala universitet.
Carlbom A, (2016) ”Jämställdhet versus kulturell mångfald, en svårhanterlig motsättning”, Föreningen lärare i religionskunskap årsbok 2016, 24-39, 15 s.
Carlbom A, (2012) Islamisk sexualrådgivning – ett globalt fenomen. Sexualitetsstudier (Plantin & Månsson red.). Malmö: Liber förlag. 22 s.
Carlström C, (2016): Paradoxernas praktik. Doktorsavhandling. Malmö högskola. Sid 13-47, 125-180, 201-215. 93 s.
Giddens A, (1995) Intimitetens omvandling: Sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället. Göteborg: Nya Doxa.
Hacking I, (1999) The social construction of what? London: Harvard university press. 34 s.
Hildebrandt A, (2015) Christianity, Islam and Modernity: Explaining Prohibitions on Homosexuality in UN member States, Political Studies Vol 63, 852-869, 17 s.
Holmström, C & Skilbrei, M-L (2017). The Swedish Sex Purchase Act: Where Does it Stand? Oslo Law Review, 4(2):82-104. 22 sidor.
Johnsdotter S, (2014): ”Omskärelse av flickor och pojkar i Sverige.” Barnbladet (facktidning för Sveriges barnsjuksköterskor) 2014/01: 1-4, 4 s.
Johnsdotter S, (2012): Sexualitet och kultur. Sexualitetsstudier (Månsson & Plantin, red.). Malmö: Liber förlag. 20 s.
Johnsdotter S, (2012) Diskurs och claims-making i sexuallagstiftningsprocesser. Sexualitetsstudier (Månsson & Plantin, red.). Malmö: Liber. 21 s.
Kellog Spadt S, Rosenbaum T, Dweck A, Millheiser L, Pillai-Friedman S och Krychman M, (2014) Sexual Health and Religion: A Primer for the Sexual Health Clinician, Journal of Sexual Medicine 2014:11, 1606-1619, 13 s.
Kulick D, (2005): Inledning. Queersverige (Kulick, red.). Stockholm: Natur & Kultur. 16 s.
Kong, T (2015) Romancing the boundary: client masculinities in the Chinese sex industry. Culture, Health & Sexuality, 17(7): 810-824. 14 sidor.
Loseke D, (2003) Constructing people. Thinking about social problems: An introduction to constructionist perspectives. New York Aldine de Greuyter. 23 s.
Månsson S-A, Daneback K, (2012) Sexualiteten i en friare skepnad? Om det sexuella begärets riktning bland unga. Sexualitetsstudier (Plantin & Månsson, red.). Malmö: Liber. 14 s.
Nilsson R, (2008): Inledning. Foucualt – en introduktion. Malmö: Egalité. 8 s.
Nordin L, (2005) När man inte vill vara sig själv: Om vådan av att vara ensamstående man i norrländsk glesbygd. Queersverige (Kulick, red.). Stockholm: Natur & Kultur. 21 s.
Ouis P, (2009) Den verkliga kulturkonflikten: Islamisk sexualmoralism i liberala Sverige. Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4, 350-368. 18 s.
Plantin L, (2012) Föräldraskap och sexualitet. Sexualitetsstudier (Plantin & Månsson, red.). Malmö: Liber förlag. 17 s.
Plantin L, (2012) Föräldraskap och arbetsliv: Om lojalitetskonflikter i familjelivets vardag. Nätverksfamiljen (Bäck-Wiklund & Johansson, red.). Stockholm: Natur och kultur. 20 s.
Ritchie, A & Barker, M (2006). ‘There Aren’t Words for What We Do or How We Feel So We Have to Make Them Up’: Constructing Polyamorous Languages in a Culture of Compulsory Monogamy. Sexualities 9(5): 584-601. 15 sidor.
Simon W, Gagnon J, (1986) Sexual scripts: Permanence and change. Archives of sexual behaviour 15(2), 97-120. 23 s.
Skårner A, Svensson B, (2012) Rusmedel och sexualitet. Sexualitetsstudier (Plantin & Månsson, red.). Malmö: Liber förlag. 20 s.
Skårner A, Svensson B, (2013) Amphetamine use and sexual practices. Nordic Studies on Alcohol and Drugs 5/2013, 403-423.
Tillkommer 150 sidor vetenskapliga artiklar.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.
Övergångsbestämmelser
Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringstillfället på kursen.