Syftet med kursen är att studenten fördjupar sina kunskaper i socialt arbete med äldre människor. Vidare syftar kursen till att studenten utvecklar ett professionellt förhållningssätt i socialt arbete med den aktuella målgruppen.

I kursen behandlas den socialgerontologiska teoribildningen om människans åldrande. I kursen diskuteras även de demografiska förändringarnas inverkan på åldrandet och äldreomsorg, såväl nationellt som globalt. Även betydelsen av mötet mellan äldre, anhöriga och professionella aktörer i socialt arbete med äldre behandlas. Ett särskilt fokus läggs på betydelsen av informella sociala nätverk för äldre människors livssituation och hälsa. Dessutom diskuteras etiska frågeställningar som är kopplade till åldrande och professionellt arbete inom äldreomsorgen. Slutligen behandlas människans åldrande ur ett genusperspektiv samt hur migration påverkar åldrandeprocessen.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna

1. förklara framväxten av såväl den nationella som den internationella äldreomsorgen,

2. redogöra för innebörden av demografiska förändringar och dess påverkan på åldrande och äldreomsorg nationellt och globalt,

3. analysera betydelsen av sociala nätverk för den åldrande människan och vikten av egna attityders påverkan i mötet med äldre,

4. värdera betydelsen av sociala kategorier såsom klass, kön, sexualitet och etnicitet i professionell socialt arbete med äldre,

5. analysera centrala socialgerontologiska teoriers betydelse för det praktiska sociala arbetet med äldre, och

6. värdera vikten av ett etiskt förhållningssätt i arbetet med äldre människor.

Undervisningen bygger på studentaktiva arbetsformer enskilt och i grupp och innefattar föreläsningar, seminarier och arbete med fallbeskrivningar. Förutom föreläsningar och litteraturseminarier ingår diskussioner av det sociala arbetet med äldre ur olika teoretiska perspektiv. Examinationsgrundande moment i kursen är obligatoriska. Eventuell frånvaro i obligatoriska moment kan kompenseras enligt beslut av examinator.

Lärandemål 1, 2, 4 och 5 examineras genom enskild skriftlig tentamen och lärandemål 3 och 6 genom skriftliga och muntliga uppgifter. Examinationsgrundande seminarier och redovisningstillfällen är obligatoriska. Fokus vid bedömningen av studentens prestationer ligger på förmågan att diskutera teoretiska begrepp samt förmågan att använda dessa begrepp i fältanknutna analyser av fenomen eller verksamheter i socialt arbete.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Dunér A, Nordström M, (2005) Biståndshandläggarens villkor och dilemman – inom äldre- och handikappomsorg. Lund: Studentlitteratur. 145 s.

Edebalk PG, (2011) Kundval inom äldreomsorgen – om kunskap och forskningsbehov. Meddelanden från Socialhögskolan 2011:7. 21 s.

Eriksson L, Nilsson G, Svensson LA, (red.) (2013) Gemenskaper. Socialpedagogiska perspektiv. Göteborg: Daidalos. 108 s.

Johansson S, (red) (2006) Social omsorg i socialt arbete. Malmö: Gleerups. 285 s. Jyrkämä J, Haapamäki L, (2008) Äldre och alkohol: Nordisk forskning och diskussion. NAD-publikation nr 52. 109 s.

Jönson H, Harnett T, (2015) Socialt arbete med äldre. Stockholm: Natur & Kultur. 270 s. Krekula C, (2010) Ålderskodning – särskiljande praktiker. I Johansson S, (red.) Omsorg och mångfald. Malmö: Gleerups. 11 s.

Olsson E, Ingvad B, (2001) The emotional climate of care-giving in home care services. Health & Social care in the community 9(6), 454-463. 10 s.

Olsson E, Ingvad B, Hansson K, (1995) Arbetsorganisation och gruppklimat i hemtjänsten. Socialvetenskaplig tidskrift 2(3), 227-248. 22 s.

Sand A-B M, (2007) Äldreomsorg – mellan familj och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 146 s.

Sandahl C, von Knorring M, Falkenström E, (2010) Chef med känsla och förnuft: Om professionalism och etik i ledarskapet. Stockholm: Natur och kultur. 215 s.

Socialstyrelsen, (2012) Att skapa en grund för evidensbaserad praktik – en guide för ledning i vård och omsorg. 80 s.

Socialstyrelsen, (2013) Ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa. 48 s.

Socialstyrelsen, (2013) Se tecken och ge rätt stöd – vägledning för att uppmärksamma äldre med psykisk ohälsa inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. 43 s.

Socialstyrelsen, (2014) Blånader och silverhår. Utbildningsmaterial om våld mot äldre kvinnor. 55 s.

Stolt R, Blomqvist P, Winblad U, (2011) Privatization of social services: Quality differences in Swedish elderly care. Social Science & Medicine 72(4), 560-567. 7 s.

Thylefors I, (2016) Chef- och ledarskap inom välfärdssektorn. Stockholm: Natur & Kultur. 296 s.

Torres S, Magnússon F, (red.) (2010) Invandrarskap, äldrevård och omsorg. Malmö: Gleerups. 178 s.

Tillkommer vetenskapliga artiklar inom kunskapsområdet. Ca 250 sidor.

Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.