Kursplan hösten 2014
Kursplan hösten 2014
Benämning
Missbruk och missbrukarvård
Engelsk benämning
Drug Abuse and Abuse Treatment
Kurskod
SC671A
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Fastställandedatum
2014-04-07
Gäller från
2014-09-01
Behörighetskrav
Matematik B, Samhällskunskap A samt godkända kurser motsvarande minst 135 högskolepoäng inom det människobehandlande eller samhällsvetenskapliga området.
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Huvudområde
Socialt arbete
Fördjupningsnivå
A1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen är en valbar huvudområdeskurs på avancerad nivå inom såväl socionomprogrammet som masterprogrammet i socialt arbete.
Syfte
Kursen syftar till att studenten skall kunna integrera teorier om missbruk av alkohol och narkotika i det sociala arbetet med missbrukarvårdens målgrupper samt utveckla sitt professionella förhållningssätt i socialt arbete. Vidare syftar kursen till att studenten fördjupar sina kunskaper om internationell och nationell forskning inom missbruksområdet.
Innehåll
I kursen problematiseras bruk och missbruk av rusmedel utifrån såväl individ- som samhällsperspektiv. Teorier, modeller och definitioner inom missbruksområdet analyseras med utgångspunkt från olika vetenskapsområden. Bruk och missbruk av rusmedel granskas ur ett livsförlopp, där frågor om kön, klass, ålder och etnicitet särskilt uppmärksammas. Svensk och internationell alkohol- och narkotikapolitik analyseras liksom modeller för kartläggning och prevention. Behandlingsinterventioner, som möten mellan brukare och professionella, analyseras ur ett individuellt, samhälleligt och etiskt perspektiv. Slutligen prövar och granskar studenten metoden ”motiverande samtal”. I kursen diskuteras såväl aktuell forskning som erfarenheter från det praktiska sociala arbetet med användare av rusmedel.
Lärandemål
Efter avslutad kurs skall studenten kunna
1. Självständigt reflektera över och tillämpa olika teoretiska perspektiv avseende bruk, riskbruk, missbruk och beroende av alkohol och andra droger,
2. redogöra för aktuell behandlingsforskning, för sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och för detta sambands betydelse för yrkesutövningen,
3. analysera livsvillkor och sociala sammanhang för människor med missbruksproblem,
4. värdera betydelsen av kön, klass, ålder och etnicitet för professionellt socialt arbete med människor med missbruksproblem,
5. analysera och motivera val av insatser och beslut med utgångspunkt från vedertagna teoretiska begrepp och modeller,
6. kritiskt och självständigt reflektera över etiska dilemman och maktutövning i relation till professionella beslut och insatser, och
7. självständigt reflektera över skiljelinjer inom svensk och europeisk alkohol- och narkotikapolitik.
Arbetsformer
Undervisningen bygger på studentaktiva arbetsformer, enskilt och i grupp, och innefattar föreläsningar, seminarier, arbete med fallbeskrivningar, filmanalys och debattövningar. Seminarier, redovisningstillfällen, praktiska övningar och gästföreläsningar är obligatoriska. Eventuell frånvaro i obligatoriska moment kan kompenseras enligt beslut av examinator.
Bedömningsformer
Lärandemål 1 - 7 examineras genom en individuell skriftlig tentamen. Fokus vid bedömningen av studentens prestationer ligger på förmågan att diskutera teoretiska begrepp, samt förmågan att använda dessa begrepp i fältanknutna analyser av fenomen eller verksamheter i socialt arbete.
Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav inom en period av tre år. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker en de tider som anges i studiehandledningen.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Bergmark, A & Lundström, T (2006) Mot en evidensbaserad praktik? Om färdriktningen i socialt arbete. Socialvetenskaplig Tidskrift 13(2): 99–113. (Artikeln läggs ut på it’s learning)
Blomqvist, J & Wallander, L (2004) Åt var och en vad hon behöver? En vinjettstudie av socialarbetares bedömningar och val av insatser vid missbruksproblem. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, FoU-enheten. (Artikeln läggs ut på it’s learning)
Broom, D H & Woodward, R V (1996) Medicalisation reconsidered: toward a collaborative model of care. Sociology of Health and Illness 18(3): 357–78. (Artikeln läggs ut på it’s learning)
Fahlke, C, red. (2012) Handbok i missbrukspsykologi – teori och tillämpning. Malmö: Liber.
Fingarette, H (1988) Heavy Drinking. The Myth of Alcoholism as a Disease. Berkeley: University of California Press.
Heilig, M (2011) Beroendetillstånd. Lund: Studentlitteratur.
Lalander, P (2009) Respekt. Gatukultur, ny etnicitet och droger. Malmö: Liber.
Moe, V & Slinning, K (2002) Prenetal drug exposure and the conceptualization of long-term effects. Scandinavian Journal of Psychology 43(1): 41-47. (Artikeln läggs ut på it’s learning)
Osmo, R., & Landau, R. (2001) The need for explicit argumentation in ethical decision-making in social work, Social Work Education 20(4): 483–92 (Artikeln läggs ut på it’s learning)
Sheppard, M, Newstead, S, Di Caccavo, A, & Ryan, K (2000) Reflexivity and the development of process knowledge in social work: A classification and empirical study. British Journal of Social Work 30(4): 465–88. (Artikeln läggs ut på it’s learning)
Svensson, B (2007) Pundare, jonkare och andra. Med narkotikan som följeslagare. Stockholm: Carlssons bokförlag.
Svensson, B (2012) Narkotikapolitik och narkotikadebatt. Lund: Studentlitteratur.
Taylor, B. J. (2013) Professional Decision Making and Risk in Social Work, chapter 5. London: Learning Matters/Sage. (s 65–81; kapitlet läggs ut på it’s learning)
Taylor, B. J. (2012) Models for professional judgement in social work. European Journal of Social Work 15(4): 546-562.
Wallander, L (2008) Measuring Social Workers' Judgements: Why and How to Use the Factorial Survey Approach in the Study of Professional Judgements, Study IV. I Wallander Measuring Professional Judgements: An Application of the Factorial Survey Approach to the Field of Social Work. Stockholm: Stockholms universitet (Doktorsavhandling). (Artikeln läggs ut på it’s learning)
Wallander, L & Blomqvist, J (2005) Vad styr vårdvalen? En faktoriell survey av faktorer som predicerar val av insats inom socialtjänstens missbruksvård. Stockholm: Stockholms stad, FoU-enheten. (Artikeln läggs ut på it’s learning)
Vetenskapliga artiklar tillkommer c:a 100 s.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.