Socionomexamen eller kandidatexamen omfattande minst 180hp inklusive ett examensarbete omfattande 15hp inom socialt arbete, folkhälsovetenskap, psykologi, sociologi, statsvetenskap, pedagogik, genusvetenskap, kriminologi eller motsvarande.

Kursen syftar till att studenten fördjupar sina kunskaper i socialt arbete med tonvikt på hur social utsatthet och sociala förändringsprocesser kan förstås och förklaras ur olika perspektiv. Vidare syftar kursen till att studenten utvecklar fördjupade kunskaper om konsekvenser av social utsatthet för olika grupper och på olika samhällsarenor och hur socialt arbete på olika nivåer kan utvecklas och bedrivas för att förebygga och minska social utsatthet.

Kursen består av två delkurser:

I delkursen behandlas skillnader i människors villkor i det samtida samhället. Fokus ligger på att skapa en nyanserad och problematiserande förståelse för social utsatthet i olika grupper och på olika samhällsarenor. Vidare förs en kritisk diskussion om organiseringen av socialt arbete och ideal om social rättvisa. Faktorer som klass, etnicitet, kön, ålder och funktionsnedsättning analyseras för att förstå social utsatthet och social förändring.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. relatera social utsatthet till ideal om social rättvisa,

2. reflektera kring etiska aspekter på olika former av social utsatthet och interventioner ur ett professionellt perspektiv, och

3. analysera social utsatthet för olika grupper, på olika samhällsarenor och ur olika samhällsteoretiska perspektiv.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppdiskussioner och seminarier. För uppnående av lärandemål 1–3 presenteras kursinnehållet vid föreläsningar varefter studenten bearbetar detta för att under tre obligatoriska seminarier diskutera individuella skriftliga inlämningsuppgifter på kursinnehållet.

Lärandemål 1–3 examineras genom individuella skriftliga inlämningsuppgifter (som diskuteras vid obligatoriska seminarier) samt en individuell hemtentamen. Studentens prestation vid seminarier bedöms individuellt. Vid bedömning av lärandemål 1 läggs vikt vid studentens förmåga att på ett teoretiskt grundat sätt kunna resonera kring social utsatthet kopplat till ideal om social rättvisa. Vid bedömning av lärandemål 2 läggs särskild vikt vid studentens förmåga att reflektera kring och värdera olika etiska aspekter på social utsatthet och professionella interventioner mot varandra. Vid bedömning av lärandemål 3 läggs särskild vikt vid studentens förmåga att hantera flera olika samhällsteoretiska perspektiv för att analysera och kritiskt granska social utsatthet i olika grupper och på olika samhällsarenor. Betygskriterier presenteras i studiehandledningen.

För betyget Godkänd på delkursen krävs bedömningen godkänt på alla inlämningsuppgifter, seminarium och hemtentamen. För betyget Väl Godkänd på delkursen krävs bedömningen godkänt på alla inlämningsuppgifter, seminarium samt bedömningen Väl Godkänd på hemtentamen.

Eventuell frånvaro i obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator, exempelvis genom skriftliga inlämningsuppgifter.

I delkursen behandlas olika teoretiska perspektiv för förståelsen av ojämlikhet mellan grupper och konsekvenser av detta för socialt arbete. Fokus ligger på att skapa en nyanserad och problematiserande förståelse för social utsatthet på individ och samhällsnivå. I kursen identifieras relationerna mellan globala och nationella processer i det lokala samhället. Vidare förs en kritisk diskussion om maktrelationer.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

Undervisningen av lärandemål 1–3 sker i form av föreläsningar, gruppdiskussioner och seminarier. För uppnående av lärandemål 1–3 presenteras kursinnehållet vid föreläsningar varefter studenten bearbetar detta för att under tre obligatoriska seminarier diskutera individuella skriftliga inlämningsuppgifter på kursinnehållet.

Lärandemål 1–3 examineras genom individuella skriftliga inlämningsuppgifter (som diskuteras vid obligatoriska seminarier) samt en individuell hemtentamen. Studentens prestation under seminarier bedöms individuellt. Vid bedömning av lärandemål 1 läggs vikt vid studentens förmåga att kunna resonera kring hur interaktionen mellan ojämlikhet och förändring på olika skalnivåer ser ut. Vid bedömning av lärandemål 2 läggs vikt vid studentens förmåga att resonera kring detta utifrån olika maktperspektiv och med fokus på olika former av relationer (t ex mellan länder, grupper och individer). Vid bedömning av lärandemål 3 läggs vikt vid studentens förmåga att resonera kring hur teoretiska perspektiv återspeglas i socialt arbete som praktikområde. Betygskriterier presenteras i studiehandledningen. Frånvaro från det examinerande seminariet kompletteras enligt beslut av examinator, exempelvis genom skriftliga inlämningsuppgifter.

För betyget Godkänd på delkursen krävs bedömningen godkänt på alla inlämningsuppgifter, seminarium och paper. För betyget Väl Godkänd på delkursen krävs bedömningen godkänt på alla inlämningsuppgifter, seminarium samt bedömningen Väl Godkänd på paper.

För betyget Godkänt på hela kursen krävs godkänt på båda delkurserna. För betyget Väl godkänt på hela kursen krävs väl godkänt på båda delkurserna.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat

Andersson E, Mattsson T, (2022) Teorier för socialt arbete: Del 1 Strukturell ojämlikhet och samhällen i förändring. Malmö: Gleerups. (232 s.)

Atteberry-Ash B E, (2023) Social Work and Social Justice: A Conceptual Review, Social Work, 68 (1): 38–46, https://doi.org/10.1093/sw/swac042

Akademikerförbundet SSR (2015) Global definition av socialt arbete. Stockholm: Akademikerförbundet SSR (8 s.)

Akademikerförbundet SSR (2015) Etik i socialt arbete – Etisk kod för socialarbetare. Stockholm: Akademikerförbundet SSR. (36 s.)

Cummins I, (2018) Poverty, Inequality & Social Work. Bristol: Bristol University Press. (200 s.)

Harrikari T, Rauhala P-L, (2016) Social Change and Social Work: The Changing Societal Conditions of Social Work in Time and Place. London: Routledge. (224 s.)

Hay J, (2017) Care and Justice: Two sides of the same coin of a critical care ethics in social work. In: Pease B, Vreugdenhil A, Stanford S, (eds.). Critical Ethics of Care in Social Work: Transforming the Practices and Policy of Caring. London: Routledge, pp. 49-59. (10 s.)

Holmgren Caicedo M, (2021) Läsa och skriva (och) den akademiska texten. Lund: Studentlitteratur. (150 s.)

Samzelius T, (2020) A vicious circle of silent exclusion: Family homelessness and poverty in Sweden from a single-mother perspective. Doktorsavhandling, Malmö universitet. (324 s.)

Avby G, Melke A, (2022) Socialtjänsten som en hållbar kunskapsorganisation: Från vision till verklighet? Socialvetenskaplig Tidskrift. 29(2): 195-207. (12 s.)

Lovelock R, Lyons K, Powell J, (eds.) Reflecting on Social Work – Discipline and Profession. London: Routledge. (ca. 50 s.)

Börjesson M, (2022) Finns det anledning att bry oss om förslaget till en ny socialtjänstlag? Socialvetenskaplig Tidskrift. 28(3): 333-346. (13 s.)Herz M, (2014) Förtroendekrisen mellan Socialstyrelsen och det sociala arbetet fortsätter. Socialvetenskaplig tidskrift. (1): 85-90. (5 s.)

Krumer-Nevo M, (2020) Radical Hope: Poverty-Aware Practice for Social Work. Bristol: Policy Press. Chapter 1, pp. 15-41. (26 s.)

Jacobsson K, Meeuwiss A, (2022) Evidensprojektets återvändsgränd. I: Angelin A, Hjort T, (eds.). Socialt arbete i förändring – utmaningar och villkor inom utbildning, forskning och praktik. Lund: Socialhögskolan, Lunds Universitet, ss. 317-336. (19 s.)

McLaughlin K, (2015) Empowerment: A Critique. London: Routledge. (160 s.)

Vetenskapliga artiklar tillkommer (ca 200 s.).

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.