Socionomexamen eller kandidatexamen omfattande minst 180hp inklusive ett examensarbete omfattande 15hp inom socialt arbete, folkhälsovetenskap, psykologi, sociologi, statsvetenskap, pedagogik, genusvetenskap, kriminologi eller motsvarande.

Kursen syftar till att studenten fördjupar sina kunskaper i socialt arbete med tonvikt på hur social utsatthet och sociala förändringsprocesser kan förstås och förklaras ur olika perspektiv. Vidare syftar kursen till att studenten utvecklar fördjupade kunskaper om konsekvenser av social utsatthet för olika grupper och på olika samhällsarenor och hur socialt arbete på olika nivåer kan utvecklas och bedrivas för att förebygga och minska social utsatthet.

Kursen består av två delkurser:

I delkursen behandlas skillnader i människors villkor i det samtida samhället. Fokus ligger på att skapa en nyanserad och problematiserande förståelse för social utsatthet i olika grupper och på olika samhällsarenor. Vidare förs en kritisk diskussion om organiseringen av socialt arbete och ideal om social rättvisa. Faktorer som klass, etnicitet, kön, ålder och funktionsnedsättning analyseras för att förstå social utsatthet och social förändring.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. relatera social utsatthet till ideal om social rättvisa,

2. reflektera kring etiska aspekter på olika former av social utsatthet och interventioner ur ett professionellt perspektiv, och

3. analysera social utsatthet för olika grupper, på olika samhällsarenor och ur olika samhällsteoretiska perspektiv.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppdiskussioner och seminarier. För uppnående av lärandemål 1–3 presenteras kursinnehållet vid föreläsningar varefter studenten bearbetar detta för att under tre obligatoriska seminarier diskutera individuella skriftliga inlämningsuppgifter på kursinnehållet.

Lärandemål 1–3 examineras genom individuella skriftliga inlämningsuppgifter (som diskuteras vid obligatoriska seminarier) samt en individuell hemtentamen. Studentens prestation vid seminarier bedöms individuellt. Vid bedömning av lärandemål 1 läggs vikt vid studentens förmåga att på ett teoretiskt grundat sätt kunna resonera kring social utsatthet kopplat till ideal om social rättvisa. Vid bedömning av lärandemål 2 läggs särskild vikt vid studentens förmåga att reflektera kring och värdera olika etiska aspekter på social utsatthet och professionella interventioner mot varandra. Vid bedömning av lärandemål 3 läggs särskild vikt vid studentens förmåga att hantera flera olika samhällsteoretiska perspektiv för att analysera och kritiskt granska social utsatthet i olika grupper och på olika samhällsarenor. Betygskriterier presenteras i studiehandledningen.

För betyget Godkänd på delkursen krävs bedömningen godkänt på alla inlämningsuppgifter, seminarium och hemtentamen. För betyget Väl Godkänd på delkursen krävs bedömningen godkänt på alla inlämningsuppgifter, seminarium samt bedömningen Väl Godkänd på hemtentamen.

Eventuell frånvaro i obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator, exempelvis genom skriftliga inlämningsuppgifter.

I delkursen behandlas olika teoretiska perspektiv för förståelsen av ojämlikhet mellan grupper och konsekvenser av detta för socialt arbete. Fokus ligger på att skapa en nyanserad och problematiserande förståelse för social utsatthet på individ och samhällsnivå. I kursen identifieras relationerna mellan globala och nationella processer i det lokala samhället. Vidare förs en kritisk diskussion om maktrelationer.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

Undervisningen av lärandemål 1–3 sker i form av föreläsningar, gruppdiskussioner och seminarier. För uppnående av lärandemål 1–3 presenteras kursinnehållet vid föreläsningar varefter studenten bearbetar detta för att under tre obligatoriska seminarier diskutera individuella skriftliga inlämningsuppgifter på kursinnehållet.

Lärandemål 1–3 examineras genom individuella skriftliga inlämningsuppgifter (som diskuteras vid obligatoriska seminarier) samt en individuell hemtentamen. Studentens prestation under seminarier bedöms individuellt. Vid bedömning av lärandemål 1 läggs vikt vid studentens förmåga att kunna resonera kring hur interaktionen mellan ojämlikhet och förändring på olika skalnivåer ser ut. Vid bedömning av lärandemål 2 läggs vikt vid studentens förmåga att resonera kring detta utifrån olika maktperspektiv och med fokus på olika former av relationer (t ex mellan länder, grupper och individer). Vid bedömning av lärandemål 3 läggs vikt vid studentens förmåga att resonera kring hur teoretiska perspektiv återspeglas i socialt arbete som praktikområde. Betygskriterier presenteras i studiehandledningen. Frånvaro från det examinerande seminariet kompletteras enligt beslut av examinator, exempelvis genom skriftliga inlämningsuppgifter.

För betyget Godkänd på delkursen krävs bedömningen godkänt på alla inlämningsuppgifter, seminarium och paper. För betyget Väl Godkänd på delkursen krävs bedömningen godkänt på alla inlämningsuppgifter, seminarium samt bedömningen Väl Godkänd på paper.

För betyget Godkänt på hela kursen krävs godkänt på båda delkurserna. För betyget Väl godkänt på hela kursen krävs väl godkänt på båda delkurserna.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Abrahamsson H, (2012) Städer som nav för en globalt hållbar samhällsutveckling eller slagfält för sociala konflikter. Malmö stad. (50 s.)

Akademikerförbundet SSR (2015) Global definition av socialt arbete. Stockholm: Akademikerförbundet SSR (8 s.)

Andersen D, Järvinen M, (2007) Harm reduction – ideas and paradoxes. Nordic studies on alcohol and drugs. 24 (3): 235-252.

Bauman Z, (2002) Det individualiserade samhället. Göteborg: Daidalos. (299 s.)

Cuadra C, Björk Eydal G, (2018) Towards a Curriculum in Disaster Risk Reduction from a Green Social Work Perspective. I Dominelli, L. (red.). Routledge handbook of green social work. Milton Park: Routledge (20s)

Davies K, Gray M, Webb SA, (2014) Putting the parity into service-user participation: An integrated model of social justice. International Journal of Social Welfare. 23(2): 119–27. (8 s.)

Dominelli L, (2012) Green Social Work: From Environmental Crises to Environmental Justice. Cambridge: Polity Press (244s).

EMCDDA (2008) Drugs and vulnerable groups of young people. EMCDDA, Lisbon, June 2008. (35 s.)

Ferguson I, (2008) Reclaiming Social Work: Challenging Neo-Liberalism and Promoting Social Justice. London: SAGE Publications Ltd; 2008. Kapitel 1, s. 8-21 (13 s.)

Fraser N, (2000) Rethinking Recognition. New Left Review. 3 (June): 1–8. (8 s.)

Herz M, (2016) Levande socialt arbete. Vardagsliv, sörjbarhet och sociala orättvisor. Stockholm: Liber. (184 s.)

Johnson B, Richert T, Svensson B, (2017) Alkohol och narkotikaproblem. (25 sidor). Lund: Studentlitteratur.

Lalander P, (2008) The role of ethnicity in a local drug dealer network. Journal of Scandinavian studies in criminology and crime prevention, 9(1): 65-84.

Lalander P, Svensson B, (red.) (2014) Perspektiv på social utsatthet. Lund: Studentlitteratur (valda delar, ca 70 s.)

Marsh JC, (2005) Social Justice: Social Works Organizing Value. Social Work. Vol. 50(4): 293–4. (1 s.)

Perez E, (2013) När den offentliga sektorn inte räcker till; nya arbetsformer i integrationsarbete. FoU Rapport 2013:2 (189 s.)

Rhodes T, (2002) The “risk environment”: a framework for understanding and reducing drug-related harm. International journal of drug policy, 13: 85-94.

Richert T, (2014) Överdoser, Försörjningsstrategier och riskhantering – Livsvillkor för personer som injicerar narkotika (sida 13-71). Malmö: Malmö högskola.

Bergmark A, Lundström T, (2006) Mot en evidensbaserad praktik? – Om färdriktningen i socialt arbete. Socialvetenskaplig Tidskrift. (2): 99–113. (14 s.)

Bergmark A, Lundström T, (2011) Socialstyrelsen, dronten och den evidensbaserade praktiken. Socialvetenskaplig tidskrift, (3): 244-251. (7 s.)

Bergmark A, Lundström T, (2012) Divergent perspectives on the Dodo bird? A comment to Mullen, Shuluk and Soydan. Socialvetenskaplig tidskrift. (1): 48-49. (2 s.)

Bergmark A, Lundström T, (2012) Svaga argument gentemot Drontens dom – ett svar till Knut Sundell. Socialvetenskaplig tidskrift. (1): 53-55. (3 s.)

Herz M, (2014) Förtroendekrisen mellan Socialstyrelsen och det sociala arbetet fortsätter. Socialvetenskaplig tidskrift. (1): 85-90. (5 s.)

Loseke R, Donileen, (2003) Thinking about social problems (2nd edition). New Brunswick, London: Aldine Transaction (224 s.)

Mullen E J, Shuluk E, Soydan H, (2012) Treatment approach plays role in social work interventions: A comment to Bergmark and Lundström. Socialvetenskaplig tidskrift. (1): 46-47. (2 s.)

Sundell K, (2012) Både insats och relation spelar roll. Socialvetenskaplig tidskrift. (1): 50-52. (3 s.)

Weinstein Jay A, (2010). Social Change. Lanham: Rowman & Littlefield Publishers.

Wodarski John S, Feit Marvin D, (2009) Evidence-based Interventions in Social Work: A Practitioner's Manual. Springfield: Charles C Thomas. (310 s.)

Vetenskapliga artiklar tillkommer (ca 200 s.).

Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva delkursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling sker under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om kursen upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen.