För tillträde till kursen krävs godkända kurser SC111C, SC112B, SC113A, SC121B, SC122A, SC123D, SC131D, SC141D, SC142A och SC143A på Socionomprogrammet.

Kursen syftar till att studenten fördjupar sina kunskaper inom huvudområdet socialt arbete med tonvikt på organisation, profession, ledarskap och etik. Vidare syftar kursen till att studenten fördjupar sin personliga och professionella kompetens.

Kursen består av två delkurser.

Kursen består av två delkurser.

Delkursen tar sin utgångspunkt i professionellt socialt arbete som analyseras utifrån teorier om organisation, profession, och etik. Särskild vikt läggs vid förhållandet mellan organisationsform och dess betydelse för professionellt och etiskt förhållningssätt i praktiskt socialt arbete. Även frågor kring digitalisering, välfärdsteknik samt ledarskap berörs i kursen.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. analysera det sociala arbetets praktik utifrån ett organisatoriskt perspektiv,

2. dra slutsatser om hur skillnader i organisering och val av professionella samt etiska förhållningssätt i socialt arbete påverkar det sociala arbetets praktik,

3. analysera ledarskapets betydelse inom socialt arbete,

4. diskutera möjligheter och hinder som digitalisering skapar för det sociala arbetets praktik och

5. reflektera över människosyn, etik och förhållningssätt i det professionella sociala arbetet.

I delkursen bedrivs undervisningen i form av föreläsningar och seminarium. För att uppnå samtliga lärandemål presenteras först kursinnehållet vid föreläsningar för att bidra med en överblick av varje specifikt moment i kursen. Studenten arbetar kontinuerligt under kursens gång med författande av den skriftliga inlämningsuppgift som utgör kursens examinationsuppgift.

Samtliga lärandemål examineras genom en individuell skriftlig examination. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att, med utgångspunkt i problem från det sociala arbetets praktik, kritiskt analysera desamma utifrån organisatoriska, professionella och etiska aspekter. Fokus läggs även på studentens förmåga att analysera och diskutera betydelsen av ledarskap och digitalisering. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen.

För godkänt på delkursen krävs godkänt betyg på den individuella skriftliga examinationen. För väl godkänt på delkursen krävs väl godkänt på den individuella skriftliga examinationen.

Delkursen syftar till lärande genom reflektion med utgångspunkt i studenternas erfarenheter från den verksamhetsförlagda delen av utbildningen.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. reflektera över en framtida professionell roll i socialt arbete utifrån personlig och professionell utveckling under utbildningens gång.

Lärandemålet behandlas vid ett seminarium och en skriftlig uppgift, där studenterna systematiskt reflekterar kring sin personliga och professionella utveckling. Deltagande i seminariet är obligatoriskt och utgör tillsammans med den skriftliga uppgiften underlag för kursens examination.

I delkursen examineras lärandemålet genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift. I fokus vid bedömningen är studentens förmåga att reflektera över sin framtida professionella roll som socionom. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. Frånvaro från obligatoriska moment kompletteras genom uppsamlingsseminarium enligt beslut av examinator.

För godkänt på delkursen krävs godkänt betyg på den individuella skriftliga uppgiften, samt närvaro vid seminarierna.

För godkänt på hela kursen krävs godkänt på båda delkurserna. För väl godkänt på hela kursen krävs väl godkänt på delkurs 1 och godkänt på delkurs 2.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Banks S, (2021) Ethics and values in social work. Fifth edition London: Red Globe Press/Macmillan International Higher Education. 315 s.

Blennberger E, (2017) Etik i socialt arbete: etisk kod för socialarbetare?. Stockholm: Akademikerförbundet SSR. 35 s.

Brante T, (2013) The Professional Landscape: The Historical Development of Professionals in Sweden. Professions & Professionalism Vol: 3 Iss: 2, 1-18. 18 s.

Christensen T, Lagreid P, Roness PG, Rövik KA, (2005) Organisationsteori för offentlig sektor. Malmö: Liber. 237 s.

Gudmundsson P, (2018) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten för hälsa och samhälle. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle. 17 s.

Hall P, (2012) Managementbyråkrati: organisationspolitisk makt i svensk offentlig förvaltning. Malmö: Liber. 327 s.

Hasenfeld Y, (2010) The Attributes of Human Service Organizations. In Hasenfeld Y, (Ed) Human Services as Complex Organizations. London: Sage, s 9-32. 24 s.

Hood C, (1995) The ‘New Public Management’ in the 1980s: Variations on the Theme. Accounting Organizations and Society 20(2/3), 93-109. 17 s.

Johansson K, Denvall V, Vedung E, (2015) After the NPM Wave. Evidence-Based Practice and the Vanishing Client. Scandinavian Journal of Public Administration,19 (2), 69-88. 20 s.

Leight Star S, Lampland M, (2009) Reckoning with standards. In Leight Star S, Lampland M, (Eds) Standards and their stories: How quantifying, classifying, and formalizing practices shape everyday life. London: Cornell University Press, s 3-24. 22 s.

Noordegraaf M, (2016) Reconfiguring Professional Work: Changing Forms of Professionalism in Public Services. Administration & Society, 48 (7), 783-820, 38 s.

Power M, (2000) The Audit Society - Second Thoughts. International Journal of Auditing, 4, 111-119. 8 s.

Power M, (2004) The Risk Management of Everything: Rethinking the politics of uncertainty. London: Demos, s 1-71. 71 s.

Sahlin-Andersson K, (2006) Transparensens former. I Levay C. & Waks C, (Eds) Strävan efter transparens. Stockholm: SNS Förlag, s 9-46. 39 s.

Svenaeus F, (2010) Evidensbaseringsrörelsen och det goda omdömet – en kritisk betraktelse. Ikaros 2, (33), 33-38. 6 s.

Svensson K, Åström K, (2013) The Field of Social Regulation. Professions & Professionalism, 3 (2), 1-16. 16 s.

Thedvall R, (2015) Managing preschool the Lean way. Evaluating work processes by numbers and colours. Social Anthropology, 23(1), 42–52. 11 s.

Vetenskapliga artiklar tillkommer, ca 100 s.

Bie K, (2021) Reflektion i socialt arbete. Redskap för lärande och förändring. Malmö: Gleerups Utbildning. (128 s.)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omtentamen baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.