Kursplan våren 2024
Kursplan våren 2024
Benämning
Socialt arbete: Det sociala arbetets organisering och professionalisering
Engelsk benämning
Social Work: The Organisation and Professionalisation of Social Work
Kurskod
SC161B
Omfattning
7.5 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Fastställandedatum
2023-10-24
Gäller från
2024-01-15
Behörighetskrav
Matematik B, Samhällskunskap A samt godkända kurser motsvarande minst 110 högskolepoäng från termin 1-5 i programmet. Dessa skall inkludera delkurs 2, 10 hp, i kurs SC141C.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Socialt arbete
Fördjupningsnivå
G2F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Nivå 61-90 hp. Kursen ingår i socionomprogrammets sjätte termin.
Innehåll
Kursen syftar till att studenten fördjupar sina kunskaper inom huvudområdet socialt arbete med tonvikt på organisation, profession och etik. Vidare syftar kursen till att studenten fördjupar sin personliga och professionella kompetens.
Kursen består av två delkurser.
Delkurser
1. Det sociala arbetets organisering och professionalisering, 6.5 hp
Delkursens innehåll
Delkursen tar sin utgångspunkt i professionellt socialt arbete som analyseras utifrån teorier om organisation, profession, och etik. Särskild vikt läggs vid förhållandet mellan organisationsform och dess betydelse för professionellt och etiskt förhållningssätt i praktiskt socialt arbete.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
1. analysera det sociala arbetets praktik utifrån ett organisatoriskt perspektiv,
2. dra slutsatser om hur skillnader i organisering och val av professionella samt etiska förhållningssätt i socialt arbete påverkar det sociala arbetets praktik, och
3. reflektera över människosyn, etik och förhållningssätt i det professionella sociala arbetet.
Delkursens arbetsformer
I delkursen bedrivs undervisningen i form av föreläsningar och seminarium. För att uppnå samtliga lärandemål presenteras först kursinnehållet vid föreläsningar för att bidra med en överblick av varje specifikt moment i kursen. Studenten arbetar kontinuerligt under kursens gång med författande av den skriftliga inlämningsuppgift som utgör kursens examinationsuppgift. Pågående arbete diskuteras vid ett drop-in seminarium.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemålen examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift, vilka utgör underlag för bedömningen. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att, med utgångspunkt i ett problem från det sociala arbetets praktik, kritiskt analysera detsamma utifrån organisatoriska, professionella och etiska aspekter. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen.
För godkänt på delkursen krävs godkänt betyg på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften. För väl godkänt på delkursen krävs väl godkänt på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften.
2. Personlig och professionell utveckling IV, 1 hp, 1 hp
Delkursens innehåll
Delkursen syftar till lärande genom reflektion med utgångspunkt i studenternas erfarenheter från den verksamhetsförlagda delen av utbildningen.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
1. tydliggöra och medvetandegöra den egna personliga och professionella utvecklingen genom reflektion, och
2. beskriva reflektionens betydelse för utvecklingen av ett professionellt förhållningssätt.
Delkursens arbetsformer
Lärandemålen behandlas vid ett seminarium och en skriftlig uppgift, där studenterna systematiskt reflekterar kring sin personliga och professionella utveckling. Deltagande i seminariet är obligatoriskt och utgör tillsammans med den skriftliga uppgiften underlag för kursens examination.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1 examineras individuellt genom analys av och reflektion över egna och andra studenters texter. Fokus i examinationen är studentens förmåga att kunna reflektera över sin professionella och personliga utveckling under utbildningen. Lärandemål 2 examineras genom en individuell skriftlig uppgift med utgångspunkt i kurslitteraturen. Fokus i examinationen är studentens förmåga att kunna beskriva reflektionens betydelse i det professionella arbetet. Eventuell frånvaro i obligatoriska moment ska kompletteras genom en skriftlig uppgift och deltagande i seminarium efter beslut av examinator. Bedömningskriterier anges i studiehandledningen.
Delkursen har en tvågradig betygsskala (godkänt och underkänt).
För godkänt på delkursen krävs godkänt betyg på den individuella skriftliga uppgiften, samt aktivt deltagande vid seminarierna.
För godkänt på hela kursen krävs godkänt på båda delkurserna. För väl godkänt på hela kursen krävs väl godkänt på delkurs 1 och godkänt på delkurs 2.
Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.
Kurslitteratur
1. Det sociala arbetets organisering och professionalisering, 6.5 hp
Blennberger E, (2017) Etik i socialt arbete: etisk kod för socialarbetare?. Stockholm: Akademikerförbundet SSR. 35 s.
Brante T, (2014) Den professionella logiken: hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället. Stockholm: Liber 384 s.
Brante T, (2013) The Professional Landscape: The Historical Development of Professionals in Sweden. Professions & Professionalism Vol: 3 Iss: 2, 1-18. 18 s.
Christensen T, Lægreid PG, Røvik KA, (2020) Organization Theory and the Public Sector: Instrument, Culture and Myth. London: Routledge. 232 s.
Gudmundsson P, (2018) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten för hälsa och samhälle. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle. 17 s.
Hall P, (2012) Managementbyråkrati: organisationspolitisk makt i svensk offentlig förvaltning. Malmö: Liber. 327 s.
Hasenfeld Y, (2010) The Attributes of Human Service Organizations. In Hasenfeld Y, (Ed) Human Services as Complex Organizations. London: Sage, s 9-32. 24 s.
Hood C, (1995) The ‘New Public Management’ in the 1980s: Variations on the Theme. Accounting Organizations and Society 20(2/3), 93-109. 17 s.
Johansson K, Denvall V, Vedung E, (2015) After the NPM Wave. Evidence-Based Practice and the Vanishing Client. Scandinavian Journal of Public Administration,19 (2), 69-88. 20 s.
Leight Star S, Lampland M, (2009) Reckoning with standards. In Leight Star S, Lampland M, (Eds) Standards and their stories: How quantifying, classifying, and formalizing practices shape everyday life. London: Cornell University Press, s 3-24. 22 s.
Noordegraaf M, (2016) Reconfiguring Professional Work: Changing Forms of Professionalism in Public Services. Administration & Society, 48 (7), 783-820, 38 s.
Power M, (2000) The Audit Society - Second Thoughts. International Journal of Auditing, 4, 111-119. 8 s.
Power M, (2004) The Risk Management of Everything: Rethinking the politics of uncertainty. London: Demos, s 1-71. 71 s.
Sahlin-Andersson K, (2006) Transparensens former. I Levay C. & Waks C, (Eds) Strävan efter transparens. Stockholm: SNS Förlag, s 9-46. 39 s.
Svenaeus F, (2010) Evidensbaseringsrörelsen och det goda omdömet – en kritisk betraktelse. Ikaros 2, (33), 33-38. 6 s.
Svensson K, Åström K, (2013) The Field of Social Regulation. Professions & Professionalism, 3 (2), 1-16. 16 s.
Svensson L, (2022) Digitalisering i socialt arbete: socialtjänstens utmaningar och möjligheter. Malmö: Gleerups. 90 s
Thedvall R, (2015) Managing preschool the Lean way. Evaluating work processes by numbers and colours. Social Anthropology, 23(1), 42–52. 11 s.
Thorsén H, (2016) Människosyn och etik. (3. uppl.) Stockholm: Remus. 222 s.
Vetenskapliga artiklar tillkommer, ca 100 s.
2. Personlig och professionell utveckling IV, 1 hp, 1 hp
Fisher T, Somerton J, (2000) Reflection on action: the process of helping social work students to develop their use of theory in practice. Social Work Education,19, (4), 387-401. 16 s.
Macaulay C, Cree V, (1999) Transfer of learning: concept and process. Social Work Education, 18,(2), 183 -194. 11 s.
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska stu-denterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Övrigt
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.