Kursplan hösten 2020
Kursplan hösten 2020
Benämning
Socialt arbete: Profession, praktik och perspektiv
Engelsk benämning
Social Work: Profession, practice and perspectives
Kurskod
SC141C
Omfattning
30 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Fastställandedatum
2020-06-15
Gäller från
2020-08-31
Behörighetskrav
Godkända kurser motsvarande minst 30 högskolepoäng från termin 1 och 2 i programmet.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Socialt arbete
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Nivå 31-60. Kursen ingår i programmets fjärde termin.
Syfte
Kursens övergripande syfte är att utveckla studenternas kunskaper om social utsatthet och socialt arbete utifrån specifika forsknings- och verksamhetsområden så som migration, barn, ungdom och familj, åldrande, funktionsnedsättningar/funktionshinder samt missbruk. I detta ingår att studenten utvecklar sin förmåga till att formulera problemställningar med relevans för socialt arbete, samt att relatera desamma till befintlig kunskapsproduktion. Kursen syftar därmed även till att underbygga och utveckla studenternas förmåga till självständig kunskapsutveckling. Som en del i denna kunskapsutveckling ingår att integrera det sociala arbetets praxis med teorier och dess vetenskapliga förankring inom de specifika och för kursen aktuella forsknings- och verksamhetsområden. I detta ingår även att praktiskt träna förmågan att hålla professionella samtal, samt att reflektera över den professionella rollens betydelse.
Innehåll
Kursen består av tre delkurser.
Delkurser
1. Perspektiv på verksamhetsområden, 12 hp
Delkursens innehåll
Första delkursen behandlar teorier om social utsatthet och den forskning som beskriver gruppers sociala situation och levnadsvillkor i förhållande till samhälleliga och andra strukturella förutsättningar, samt rättigheter. Kursen har ett fokus på forskning och verksamheter som rör åldrande, funktionsnedsättningar/funktionshinder, missbruks- och beroendeproblematik samt barn, unga och familj, och de arbetssätt, metoder och samverkan som finns inom dessa områden. Dessa problematiseras i relation till kön och sexualitet. Kursen behandlar också ekonomisk utsatthet och ekonomiskt bistånd, samt migration och etnicitet. Utöver detta tas frågor om makt och våld upp, specifikt relaterat till våld i nära relationer.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
1. redogöra för teorier om social utsatthet och dess strukturella förutsättningar,
2. beskriva och diskutera socialt arbete inom områdena åldrande, funktionsnedsättningar/funktionshinder, missbruk- och beroendeproblematik samt barn, unga, familj vad gäller arbetssätt, metoder och samverkan,
3. analysera komplexitet i socialt arbete genom att relatera olika verksamhetsområden, arbetssätt och metoder till varandra, samt problematisera detta i relation till kön och sexualitet.
4. redogöra för centrala aspekter av våld i nära relationer,
5. beskriva och diskutera ekonomisk utsatthet och ekonomiskt bistånd, och
6. reflektera kring migration och etnicitet i relation till socialt arbete.
Delkursens arbetsformer
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, studiebesök, muntliga presentationer och individuellt skrivande. Lärandemål 1-6 behandlas genom föreläsningar utifrån forskning och verksamheter som är relevanta för att förstå gruppers sociala situation och levnadsvillkor, verksamhetsområden inom socialt arbete samt strukturella förutsättningar och rättigheter. Lärandemål 2 och 3 behandlas särskilt genom att studenten i grupp samlar in och bearbetar information om verksamheter och dess arbetssätt, metoder och samverkan samt problematiserar detta i relation till kön och sexualitet.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1, 5 och 6 examineras genom en individuell skriftlig tentamen där kunskaper om teorier om social och ekonomisk utsatthet och strukturella förutsättningar för socialt arbete bedöms genom förmågan att föra fördjupade resonemang om teorierna, de strukturella förutsättningarna samt förmågan att på ett relevant sätt relatera detta till ekonomiskt bistånd och migration. Lärandemål 2-3 examineras genom muntliga presentationer i grupp, avseende verksamheter och deras arbetssätt, metoder, och samverkan, kopplat till kön och sexualitet. Presentationerna görs i grupp men bedömningen sker individuellt genom bedömning av varje students förmåga att presentera och problematisera relevanta aspekter av arbetet inom verksamhetsområdet samt delta i den fördjupade diskussionen under seminariet av strukturella förutsättningar för socialt arbete genom reflektioner och kommentarer. Eventuell frånvaro vid dessa presentationer kompletteras individuellt muntligt vid extra seminarier. Lärandemål 4 examineras genom obligatoriskt deltagande vid en workshop om våld i nära relationer. Enligt beslut av examinator kompletteras frånvaro vid detta tillfälle med en individuell skriftlig uppgift. För Godkänt på delkursen krävs godkänt på de muntliga presentationerna, deltagande vid obligatoriska moment och godkänt på tentamen. För Väl godkänt på delkursen krävs godkänt på de muntliga presentationerna, deltagande vid obligatoriska moment och väl godkänt på tentamen.
2. Fördjupningsarbete, problemformulering och kunskapsläge, 10.5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen behandlas problemformulering, syfte och frågeställningar samt val av metod och empiriskt material i vetenskapliga studier. Vidare innehåller kursen ett moment med litteratursökning, då fokus i kursen ligger på att relatera problem- och frågeställning till aktuellt kunskapsläge. Studenten genomför i grupp en vetenskaplig studie innehållande dessa moment. Fördjupningsarbetet presenteras muntligt vid ett avslutande seminarium. Vid seminariet verkar studenten, tillsammans med sin grupp, även som kommentator på annat fördjupningsarbete.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
1. producera en problemformulering, syfte och frågeställningar med utgångspunkt i något av socialt arbetes verksamhetsområden,
2. genomföra litteratursökning av forskning/kunskapsläge med relevans för det valda problemområdet,
3. analysera det valda problemet med utgångspunkt i vald forskning/kunskapsläge
4. genomföra en empirisk studie, vilken framställs som en sammanhängande akademisk text, präglad av vedertagna krav på formalia samt med språkligt godtagbar kvalitet, och
5. muntligt presentera det egna arbetet samt kritiskt granska och framföra konstruktiva kommentarer till annat fördjupningsarbete.
Delkursens arbetsformer
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar (lärandemål 1) workshop kring litteratursökning (lärandemål 2) samt handledning i grupp (lärandemål 1-4). Studenten förbereder även en muntlig presentation (lärandemål 5) i grupp. I kursen genomför studenten i grupp ett fördjupningsarbete innefattande en mindre empirisk undersökning. Fördjupningsarbetet tar sin utgångspunkt i något av socialt arbetes verksamhetsområden och empirin analyseras i relation till relevant forskning/kunskapsläge. Det skriftliga arbetet genomförs i grupper av två till högst tre studenter. Varje grupp tilldelas en handledare som även, i samråd med studenterna, bedömer när uppsatsen kan lämnas in för examination. Studenten gör en muntlig presentation av sitt arbete i grupp samt kommenterar på ett annat fördjupningsarbete vid obligatoriskt examinationsgrundade seminarium.
Handledningstiden är begränsad till den termin studenten först registrerades på kursen. Undantag kan göras av examinator om särskilda skäl föreligger. De inplanerade handledningstillfällena kan inte kompenseras vid annat tillfälle.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1-4 examineras genom bedömning av ett skriftligt fördjupningsarbete. I fördjupningsarbetet ska ingå ett avsnitt som särskilt fokuserar på lärandemål 3, genom att studenten dokumenterar sitt tillvägagångssätt vid litteratursökning. Studenten ger även en beskrivning av hur fördjupningsarbetet gått till som underlag för en individuell bedömning.
Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att, med utgångspunkt i det tilldelade verksamhetsområdet, genomföra en empirisk undersökning med språkligt godtagbar kvalitet, samt relatera till relevant forskning/kunskapsläge. Lärandemål 5 examineras genom att studenten gör en muntlig presentation av sitt arbete samt kommenterar på ett annat fördjupningsarbete vid obligatoriskt examinationsgrundade seminarium. I fokus för bedömningen står studentens förmåga att kritiskt och konstruktivt granska ett annat arbete. Eventuell frånvaro i obligatoriska moment ska kompenseras genom deltagande i nästkommande seminarium.
För Godkänt på delkursen krävs godkänt på fördjupningsarbetet samt på kommentatorskap. För Väl godkänt på delkursen krävs väl godkänt på fördjupningsarbetet samt godkänt på kommentatorskap.
3. Det professionella samtalet, 7.5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen presenteras relevanta begrepp och perspektiv på det professionella samtalet i socialt arbete. Dessa begrepp och perspektiv fördjupas och relateras till konkret övning i samtal. Studenten tränas att tillämpa samtalsformer relevanta för professionellt socialt arbete, genomföra samtal och reflektera över processer i olika förhållningssätt samt den professionella rollens betydelse, bland annat i relation till myndighetsutövning.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
1. redogöra för begrepp och perspektiv av relevans för det professionella samtalet i socialt arbete,
2. tillämpa professionellt förhållningssätt genom att planera och genomföra samtal,
3. reflektera över olika samtalsformer i relation till perspektiv och förhållningssätt, och
4. reflektera över sin egen personliga roll och förhållningssätt i ett professionellt sammanhang inom socialt arbete.
Delkursens arbetsformer
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, samtalsträning och individuellt skrivande. För att uppnå lärandemål 1 och 3 erbjuds föreläsningar, seminarier samt en individuell skriftlig inlämningsuppgift. Lärandemål 2 uppnås genom samtalsträning där förmågan att planera och genomföra ett samtal utvecklas. Slutligen uppnås lärandemål 4 genom seminarier och en inlämningsuppgift.
Delkursens bedömningsformer
Examination av lärandemål 1, 3 och 4 sker genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift. Vid examination av lärandemål 1 och 3 bedöms särskilt förmågan att redogöra för relevanta begrepp och perspektiv på det professionella samtalet samt förmågan att reflektera över samtalsmetoder i förhållande till varandra. Vid examination av lärandemål 4 bedöms särskilt förmågan att reflektera över utvecklingen av sitt personliga och professionella förhållningssätt inom socialt arbete. Examination av lärandemål 2 sker vid samtalsträningen genom en bedömning av förmågan att planera och genomföra samtal, med särskilt fokus på att studenten kan föra professionella resonemang om dessa.
För betyget Godkänd på delkursen krävs godkänt på samtliga examinationer. För betyget Väl godkänd krävs utöver godkänt på samtalsträning samt seminarier, väl godkänt på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften.
För betyget Godkänd på hela kursen krävs godkänt på alla tre delkurser. För Väl godkänd på hela kursen krävs väl godkänt på delkurs 1 och på minst en av de andra delkurserna, varav den återstående delkursen måste vara godkänd.
Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Andersen Øyen S, Solheim B, (2015) Akademiskt skrivande. Malmö: Gleerups. 148 s.
Andersson G, Höjer I, Sallnäs M, Sjöblom Y, (Red.) (2019) När samhället träder in. Lund: Studentlitteratur. 50 s.
Bringsrud Fekjear S, (2016) Att tolka och förstå statistik. Malmö: Gleerups. 30 s.
Cederborg A-C, (red.) (2014) Barnperspektiv i socialtjänstens arbete. Malmö: Gleerup. 150 s.
Dalen M, (2015) Intervju som metod. Malmö: Gleerups. 148 s.
Dahlstedt M, Lalander P, (red.) (2018) Manifest: för ett socialt arbete i tiden. Lund: Studentlitteratur. 200 s.
Dunk-West P, (2016) Att bli socialarbetare. Lund: Studentlitteratur. 18 s.
Englander M, (2014) Empathy Training from a Phenomenological Perspective. Malmö University, Malmö, Sweden. Journal of Phenomenological Psychology, 45. 21 s.
Eriksson M, Källström Cater Å, Näsman E, (red) (2015) Barns röster om våld – att tolka, lyssna och förstå. Malmö: Gleerups. 16 s.
Herlofson J, (2014) MiniPsykiatri. Stockholm: Natur och Kultur. valda delar ca 50 s.
Ineland J, Molin M, Sauer L, (2019) Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups utbildning. 102 s.
Iwarsson P, (2007) Samtal med barn och ungdomar – erfarenheter från arbetet på BRIS. Stockholm: Gothia Förlag. 161 s.
Johnson B, Richert T, Svensson B, (2017) Alkohol- och narkotikaproblem. Lund: Studentlitteratur. 160 s.
Magnússon F, (red.) (2018) Äldreomsorg och åldrande: Från anhörigskap till krisberedskap. Lund: Studentlitteratur. 100 s.
Montesino N, Righard E, (red.) (2015) Socialt arbete och migration. Malmö: Gleerup. 180 s
Petitt B, Olson H, (2013) Om svar anhålles! Lund: Studentlitteratur. 52 s.
Söderman L, Nordlund M, (red.) (2019) Omsorgsboken. Malmö: Liber 200 s.
Thurén T, (2013) Källkritik. Stockholm: Liber. 255 s.
Dessutom ingår vetenskapliga artiklar om cirka 400 s. Dessa görs tillgängliga för nedladdning
Kursvärdering
Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs efter varje delkurs slutförande samt att resultatet av kursvärderingen återkopplas till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på särskild plats samt återkopplas till de studenter som påbörjar delkursen vid nästkommande kurstillfälle. I delkurs 1 och 2 genomförs dessutom en formativ utvärdering (sk. temperaturtagning) efter halva delkursen.
Övergångsbestämmelser
Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen.