Kursplan hösten 2022
Kursplan hösten 2022
Benämning
Socialt arbete: Psykologi och socialt arbete
Engelsk benämning
Social Work: Psychology and social work
Kurskod
SC123C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Fastställandedatum
2021-10-12
Gäller från
2022-08-29
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Socialt arbete
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Nivå 1-30 hp. Kursen ingår i socionomprogrammets andra termin.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig grundläggande kunskaper om det psykologiska ämnesområdet, dvs. teorier, metoder, forskning, kommunikation och dess koppling till socialt arbete. Vidare syftar kursen till att stärka studenternas förmåga att tillämpa psykologiska teorier för att förstå och bemöta människor i det sociala arbetets praktik.
Innehåll
Kursen består av två delkurser:
Delkurser
1. Psykologi i en historisk och social kontext, 7.5 hp
Delkursens innehåll
I delkurs ett diskuteras psykologiska teorier, metoder och forskningsansatser och dess relevans för socialt arbete. Psykologi som vetenskapligt ämne presenteras historiskt gentemot forskningsområden såsom utvecklingspsykologi, socialpsykiatri och socialpsykologi. Kursen inkluderar specifika teorier såsom: psykoanalytisk teori, behaviorism, kognitionspsykologi, humanistisk psykologi och socialpsykologi.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
1. identifiera och redogöra för psykologiska teorier och forskningsansatser och dess historiska framväxt,
2. identifiera och redogöra för psykologiska teorier och forskningsansatser och dess koppling till en social kontext, och
3. identifiera och redogöra för socialpsykologisk forskning och dess koppling till socialt arbete.
Delkursens arbetsformer
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar som leder fram till en individuell skriftlig examination. För att uppnå lärandemål 1- 3 presenteras först kursinnehållet vid föreläsningar för att bidra med en överblick av varje specifikt moment i kursen och där studenten tillägnar sig kunskaper i relation till de tre lärandemålen. Föreläsningarna följs sedan av seminarier där varje lärandemål i relation till förberedande läsning bearbetas muntligt.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1-3 examineras genom en individuell skriftligt examination. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att redogöra för grundläggande kunskaper om psykologiska ämnesområden, dvs. teorier, metoder och forskningsansatser, och dess relevans för socialt arbete.
För att bli godkänd på delkursen krävs betyget godkänt på den individuella skriftliga examinationen.
För betyget väl godkänt krävs väl godkänt på den individuella skriftiga examinationen. Specifika kriterier för godkänt respektive väl godkänt betyg specificeras i studiehandledningen.
2. Psykologiska kunskaper i det sociala arbetets praktik, 7.5 hp
Delkursens innehåll
I delkurs två fördjupas psykologiska teorier och metoder som har särskild relevans för dagens praktik i socialt arbete. Med utgångspunkt i de metoder för bedömning och behandling som rekommenderas av Socialstyrelsen läggs fokus i kursen på metodernas främsta underliggande kunskapsunderlag, det vill säga 1) Anknytningsteori, 2) KBT och 3) Systemisk familje- och kommunikationsteori. Anknytningsteorin har relevans för socialt arbete särskilt inom områden som berör omsorgskvalité i familjemiljö och professionell omsorg av barn och unga, psykisk ohälsa, fosterhemsplaceringar, tidiga interventioner samt utredning av familjer med psykosociala problematik. Samlingsnamnet Kognitiv beteendeterapi (KBT) omfattar ett flertal sätt att bedriva socialt och psykologiskt behandlingsarbete med olika målgrupper och har på senare år fått allt större spridning i socialt arbete i Sverige båda på behandlingsinstitutioner och i öppen vård. Det tredje centrala delen i kursen är det systemiska tänkande som omfattar det utvecklingsekologiska perspektivet och dess betydelse för att förstå samspel mellan människans personliga, relationsmässiga- och omgivningsfaktorer samt kommunikationsmönster och struktur i grupper och familjer. Slutligen, modeller för samtal tränas och diskuteras. Studenten analyserar egen och andras interaktionsstil, samt reflekterar över kommunikation och tekniker i det professionella samtalet.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
1. fördjupa och kritiskt granska några psykologiska perspektiv vars aktuella utvecklingar utgör ett kunskapsunderlag för professionella insatser inom det utredande och behandlande sociala arbetet,
2. tillämpa psykologiska teorier i analysen av fallbeskrivningar, där individens och familjens psykiska tillstånd undersöks med fokus på individuella, relationsmässiga- och omgivningsfaktorer, och
3. tillämpa grundläggande kunskaper om samtalsmetoder, bemötande och empatiska processer i professionella samtal i socialt arbete.
Delkursens arbetsformer
För att uppnå lärandemål 1-2 varvas och integreras teori med färdighetsträning i form av tillämpningsuppgifter. I anslutning till seminarier tränar studenterna sin förmåga att tillämpa och analysera teoretiska begrepp i fallanalys så väl skriftligt som muntligt. Slutligen uppnås lärandemål 3 genom lärarhandledda samtals- och kommunikationsövningar med utgångspunkt från innehåll, samspel och empatiska processer.
Delkursens bedömningsformer
Samtliga tre lärandemål examineras genom en individuell skriftlig uppgift där fokus vid bedömningen ligger på studentens förmåga att redogöra för samt kritiskt granska relevanta psykologiska teorier och metoder och dess tillämpning i det sociala arbetets praktik. När det gäller det sociala arbetets praktik läggs fokus på analys av klientens psykosociala problematik samt kommunikation och bemötande i professionella sammanhang.
Tentamen bygger på kunskaper som erhålls under kursens gång, där även kunskap utifrån fallanalys och samtalsövningar kommer att bli relevanta. Studenter får input från föreläsningarna, fallanalys i grupparbete samt lärarledda seminarier och kommunikationslösningar. Studenterna får välja hur de vill ta till sig kursens innehåll utifrån de moment som ges och deras kunskap examineras i individuell skriftlig uppgift.
För betyget godkänd på delkursen krävs godkänt resultat på den individuella skriftliga uppgiften. För väl godkänd krävs att betygskriterierna för väl godkänt i den skriftliga uppgiften är uppfyllda. Bedömningskriterier finns i studiehandledningen.
Betyg för hela kursen
För betyget godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga i kursens ingående moment i respektive modul. För väl godkänd krävs att betygskriterierna för väl godkänt i den skriftliga tentamen i modul 1 och i den skriftliga uppgiften i modul 2 är uppfyllda.
Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.
Kurslitteratur
1. Psykologi i en historisk och social kontext, 7.5 hp
Herlofson J, (2014) Minipsykiatri. Stockholm: Natur & Kultur. ca 250 s.
Hwang P, Nilsson B, (2019) Utvecklingspsykologi (Fjärde utgåvan.). Stockholm: Natur & Kultur. (Ca 300 s.)
Kaiser N, Lundberg M, (red) (2018), Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur och Kultur. (valda delar ca 80-90 s.)
Tillkommer vetenskapliga artiklar om ca 250 sidor.
2. Psykologiska kunskaper i det sociala arbetets praktik, 7.5 hp
Campart M, (2010) Reflekterande processer i hjälpprofessioner – ett psykologiskt perspektiv, i Björkhagen Cuadra C, (red.) Omvårdnad i mångkulturella rum. Lund: Studentlitteratur (30 s)
Kaiser N, Lundberg M, (red) (2018), Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur och Kultur (235 s av 328 s)
Lundén K, (2010) Att identifiera omsorgsvikt hos förskolebarn. Stiftelse Allmänna Barnhu-set, 2010:5 (127 s)
Wallroth P, (2010) Mentaliseringsboken. Stockholm: Karneval förlag (187 s)
Tillkommer vetenskapliga artiklar om ca 200 sidor.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.