Kursplan våren 2020
Kursplan våren 2020
Benämning
Socialt arbete: Psykologi och socialt arbete
Engelsk benämning
Social Work: Psychology and social work
Kurskod
SC123C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Fastställandedatum
2019-10-14
Gäller från
2020-01-20
Behörighetskrav
Matematik B, Samhällskunskap A.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Socialt arbete
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Nivå 1-30. Kursen ingår i socionomprogrammets andra termin.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig grundläggande kunskaper om det psykologiska ämnesområdet, dvs. teorier, metoder, forskning, kommunikation och dess koppling till socialt arbete. Vidare syftar kursen till att stärka studenternas förmåga att tillämpa psykologiska teorier för att förstå och bemöta människor i det sociala arbetets praktik.
Innehåll
Kursen består av två delkurser:
Delkurser
1. Psykologi i en historisk och social kontext, 7.5 hp
Delkursens innehåll
I modul ett diskuteras psykologiska teorier, metoder och forskningsansatser och dess relevans för socialt arbete. Psykologi som vetenskapligt ämne presenteras historiskt gentemot forskningsområden såsom personlighetspsykologi, utvecklingspsykologi, och socialpsykologi. Kursen inkluderar specifika teorier såsom: psykoanalytisk teori, behaviorism, kognitionspsykologi, humanistisk psykologi och socialpsykologi.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
1. identifiera och redogöra för psykologiska teorier och forskningsansatser och dess historiska framväxt,
2. identifiera och redogöra för psykologiska teorier och forskningsansatser och dess koppling till en social kontext, och
3. identifiera och redogöra för socialpsykologisk forskning och dess koppling till socialt arbete.
Delkursens arbetsformer
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar som leder fram till en individuell skriftlig examination. För att uppnå lärandemål 1- 3 presenteras först kursinnehållet vid föreläsningar för att bidra med en överblick av varje specifikt moment i kursen och där studenten tillägnar sig kunskaper i relation till de tre lärandemålen. Föreläsningarna följs sedan av seminarier där varje lärandemål i relation till förberedande läsning bearbetas muntligt.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1-3 examineras genom en individuell skriftligt examination. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att redogöra för grundläggande kunskaper om psykologiska ämnesområden, dvs. teorier, metoder och forskningsansatser, och dess relevans för socialt arbete.
För att bli godkänd på delkursen krävs betyget godkänt på den individuella skriftliga examinationen.
För betyget väl godkänt krävs väl godkänt på den individuella skriftiga examinationen. Specifika kriterier för godkänt respektive väl godkänt betyg specificeras i studiehandledningen.
2. Psykologiska kunskaper i det sociala arbetets praktik, 7.5 hp
Delkursens innehåll
I modul två fördjupas psykologiska teorier och metoder som har särskild relevans för dagens praktik i socialt arbete. Med utgångspunkt i de metoder för bedömning och behandling som rekommenderas av Socialstyrelsen läggs fokus i kursen på metodernas främsta underliggande kunskapsunderlag, det vill säga 1) Anknytningsteori, 2) KBT och 3) systemisk teori. Anknytningsteorin har relevans för socialt arbete särskilt inom områden som berör omsorgskvalité i familjemiljö och professionell omsorg av barn och unga psykisk ohälsa, fosterhemsplaceringar, tidiga interventioner och utredning av familjer med psykosociala problematik. Samlingsnamn Kognitiv beteendeterapi (KBT) omfattar ett flertal sätt att bedriva socialt och psykologiskt behandlingsarbete med olika målgrupper och har på senare år fått allt större spridning i socialt arbete i Sverige båda på behandlingsinstitutioner och i öppen vård. Det tredje centrala delen i kursen är det systemiska tänkande som omfattar det utvecklingsekologiska perspektivet och dess betydelse för att förstå samspel mellan människans personliga, relationsmässiga- och omgivningsfaktorer samt kommunikationsmönster och struktur i grupper och familjer. Slutligen, modeller för samtal tränas och diskuteras. Studenten analyserar egen och andras interaktionsstil, samt reflekterar över kommunikation och tekniker i det professionella samtalet.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
1. Fördjupa och kritiskt granska några psykologiska perspektiv vars aktuella utvecklingar utgör ett kunskapsunderlag för professionella insatser inom det utredande och behandlande sociala arbete,
2. Tillämpa psykologiska teorier i analysen av fallbeskrivningar, där individens och familjens psykiska tillstånd undersöks med fokus på individuella, relationsmässiga- och omgivningsfaktorer. och
3. Träna och tillämpa grundläggande kunskaper och färdigheter i professionella samtal, samt reflektera över kommunikationsprocesser.
Delkursens arbetsformer
För att uppnå lärandemål 1-2 varvas och integreras teori med färdighetsträning i form av tillämpningsuppgifter. I anslutning till seminarier tränar studenterna sin förmåga att tillämpa och analysera teoretiska begrepp i fallanalys så väl skriftligt som muntligt. Slutligen uppnås lärandemål 3 genom lärarhandledda samtals- och kommunikationsövningar med utgångspunkt från innehåll, samspel och empatiska processer.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1 examineras genom en individuell skriftlig uppgift där fokus vid bedömningen ligger på studentens förmåga att redogöra för relevanta psykologiska teorier och dess tillämpning i det sociala arbetets praktik.
Lärandemål 2 examineras genom en skriftlig och muntlig gruppuppgift där studenten ska analysera en fallbeskrivning utifrån de psykologiska teorier som är aktuella för kursen. Lärandemål 2 examineras genom aktivt deltagande vid seminarier, där särskild vikt läggs vid studentens förmåga att redogöra för psykologiska teorier och analysera fallbeskrivningar utifrån ett individ- och familjeperspektiv.
Lärandemål 3 examineras genom lärarhandledd färdighetsträning av det professionella samtalet som sker i mindre grupper, där läraren främjar studentens förmåga att kommunicera i samtal. Utöver detta ska studenten lyssna och reflektera över ett inspelat professionellt samtal och skriftligt redogöra över kommunikationsprocesser. Fokus vid bedömningen ligger på studentens individuella förmåga att skriftligt redogöra och reflektera över de kommunikationsprocesser som kännetecknar professionella samtal i socialt arbete.
Vid seminarier och redovisningstillfällen ges formativ återkoppling till deltagarna och aktivt deltagande krävs för att bli godkänd på kursen. Bedömningskriterier för examinationer finns i studiehandledningen.
För betyget godkänd på delkursen krävs godkänt resultat på samtliga i kursens ingående moment. För väl godkänd krävs att betygskriterierna för väl godkänt i den skriftliga uppgiften är uppfyllda, samt att övriga moment är godkända.
Betyg för hela kursen
För betyget godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga i kursens ingående moment i respektive modul. För väl godkänd krävs att betygskriterierna för väl godkänt i den skriftliga tentamen i modul 1 och i den skriftliga uppgiften i modul 2 är uppfyllda, samt att övriga moment är godkända.
Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.
Kurslitteratur och övriga läromedel
1. Psykologi i en historisk och social kontext, 7.5 hp
Cullberg, Johan (2006). Kris och utveckling. 5. omarb. och utök. utg. Stockholm: Natur och kultur. (228 s.)
Fahlke C, Johansson P-A, (2007) Personlighetspsykologi. Stockholm: Natur & Kultur. (282 s.)
Tillkommer vetenskapliga artiklar om ca 250 sidor.
2. Psykologiska kunskaper i det sociala arbetets praktik, 7.5 hp
Campart M, (2010) Reflekterande processer i hjälpprofessioner – ett psykologiskt perspektiv, i Björkhagen Cuadra C, (red.) Omvårdnad i mångkulturella rum. Lund: Studentlitteratur (30 s)
Kaiser N, Lundberg M, (red) (2018), Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur och Kultur (235 s av 328 s)
Lundén K, (2010) Att identifiera omsorgsvikt hos förskolebarn. Stiftelse Allmänna Barnhuset, 2010:5 (127 s)
Wallroth P, (2010) Mentaliseringsboken. Stockholm: Karneval förlag (187 s)
Tillkommer vetenskapliga artiklar om ca 200 sidor.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.