Kursplan våren 2018
Kursplan våren 2018
Benämning
Socialt arbete: Psykologiska teorier med relevans för socialt arbete.
Engelsk benämning
Social Work: Psychological theories with relevance for social work
Kurskod
SC123B
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Fastställandedatum
2017-10-17
Gäller från
2018-01-15
Behörighetskrav
Matematik B, Samhällskunskap A.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Socialt arbete
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Nivå 1-30. Kursen ingår i socionomprogrammets andra termin.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig grundläggande kunskaper om psykologiska teorier och introduceras till ett socialpsykiatriskt perspektiv i socialt arbete. Mer specifikt syftar kursen till att särskilt fördjupa några aktuella psykologiska perspektiv som har relevans inom fältet för socialt arbete. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla grundläggande färdigheter för att kunna genomföra professionella samtal inom socialt arbete.
Innehåll
I kursen diskuteras individens psykiska utveckling och psykiska processer med utgångspunkt från olika psykologiska teorier och perspektiv. Risk- och skyddsfaktorer för individens utveckling och mentala hälsa ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv och i en social kontext behandlas. Socialpsykiatrins framväxt och relevans i socialt arbete presenteras övergripande. Modeller för samtal diskuteras, tränas och granskas. Studenten analyserar egen och andras kommunikationsstil, samt reflekterar över kommunikationsprocesser i det professionella samtalet.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
1. redogöra för aktuella psykologiska teorier som belyser människans utveckling i ett livsloppsperspektiv med relevans för socialt arbete,
2. redogöra för och analysera risk-, skydds- och resiliensfaktorer, dess relevans för individens utveckling och mentala hälsa i en social kontext,
3. analysera fallbeskrivningar utifrån kunskaper om individer och familjers psykologiska tillstånd,
4. redogöra för ett socialpsykiatriskt perspektiv och dess relevans i socialt arbete, samt reflektera över innebörden av ett brukarperspektiv, och
5. träna och tillämpa grundläggande kunskaper och färdigheter i professionella samtal, samt reflektera över kommunikationsprocesser.
Arbetsformer
Undervisningen bygger på studentaktiva arbetsformer, enskilt och i grupp, vilket innefattar föreläsningar, seminarier, övningsuppgifter samt muntliga och skriftliga redovisningar.
För att uppnå lärandemål 1 - 3 bygger arbetsformerna huvudsakligen på föreläsningar, gruppdiskussioner, seminarier samt fall- och filmanalys. I samband med särskilda moment bjuds yrkesverksamma föreläsare in i kursen. I anslutning till seminarier tränar studenterna sin förmåga att tillämpa och analysera teoretiska begrepp så väl skriftligt som muntligt. För att uppnå lärandemål 4 består arbetsformerna av föreläsningar, brukarmedverkan, gruppdiskussioner och seminarier. Slutligen uppnås lärandemål 5 genom lärarhandledda samtals- och kommunikationsövningar med utgångspunkt från innehåll, samspel och empatiska processer. Analysen av dessa övningar utgör grund för reflektion över hur kommunikation och samtal påverkar mötet i professionellt socialt arbete.
Seminarier, redovisningstillfällen och praktiska övningar är obligatoriska. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljning kan erbjudas.
Bedömningsformer
Kursen består av fyra moduler som utgörs av specifika bedömningsformer.
Modul ett motsvarar 10 högskolepoäng och examinerar lärandemål 1 – 2 som omfattar en individuell skriftlig tentamen, där särskild betydelse läggs vid studentens förmåga att redogöra för och analysera människans utveckling och sociala kontext med stöd av aktuella psykologiska teorier som behandlats under kursen. Modul ett är avgörande för det slutliga betyget på kursen.
Modul två motsvarar 1 högskolepoäng och examinerar lärandemål 3 genom aktivt deltagande vid seminarier, där särskild vikt läggs vid studentens förmåga att redogöra för psykologiska teorier och analysera fallbeskrivningar utifrån ett individ- och familjeperspektiv genom individuell muntlig presentation och skriftlig redovisning.
Modul tre motsvarar 2 högskolepoäng och examinerar lärandemål 4 genom aktivt deltagande vid seminarier, där särskild vikt läggs vid studentens förmåga att reflektera över ett brukarperspektiv och redogöra för socialpsykiatrins relevans inom socialt arbete genom individuell muntlig presentation och skriftlig redovisning.
Modul fyra motsvarar 2 högskolepoäng och examinerar lärandemål 5 genom lärarhandledd färdighetsträning av det professionella samtalet som sker i mindre grupper, där läraren främjar studentens förmåga att kommunicera i samtal. Förutsättningen utgörs av att den enskilda studenten i olika fiktiva samtalssituationer ska kunna planera och genomföra samtal genom givna samtalsövningar. Studenten ska även individuellt reflektera över de samtalsprocesser som kännetecknar professionella samtal i socialt arbete.
Vid seminarier och redovisningstillfällen ges formativ återkoppling till deltagarna och aktivt deltagande krävs för att bli godkänd på kursen. Bedömningskriterier för examinationer finns i studiehandledningen.
För betyget godkänd på kursen krävs godkänt resultat på samtliga i kursens ingående moment. För väl godkänd krävs att betygskriterierna för väl godkänt i den skriftliga tentamen är uppfyllda, samt att övriga moment är godkända.
Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Andershed H, Andershed A-K, (2013) Psykologiska och biologiska perspektiv på sociala anpassningsproblem. I Meeuwisse A, Swärd H, (Red.) Perspektiv på sociala problem (2:a upplagan). Stockholm: Natur och Kultur. (18 s.)
Broberg A, Granqvist P, Ivarsson T, Risholm Mothander P, (2006) Anknytningsteori. Betydelse av nära känslomässiga relationer. Stockholm, Natur och Kultur. (263 s.)
Englander M, Ingvarsdotter K, (2017) Socialpsykiatrins grunder. Människans villkor. Malmö: Glerups. (160 s.)
Granström K, (2006) Dynamik i arbetsgrupper. Lund: Studentlitteratur (53 s. av 197 s.)
Kåver A, (2016) KBT i utveckling. Stockholm: Natur och Kultur. (287 s.)
Parrish M, (2012) Mänskligt beteende. Perspektiv inom socialt arbete. Malmö: Liber AB. (370 s.)
Scheff J T, Starrin B, (2013) Ett emotionssociologiskt perspektiv på sociala problem: skam och utsatthet. I Meeuwisse, A, Swärd, H, (Red.) Perspektiv på sociala problem (2:a upplagan). Stockholm: Natur och Kultur. (15 s.)
Tillkommer vetenskapliga artiklar om ca 100 sidor.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.