Matematik B, Samhällskunskap A.

Kursen syftar till att studenten tillägnar sig grundläggande kunskaper och färdigheter för utveckling av ett professionellt förhållningssätt i socialt arbete med utgångspunkt från psykologi och kommunikationsteori samt att studenten tillägnar sig teorier om individers och gruppers utveckling.

I kursen diskuteras individens psykiska utveckling och psykiska processer med utgångspunkt från olika psykologiska perspektiv med relevans för praktiskt socialt arbete. Risk- och skyddsfaktorer för barns utveckling samt sociala och mentala hälsa behandlas. Olika former av psykisk ohälsa samt dessa tillstånds konsekvenser i form av psykiska funktionshinder behandlas översiktligt. Kommunikation och gruppsykologi behandlas med utgångspunkt från ett interaktionistiskt perspektiv. Modeller för samtal diskuteras, tränas och granskas. Studenten analyserar sin egen och andras kommunikationsstil samt tränar kommunikationsprocesser i det professionella samtalet.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. reflektera över individens psykiska utveckling och psykiska processer med utgångspunkt från psykologiska teorier med fokus på barndomen,

2. redogöra för risk- och skyddsfaktorer i samband med barns utveckling,

3. identifiera de vanligaste formerna av psykisk ohälsa och dessa tillstånds konsekvenser för praktiskt socialt arbete, samt reflektera över betydelsen av ett brukarperspektiv på psykisk ohälsa,

4. redogöra för kommunikationsteoretiska och gruppsykologiska begrepp och modeller,

5. tillämpa psykologiska och kommunikativa begrepp i fallbeskrivningar av situationer i praktiskt socialt arbete,

6. tillämpa de grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna föra professionella samtal i socialt arbete, och

7. reflektera över sin egen och andras kommunikationsstil samt över kommunikationsprocesser i det professionella samtalet.

Undervisning bedrivs i form av föreläsningar, gruppdiskussioner, seminarier, fallanalyser samt samtals- och observationsövningar. I anslutning till seminarierna ges grupparbetsuppgifter, bland annat i form av fallanalyser, där studenten tränar sin förmåga att använda och reflektera över teoretiska begrepp. I kursen tränas moment där studenterna intervjuar varandra och observerar samtal med utgångspunkt från innehåll, samspel, teknik och empatiska processer. Analysen av dessa övningar utgör grund för reflektion över hur kommunikation och samtal påverkar mötet i professionellt socialt arbete. Närvaro är obligatorisk vid de föreläsningar som anges i studiehandledningen. Samtliga seminarier är obligatoriska.

Kursinnehåll med fokus på psykologiska teorier examineras genom en individuell skriftlig tentamen (lärandemål 1, 2, 4 och 5) som utgörs av 10 högskolepoäng. Vidare examineras momentet även genom aktivt deltagande vid samtliga obligatoriska seminarier (lärandemål 1, 2, 4 och 5), motsvarar 1 högskolepoäng.

Teoriavsnitt kring psykisk ohälsa (lärandemål 3) examineras genom ett skriftligt fördjupningsarbete samt genom aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier, motsvarar 2 högskolepoäng.

Färdighetsträning av det professionella samtalet examineras genom aktivt deltagande vid obligatoriska samtalsövningar (lärandemål 6 och 7), motsvarar 2 högskolepoäng.

För Godkänt betyg på kursen krävs Godkänt resultat på samtliga i kursens ingående moment. För Väl Godkänd krävs att betygskriterierna för Väl Godkänt betyg enligt specifikation i tentamen är uppfyllda.

Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt de tider som anges i studiehandledningen.

Andersson, G (2013) Utvecklingsekologi och sociala problem. I Meeuwisse, A & Swärd, H (red.) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur. s. 202-216. 14 s.

Andershed H. & Andershed A-K, (2005) Normbrytande beteende i barndomen, Gothia Förlag (kap 2,3,4 ss 27-160).

Andershed, H. & Andershed A-K (2013) Psykologiska och biologiska perspektiv på sociala anpassningsproblem. I Meeuwisse, A & Swärd, H (red.) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur. s.242 – 260. 18 s.

Broberg, A, Granqvist, P, Ivarsson, T & Risholm Mothander, P (2006) Anknytningsteori. Betydelse av nära känslomässiga relationer. Stockholm, Natur och Kultur. 263 s.

Brunt, D & Hansson, L, (red.) Att leva med psykiska funktionshinder: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Lund: Studentlitteratur. 398 s.

Ekblad, S. & Roth, G. (2010) Transkulturell psykiatri och flyktingpsykiatri. I Herlofsson, J, Ekselius, L, Lundh, L-G, Lundin, A, Mårtensson, B, Åsberg, M (red) Psykiatri. Lund: Studentlitteratur. s. 702-710. 8 s.

Gassne, J (2008) Salutogenes, Kasam och socionomer. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. s.11-32. 21 s. pdf.

Granström, K. (2006) Dynamik i arbetsgrupper, Studentlitteratur (kap 2,3, ss 37-90).

Hinton, P. R. (2003) Stereotyper, kognition och kultur, Lund; Studentlitteratur.

Kåver, A (2006) KBT i utveckling. Stockholm: Natur och Kultur. s. 27-314, 287 s.

Lindén, G (2013) Anknytningsteoretiska perspektiv på sociala problem. I Meeuwisse, A & Swärd, H (red.) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur. s. 217 - 241. 24 s.

Lindencrona, F, Ekblad, S & Hauff, E (2008) Mental health of recently resettled refugees from the Middel East in Sweden: the impact of pre-resettlement trauma, resettlement stress and capacity to handle stress. Social Journal of Psychiatric Epidemiology, 43, s. 121-131. 10 s.

Pearce, P. (2003) Psychodynamic/psychoanalytic developmental theories

(https://www.mheducation.co.uk/openup/chapters/0335206360.pdf).

Scheff, J T & Starrin, B (2013) Ett emotionssociologiskt perspektiv på sociala problem: skam och utsatthet. I Meeuwisse, A, Swärd, H. (red.) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur. s. 186-201.15 s.

Ca 100 sidor litteratur i form av artiklar och kompendier tillkommer.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling sker under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som läser kursen vid nästa kurstillfälle.