Kursplan hösten 2013
Kursplan hösten 2013
Benämning
Individers och gruppers psykologiska utveckling
Engelsk benämning
The Psychological Development of Individuals and Groups
Kurskod
SC123A
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Fastställandedatum
2014-02-26
Gäller från
2014-03-31
Behörighetskrav
Matematik B, Samhällskunskap A.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Socialt arbete
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i socionomprogrammet och är en kurs inom huvudområdet socialt arbete på nivå 1-30 hp som även kan ingå i examensfordringarna för kandidatexamen i socialt arbete.
Syfte
Kursen syftar till att studenten tillägnar sig grundläggande kunskaper och färdigheter för utveckling av ett professionellt förhållningssätt i socialt arbete med utgångspunkt från psykologi och kommunikationsteori samt att studenten tillägnar sig teorier om individers och gruppers utveckling.
Innehåll
I kursen diskuteras individens psykiska utveckling och psykiska processer med utgångspunkt från olika psykologiska perspektiv med relevans för praktiskt socialt arbete. Risk- och skyddsfaktorer för barns utveckling samt sociala och mentala hälsa behandlas. Olika former av psykisk ohälsa samt dessa tillstånds konsekvenser i form av psykiska funktionshinder behandlas översiktligt. Kommunikation och gruppsykologi behandlas med utgångspunkt från ett interaktionistiskt perspektiv. Modeller för samtal diskuteras, tränas och granskas. Studenten analyserar sin egen och andras kommunikationsstil samt tränar kommunikationsprocesser i det professionella samtalet.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. reflektera över individens psykiska utveckling och psykiska processer med utgångspunkt från psykologiska teorier med fokus på barndomen,
2. redogöra för risk- och skyddsfaktorer i samband med barns utveckling,
3. identifiera de vanligaste formerna av psykisk ohälsa och dessa tillstånds konsekvenser för praktiskt socialt arbete, samt reflektera över betydelsen av ett brukarperspektiv på psykisk ohälsa,
4. redogöra för kommunikationsteoretiska och gruppsykologiska begrepp och modeller,
5. tillämpa psykologiska och kommunikativa begrepp i fallbeskrivningar av situationer i praktiskt socialt arbete,
6. tillämpa de grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna föra professionella samtal i socialt arbete, och
7. reflektera över sin egen och andras kommunikationsstil samt över kommunikationsprocesser i det professionella samtalet.
Arbetsformer
Undervisning bedrivs i form av föreläsningar, gruppdiskussioner, seminarier, fallanalyser samt samtals- och observationsövningar. I anslutning till seminarierna ges grupparbetsuppgifter, bland annat i form av fallanalyser, där studenten tränar sin förmåga att använda och reflektera över teoretiska begrepp. I kursen tränas moment där studenterna intervjuar varandra och observerar samtal med utgångspunkt från innehåll, samspel, teknik och empatiska processer. Analysen av dessa övningar utgör grund för reflektion över hur kommunikation och samtal påverkar mötet i professionellt socialt arbete. Närvaro är obligatorisk vid de föreläsningar som anges i studiehandledningen. Samtliga seminarier är obligatoriska.
Bedömningsformer
Lärandemål 1, 2, 4 och 5 examineras i formativt examinerande seminarier i grupp, där fallbeskrivningar och filmer används för utveckla förmågan att använda begrepp från olika psykologiska och kommunikationsteoretiska teorier samt för att förstå individers utveckling. Den summativa examinationen av lärandemål 1, 2, 4 och 5 sker i form av en individuell, skriftlig hemtentamen med utgångspunkt från fallbeskrivningar och film. Lärandemål 3 examineras i form av en obligatorisk skriftlig gruppuppgift med utgångspunkt i en fallbeskrivning. Lärandemål 6 och 7 examineras i mindre grupper i obligatoriska kommunikationsövningar, där intervju- och observationsmoment ingår. Studenten ska kunna tillämpa en systematisk analysmetod på samtalen och koppla praktiska kunskaper till teorier från etablerade modeller för professionella samtal. Eventuell frånvaro i obligatoriska moment kan kompenseras enligt beslut av examinator.
Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt de tider som anges i studiehandledningen.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Andersson, G (2002) Utvecklingsekologi och sociala problem. I Meeuwisse, A & Swärd, H (red.) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur. s. 185-197. 12 s.
Broberg, A, Granqvist, P, Ivarsson, T & Risholm Mothander, P (2010) Anknytningsteori. Betydelse av nära känslomässiga relationer. Stockholm, Natur och Kultur. 263 s.
Ekblad, S. & Roth, G. (2010) Transkulturell psykiatri och flyktingpsykiatri. I Herlofsson, J, Ekselius, L, Lundh, L-G, Lundin, A, Mårtensson, B, Åsberg, M (red) Psykiatri. Lund: Studentlitteratur. s. 702-710. 8 s.
Gassne, J (2008) Salutogenes, Kasam och socionomer. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. s.11-32. 21 s. pdf.
Jerlang, E (2008) Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber. Kap. 1-5, 7-9, 11. 311 s.
Kåver, A (2009) KBT i utveckling. Stockholm: Natur och Kultur. s. 27-314, 287 s.
Lindén, G (2013) Anknytningsteoretiska perspektiv på sociala problem. I Meeuwisse, A & Swärd, H (red.) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur. s. 217 - 241. 24 s.
Lindencrona, F, Ekblad, S & Hauff, E (2008) Mental health of recently resettled refugees from the Middel East in Sweden: the impact of pre-resettlement trauma, resettlement stress and capacity to handle stress. Social Journal of Psychiatric Epidemiology, 43, s. 121-131. 10 s.
Lundsbye, M, Sandell, G, Ferm, R, Währborg, P, Petit, B, Fälth, T & Holmberg, B (2010) Familjeterapins grunder. Ett interaktionistiskt perspektiv. Stockholm, Natur och Kultur. s. 25– 249. 224 s.
Osborne, R E, Lafuze J, & Perkins, D (2003) Att se bortom symtomen: Fallexempel i klinisk psykologi. Lund:Studentlitteratur. Kap. 3-15. 228 s
Scheff, J T & Starrin, B (2002) Skam och sociala band – om social underordning och utdragna konflikter. I Meeuwisse, A, Swärd, H. (red.) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur. s. 167-184. 17 s.
Smith, C. (1997) Stress, Coping and resilience in Children and youth, The social service review, 71, 231-256 25 s
Svedberg, L (2012) Gruppsykologi, Om grupper, organisationer och ledarskap. Femte upplagan. Lund: Studentlitteratur. Kap. 4-15. 117 s.
Ca 100 sidor litteratur i form av artiklar och kompendier tillkommer.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling sker under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som läser kursen vid nästa kurstillfälle.