Kursen syftar till att studenten utvecklar grundläggande kunskaper om sociologiska begrep och teorier, som beskriver samhällsstruktur, socialt samspel och social förändring – av relevans för det sociala arbetet. Sociologisk teori diskuteras och tillämpas på olika företeelser i det moderna samhället som till exempel arbetsliv, socialisation, avvikande beteende, utbildning, familjeliv, social stratifiering, befolkningsfrågor, exklusion och inklusion, stat och offentliga organisationer samt det civila samhället. Utifrån olika maktperspektiv behandlas frågor om social stratifiering: klass, genus, etnicitet osv. Företeelserna diskuteras med utgångspunkt i såväl nationella som internationella och historiska perspektiv. Slutligen behandlas konsekvenserna av samhälleliga förändringar för utformningen av svensk socialpolitik och praktiskt socialt arbete.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna

1. jämföra sociologiska teorier utifrån deras bidrag till analys av sociala problem och utveckling av det praktiska sociala arbetet,

2. redogöra för olika perspektiv inom sociologisk teori på förhållandet mellan ”aktör” och ”struktur” samt för samspelet mellan dessa,

3. beskriva maktstrukturer som påverkar social differentiering på bas av klass, kön och etnicitet.

4. redogöra för strukturen hos, och förändringen av, samhälleliga system och subsystem samt hur dessa utgör ramar för socialpolitiken och det sociala arbetet.

Föreläsningar och seminarier är de dominerande arbetsformerna till samtliga lärandemål. Studentaktiva arbetsformer genomförs i vilka teoritillämpning utgör det centrala innehållet.

Lärandemål 1-4 examineras genom en individuell skriftlig uppgift, där fokus för bedömning är studentens förmåga att göra relevanta jämförelser, beskrivningar och redogörelser för olika perspektiv, maktstrukturer och sociala system utifrån sociologisk teori. För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt resultat på den individuella skriftliga uppgiftten. För väl godkänt betyg på delkursen krävs väl godkänt resultat på den individuella skriftliga uppgiften. Kriterier för bedömning specificeras i kursens studiehandledning.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schema.

Dahlgren, L & Starrin, B (2004) Emotioner, vardagsliv & samhälle - en introduktion till emotionssociologi, Malmö: Liber AB. ca 125 av 228 s.

Pease, B & Fook, J (1999) Transforming Social Work Practice. London: Routledge. 234 s.

Repstad, P (2016) Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur. Ca 140 av 296 s.

Ritzer, G & Stipensky, J (2015) Sociologisk teori. Andra upplagan. Malmö: Liber AB. ca 400 av 553 s.

Vetenskapliga artiklar tillkommer om cirka 100 s.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringar har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde för registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.