Grundläggande behörighet + Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2

Kursen syftar till att introducera studenten i socialt arbete som akademiskt och professionellt fält. Dessutom är syftet att studenten utvecklar grundläggande kunskaper om samhälleliga förhållanden samt individers och gruppers livsvillkor av relevans för praktiskt socialt arbete på global och lokal nivå.

Kursen består av 4 delkurser.

Delkursen innehåller en introduktion till socialt arbete som verksamhets- och utbildningsområde samt dess idémässiga utgångspunkter. Socialt arbete diskuteras i ett historiskt, nationellt och internationellt perspektiv. I delkursen behandlas centrala frågeställningar för utveckling av yrkesrollen, som relationen till klienter och nödvändigheten av ett yrkesetiskt förhållningssätt.

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:

1. redogöra för framväxten av socionomyrket som profession,

2. beskriva socionomens arbetsområden och det sociala arbetets organisering och mål, och

3. reflektera över etik och komplexitet i socionomens möten med klienter.

För att nå samtliga kursmål stöds studenterna pedagogiskt genom föreläsningar, seminarier och gruppdiskussioner. Vid föreläsningarna presenteras centrala delar av kursinnehållet. Därefter bearbetas kursinnehållet muntligt vid seminarier och gruppdiskussioner. Av de schemalagda momenten är seminarierna obligatoriska.

Samtliga lärandemål examineras genom en skriftlig individuell inlämningsuppgift och en individuell skriftlig tentamen vilka tillsammans utgör underlag för bedömningen. Fokus för bedömningen ligger på studenternas förmåga att beskriva framväxten av socialt arbete som profession, samt att kunna beskriva det sociala arbetets organisering och mål. Dessutom bedöms studenternas förmåga att kritiskt reflektera över etiska dilemman i socionomens komplexa möten med klienter. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator och sker genom skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppsamlingsseminarium kan erbjudas under terminstid.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på både den skriftliga inlämningsuppgiften samt på den skriftliga tentamen, samt att obligatoriska moment är uppfyllda. För att få väl godkänt på delkursen krävs godkänt på den skriftliga inlämningsuppgiften och väl godkänt på skriftlig tentamen, samt att obligatoriska moment är uppfyllda.

I delkursen behandlas olika teoretiska perspektiv relevanta för det sociala arbetets praktik. Uppkomst och förekomst av social utsatthet diskuteras utifrån dessa perspektiv. Fokus i delkursen är social utsatthet och socialt arbete utifrån forsknings- och verksamhetsområdena migration; barn, ungdom och familj; åldrande; funktionshinder/funktionsnedsättningar; och missbruk.

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:

1. redogöra för och diskutera innebörden av ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv, med fokus på socialt arbete,

2. redogöra för och diskutera innebörden av ett livsloppsperspektiv, med fokus på socialt arbete,

3. redogöra för och diskutera innebörden av ett intersektionellt perspektiv, med fokus på socialt arbete,

4. redogöra för grunden till och förekomsten av social utsatthet,

5. redogöra för det sociala arbetets verksamhetsområden och därtill relaterade grupper,

6. beskriva och diskutera det sociala arbetet med dessa grupper i ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv, och

7. diskutera social utsatthet avseende de aktuella grupperna utifrån perspektiven genus, sexualitet, ålder, klass och etnicitet.

Undervisningen utgörs av föreläsningar, gruppdiskussioner, skriftliga uppgifter och seminarier. Studentaktiva arbetsformer tillämpas under kursen. För att uppnå samtliga lärandemål presenteras först kursinnehållet vid föreläsningar, för att bidra med en överblick av kursens moment. Därefter behandlas lärandemålen vid obligatoriska seminarier. Av de schemalagda momenten är seminarierna obligatoriska.

Lärandemål 1-3 examineras genom en individuell skriftlig uppgift. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att redogöra för och diskutera teoretiska perspektiv relevanta för det sociala arbetets praktik. Ovanstående modul utgörs av 4 högskolepoäng. Lärandemål 4-7 examineras genom en omfattande individuell skriftlig uppgift. Vid bedömningen fokuseras på studentens förmåga att redogöra för och diskutera social utsatthet och det sociala arbetet inom de olika verksamhetsområdena. Denna modul motsvarar 10 högskolepoäng. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras genom en individuell skriftlig uppgift enligt beslut av examinator.

För godkänt på modul 1 motsvarande 4 hp av denna delkurs krävs godkänt för den individuella skriftliga uppgiften, samt att obligatoriska moment är uppfyllda. För väl godkänt på modul 1 krävs väl godkänt på den individuella skriftliga uppgiften, samt att obligatoriska moment är uppfyllda.

För godkänt på modul 2 motsvarande 10 hp av denna delkurs krävs godkänt på den individuella skriftliga uppgiften, samt att obligatoriska moment är uppfyllda. För väl godkänt på modul 2 krävs väl godkänt på den individuella skriftliga uppgiften, samt att obligatoriska moment är uppfyllda.

Delkursen syftar till att utveckla studentens kritiska förståelse av sociala relationer, människans levnadsvillkor samt vilken roll tillgången på samhällsservicens och sociala insatser spelar i en lokal kontext. Delkursen ger en grundläggande introduktion i vetenskapsteori och samhällsvetenskaplig metod, som studenten sedan ska använda sig av under en undersökande studie av ett lokalområde i Malmö. Delkursen syftar även till att hjälpa studenten att utveckla ett kritiskt perspektiv på forskningsmetoder samt att reflektera över sin egen roll som blivande socionom i vår globala värld.

1. söka, samla och värdera information om demografiska förhållanden, sociala insatser och samhällsservicen i lokalområdet samt reflektera kring den lokala befolkningens levnadsvillkor

2. redogöra för forskningsprocessen och forskningsresultatet utifrån ett teoretiskt och metodologiskt ramverk

3. kritiskt reflektera över grundläggande forskningsprinciper, begrepp och teorier, och

4. redogöra och kritiskt reflektera över den egna professionella utvecklingen.

Delkursen kommer att erbjuda en blandning av undervisningsmoment såsom föreläsningar, seminarier och handledningstillfällen. För att uppnå lärandemål 1 genomför studenterna gruppvis en fältstudie av sociala förhållanden i den lokala miljön. Studenterna ges handledning under arbetet med fältstudien. För att uppnå lärande mål 2 ges föreläsningar inom kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik, inkluderat datainsamlingsmetoder. För att uppnå lärandemål 3 genomförs föreläsningar och seminarier. För att uppnå lärandemål 4 arbetar studenten med en dagbok som ska skrivas under delkursens gång. Av de schemalagda momenten är seminarierna obligatoriska.

Examinationen för lärandemål 1 och 2 består av en skriftlig uppgift där individuell bedömning sker av såväl det skriftliga formatet som vid muntlig presentation. Fokus vid bedömningen ligger på den enskilda studentens förmåga att sammanställa och beskriva individers och gruppers livsvillkor, sociala insatser och samhällelig service i ett lokalt perspektiv och reflektera kring den lokala befolkningens levnadsvillkor. Dessutom står studentens förmåga att tillämpa grundläggande samhällsvetenskapliga metoder i fokus för bedömningen. Examinationen av lärandemål 3 sker genom en individuell skriftlig uppgift. Fokus vid bedömningen ligger på studentens förmåga att kritiskt reflektera över grundläggande forskningsprinciper, begrepp och forskningsteorier. Examinationen av lärandemål 4 sker genom en individuell skriftlig reflektionsuppgift. Fokus vid bedömningen ligger på studentens förmåga att redogöra för tillämpning av grundläggande vetenskapsteori och samhällsvetenskaplig metod och diskutera dessa. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras genom en individuell skriftlig uppgift enligt beslut av examinator.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på samtliga uppgifter beskrivna ovan samt att obligatoriska moment är uppfyllda. För väl godkänt betyg på delkursen krävs, förutom godkänt på examinationsmoment för lärandemål 1,2 och 4 även väl godkänt på examinationsuppgift för lärandemål 3 (individuell skriftlig uppgift) samt att obligatoriska moment är uppfyllda.

Delkursen innehåller samtal och personliga reflektioner över hur studenterna ser på sig själva och hur de ser på viktiga relationer som har haft betydelse för utbildningsvalet. Vikt läggs vid att deltagarna i grupperna lär känna varandra, för att få insikt om betydelsen av lagarbete. Studenterna beskriver och reflekterar såväl skriftligt som muntligt över händelser och situationer som kan bli en tillgång i den kommande yrkesrollen.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. reflektera över sitt val av utbildning och koppla detta val till personliga erfarenheter.

Undervisningen bedrivs genom en eller flera föreläsningar och obligatoriska seminarier.

I delkursen examineras lärandemålet såväl skriftligt som muntligt genom seminarier och individuella skriftliga inlämningsuppgifter. I fokus vid bedömningen är studentens förmåga att koppla sitt val av utbildning till personliga erfarenheter. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras genom en individuell skriftlig uppgift enligt beslut av examinator.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på de individuella skriftliga inlämningsuppgifterna, samt att obligatoriska moment är uppfyllda.

För godkänt betyg på hela kursen krävs godkänt på samtliga delkurser. För väl godkänt betyg på hela kursen krävs minst godkänt på samtliga delkurser, och minst 21,5 hp väl godkända kurspoäng.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat

Meeuwisse A, Swärd H, (2013) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur & Kultur. (70 s.)

Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S, Knutagård M, red. (2016) Socialt arbete: En grundbok (3:e upplagan). Stockholm: Natur och Kultur. (307 s.)

Svensson, K, Johnsson E, Laanments L (2021) Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete (2:a upplagan). Stockholm. Natur och Kultur. (200 s).

Tillkommer vetenskapliga artiklar om ca 100 sidor.

Björngren Cuadra C, Lalander P, Righard E, (2013) Socialt arbete i Malmö. Perspektiv och utmaningar. Socialvetenskaplig tidskrift, 1: 4-12. (9 s.)

Börjesson B, Börjesson M, (2015) Förstå socialt arbete (3:e upplagan). Stockholm: Liber. (345 s.)

Herz M, (2016) Levande socialt arbete. Vardagsliv, sörjbarhet och sociala orättvisor. Stockholm: Liber. (184 s.)

Lalander P, Svensson B, (2014) Perspektiv på social utsatthet. Lund: Studentlitteratur. (280 s.)

Lindqvist, R. (2022). Funktionshinder i välfärdssamhället (Femte upplagan). Malmö: Gleerups. (192 s.)

Mattsson T, (2021) Intersektionalitet i socialt arbete. Teori, reflektion och praxis (3:e upplagan). Malmö Gleerups utbildning. (280 s.)

Meeuwisse A, Swärd H, (2013) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur & Kultur. (70 s.)

Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S, Knutagård M, red. (2016) Socialt arbete: En grundbok (3:e upplagan). Stockholm: Natur och Kultur. (39 s.)

Morén S, (2015) Undran inför socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. (151 s.)

Tillkommer rapporter och vetenskapliga artiklar om ca 400 sidor.

Andreasson J & Johansson T (2020) Vetenskapsteori, grunder och tillämpning. Lund, Studentlitteratur (223 s.)

Larsen A-K, (2018) Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 2 uppl. Lund: Gleerups. (180 s.)

Listerborn (red.) (2014) Strategier för att ena en delad stad – samordnad stadsutveckling i Malmö. Malmö Högskola, Institutionen för urbana studier (136 s.)

Lindström J, (2019) Segregation. Stockholm. Liber (125s.)

Magnusson L, red. (2008) Den delade staden: segregation och etnicitet i stadsbygden. Umeå: Boréa. Kap 1-6 (187 s.)

Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S, Knutagård M, red. (2016) Socialt arbete: En grundbok (3:e upplagan). Stockholm: Natur och Kultur. (16 s).

Sixtensson J, (2018) Härifrån till framtiden. Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv. Avhandling, Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Universitet.(30s)

Thurén T, Wener J, (2019) Källkritik. Stockholm: Liber. (273s.)

Tillkommer vetenskapliga artiklar om ca 100 sidor.

Bie K, (2021) Reflektion i socialt arbete. Redskap för lärande och förändring. Malmö: Gleerups Utbildning. (128 s.)

Campart, M (2010) Reflekterande processer i hjälpprofessioner – ett psykologiskt perspektiv. I Björngren Cuadra, C (red.) Omvårdnad i mångkulturella rum. Lund: Studentlitteratur. (35 s.)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.