Malmö universitet - Utbildningsinfo

Kursplan hösten 2016

Benämning

Socialt arbete som teoretiskt och praktiskt fält

Engelsk benämning

Social Work in Theory and Practice

Kurskod

SC111B

Omfattning

30 hp

Betygsskala

UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)

Undervisningsspråk

Svenska, inslag av engelska kan förekomma.

Beslutande instans

Fakulteten för hälsa och samhälle

Fastställandedatum

2016-10-18

Gäller från

2017-01-16

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet + Matematik 2a / 2b / 2c, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Matematik B, Samhällskunskap A.

Meritpoäng inför urval enligt områdesbehörighet 5/A5.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Huvudområde

Socialt arbete

Fördjupningsnivå

G1N

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Nivå 1-30 hp. Kursen ingår i programmets första termin.

Syfte

Kursen syftar till att introducera studenten i socialt arbete som akademiskt och professionellt fält. Dessutom är syftet att studenten utvecklar grundläggande kunskaper om samhälleliga förhållanden samt individers och gruppers livsvillkor av relevans för praktiskt socialt arbete på global och lokal nivå.

Innehåll

Kursen består av 4 delkurser.

Delkurser

1. Introduktion till socialt arbete som profession, 7.5 hp

Delkursens innehåll

Delkursen innehåller en introduktion till socialt arbete som verksamhets- och utbildningsområde samt dess idémässiga utgångspunkter. Socialt arbete diskuteras i ett historiskt, nationellt och internationellt perspektiv. I delkursen behandlas centrala frågeställningar för utveckling av yrkesrollen, som relationen till klienter och nödvändigheten av ett yrkesetiskt förhållningssätt.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:

1. redogöra för framväxten av socionomyrket som profession,

2. beskriva socionomens arbetsområden och det sociala arbetets organisering och mål, och

3. reflektera över etik och komplexitet i socionomens möten med klienter.

Delkursens arbetsformer

Undervisningen utgörs av föreläsningar, gruppdiskussioner och seminarier. För att uppnå samtliga lärandemål presenteras först kursinnehållet vid föreläsningar, för att bidra med en överblick av kursens moment. Efter det behandlas lärandemål 1-3 i vid seminarier, samtidigt som en formativ muntlig och skriftlig återkoppling ges. Av de schemalagda momenten är seminarierna obligatoriska. Vid eventuell frånvaro i samband med obligatoriska moment ska i samråd med examinator en ersättningsuppgift göras.

Delkursens bedömningsformer

Lärandemål 1 – 3 examineras genom enskilda skriftliga och muntliga uppgifter. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att beskriva det sociala arbetets framväxt, dess arbetsområden, organisering och mål. Dessutom bedöms studentens förmåga att reflektera över etiska dilemman i socionomens komplexa möte med klienter. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen.

Rätt till omtentamen

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

2. Socialt arbete och social utsatthet, 14 hp

Delkursens innehåll

I delkursen behandlas social utsatthet utifrån forsknings- och verksamhetsområdena barn, ungdom och familj; åldrande; funktionshinder/funktionsnedsättningar; och missbruk. Uppkomsten och förekomsten av social utsatthet hos grupper relaterade till dessa inriktningar inom socialt arbete diskuteras utifrån perspektiven genus, ålder, sexualitet, klass och etnicitet. I delkursen diskuteras även betydelser av migration i ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:

1. redogöra för grunden till och förekomsten av social utsatthet,

2. redogöra för det sociala arbetets inriktningar och därtill relaterade gruppers livsvillkor,

3. beskriva det sociala arbetet med dessa grupper i ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv,

4. diskutera social utsatthet avseende de aktuella grupperna utifrån perspektiven genus, sexualitet, ålder, klass och etnicitet, och

5. redogöra för betydelsen av migration i ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv.

Delkursens arbetsformer

Undervisningen utgörs av föreläsningar, gruppdiskussioner och seminarier. Studentaktiva arbetsformer, som bland annat bygger på arbete med fall, tillämpas under kursen. För att uppnå samtliga lärandemål presenteras först kursinnehållet vid föreläsningar, för att bidra med en överblick av kursens moment. Därefter behandlas lärandemålen vid seminarier, samtidigt som en formativ återkoppling ges. Av de schemalagda momenten är seminarierna obligatoriska. Vid eventuell frånvaro ska i samråd med examinator en skriftlig ersättningsuppgift göras.

Delkursens bedömningsformer

Lärandemålen examineras genom individuella skriftliga tentamen. Lärandemål 1 examineras genom en enskild skriftlig uppgift. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att diskutera orsaker till och förekomst av social utsatthet. Ovanstående moment utgörs av 4 högskolepoäng. Lärandemål 2-5 examineras genom enskilda skriftliga uppgifter. Vid bedömningen fokuseras studentens förmåga att diskutera de olika gruppernas sociala utsatthet, utifrån genus, sexualitet, ålder, klass och etnicitet. Detta moment motsvarar 10 högskolepoäng. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen.

Rätt till omtentamen

3. Studier av sociala förhållanden i ett lokalt perspektiv, 7.5 hp

Delkursens innehåll

Delkursen handlar om studier av sociala förhållanden i ett lokalt perspektiv. Kunskap om människors livsvillkor och tillgång till sociala insatser studeras i en lokal miljö. Kursen innehåller även en introduktion till vetenskapsteori och samhällsvetenskaplig metod, utifrån såväl en kvalitativ som en kvantitativ ansats.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. söka, samla och värdera information om demografiska förhållanden samt sociala insatser och samhällelig service i lokalsamhället,

2. beskriva individers och gruppers livsvillkor, i ett lokalt perspektiv, och sammanställa resultatet i en skriftlig rapport, och

3. redogöra för grundläggande vetenskapsteori och samhällsvetenskapliga metoder.

Delkursens arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och seminarier, laborationer, en enskild skriftlig uppgift, samt handledning vid fältstudier. För att uppnå samtliga lärandemål presenteras först kursinnehållet vid föreläsningar, för att bidra med en överblick av kursens moment. För att uppnå samtliga lärandemål genomför studenterna gruppvis en studie av sociala förhållanden i en lokal miljö. Denna sammanställs till en skriftlig rapport som redovisas muntligt. Studenterna ges handledning under arbetet med fältstudien. För att uppnå lärandemål 3 genomförs även seminarier och laborationer, samt den enskilda skriftliga uppgiften. Av de schemalagda momenten är seminarier och laborationer obligatoriska. Vid frånvaro i samband med fältstudien ska studenten genomföra denna vid ett tillfälle som bestäms i samråd med kursansvarig lärare. Vid eventuell frånvaro i samband med andra obligatoriska moment ska i samråd med examinator en skriftlig ersättningsuppgift göras.

Delkursens bedömningsformer

Examinationen består av en fältrapport och en enskild skriftlig tentamen. Rapporten som ventileras vid ett seminarium, examinerar kursens samtliga lärandemål. Fältrapporten sammanställs gruppvis men bedöms individuellt. I fokus för bedömningen är den enskilda studentens förmåga att sammanställa och beskriva individers och gruppers livsvillkor, sociala insatser och samhällelig service i ett lokalt perspektiv. Dessutom fokuseras även studentens förmåga att tillämpa grundläggande samhällsvetenskapliga metoder. Examinationen av lärandemål 3 sker genom en enskild skriftlig tentamen. Fokus vid bedömningen ligger på studentens förmåga att redogöra för tillämpning av grundläggande vetenskapsteori och samhällsvetenskaplig metod. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen.

Rätt till omtentamen

4. Personlig och professionell utveckling I, 1 hp

Delkursens innehåll

Delkursen innehåller samtal och personliga reflektioner över hur studenterna ser på sig själva och hur de ser på viktiga relationer som har haft betydelse för utbildningsvalet till socionom. Vikt läggs vid att deltagarna i grupperna lär känna varandra, för att få insikt om betydelsen av lagarbete. Studenterna beskriver och reflekterar såväl skriftligt som muntligt över händelser och situationer som kan bli en tillgång i den kommande yrkesrollen som socionom.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. reflektera över sitt val av socionomprogrammet som utbildning och koppla detta val till personliga erfarenheter.

Delkursens arbetsformer

Undervisningen bedrivs genom en eller flera föreläsningar och obligatoriska gruppträffar. Vid eventuell frånvaro ska i samråd med examinator en skriftlig ersättningsuppgift göras.

Delkursens bedömningsformer

I delkursen examineras lärandemålet såväl skriftligt som muntligt genom gruppträffar och enskilda skriftliga inlämningsuppgifter. I fokus vid bedömningen är studentens förmåga att koppla sitt val av utbildning till personliga erfarenheter. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen.

Rätt till omtentamen

Kurslitteratur och övriga läromedel

1. Introduktion till socialt arbete som profession, 7.5 hp

Meeuwisse A, Swärd H. (2013) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur & Kultur. (70 s.)

Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S, Knutagård M, red. (2016) Socialt arbete: En grundbok (3:e upplagan). Stockholm: Natur och Kultur. (307 s.)

Svensson, K, Johnsson E, Laanements L. (2008) Handlingsutrymme. Stockholm: Natur och Kultur. (160 s.)

Tillkommer artiklar om ca 100 sidor.

2. Socialt arbete och social utsatthet, 14 hp

Björngren Cuadra C, Lalander P, Righard E. (2013) Socialt arbete i Malmö. Perspektiv och utmaningar. Socialvetenskaplig tidskrift, 1: 4-12. (9 s.)

Börjesson B, Börjesson M, (2015) Förstå socialt arbete (3:e upplagan). Stockholm: Liber. (345 s.)

Herz M, (2016) Levande socialt arbete. Vardagsliv, sörjbarhet och sociala orättvisor. Stockholm: Liber. (184 s.)

Knutagård H, (2016) Sexualitet och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. (280 s.)

Lalander P, Svensson B, (2014) Perspektiv på social utsatthet. Lund: Studentlitteratur. (280 s.)

Mattsson T. (2010/2015) Intersektionalitet i socialt arbete. Teori, reflektion och praxis (1:a eller 2:a upplagan). Malmö Gleerups utbildning. (204 s.)

Meeuwisse A, Swärd H. (2013) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur & Kultur. (70 s.)

Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S, Knutagård M, red. (2016) Socialt arbete: En grundbok (3:e upplagan). Stockholm: Natur och Kultur. (39 s.)

Morén S, (2015) Undran inför socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. (151 s.)

Öberg P, (2013) Livslopp i förändring. I Andersson L, (red.) Socialgerontologi (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur. (19 s.)

Tillkommer artiklar om ca 200 sidor.

3. Studier av sociala förhållanden i ett lokalt perspektiv, 7.5 hp

Birkler J, (2012) Vetenskapsteori: en grundbok. Stockholm: Liber. (160s.)

Larsen A-K, (2009) Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Lund: Gleerups. (128 s.)

Magnusson L, red. (2008) Den delade staden: segregation och etnicitet i stadsbygden. Umeå: Boréa. (264 s.)

Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S, Knutagård M, red. (2016) Socialt arbete: En grundbok (3:e upplagan). Stockholm: Natur och Kultur. (55 s.)

Salonen T, (2012) Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation – en sociodynamisk analys av Malmö. Rapport till Malmökommissionen. Malmö stad. (65 s.)

Thurén T, (2013) Källkritik. Stockholm: Liber. (255 s.)

Tillkommer artiklar om ca 100 sidor.

4. Personlig och professionell utveckling I, 1 hp

Bie, K (2009) Reflektionshandboken. Malmö: Gleerups Utbildning. 96 s.

Kursvärdering

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs efter varje delkurs slutförande samt att resultatet av kursvärderingen återkopplas till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på särskild plats, även för de studenter som påbörjar delkursen vid nästkommande kurstillfälle.

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.