Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SB724B Samhällsorientering och lärande: Perspektiv på människans identitet (genomgången)

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper om hur mänskliga rättigheter kommuniceras i medier och hur detta innehåll kan behandlas i undervisningen. Kursen syftar vidare till att studenten ska fördjupa sin teoretiska förståelse och problematiserande förmåga gällande bedömning, utvärdering och utvecklingsarbete.

I kursens anläggs ett SO-perspektiv på mediers betydelse för barns lärande och kunskapsutveckling. Särskilt behandlas frågor om mänskliga rättigheter med koppling till barns rättigheter.

I kursen problematiserar studenten bedömning, utvärdering och utvecklingsarbete utifrån flera olika aspekter med koppling till kursens övriga ämnesinnehåll.

Bedömning analyseras och diskuteras utifrån olika syften, innehåll, tillvägagångssätt och konsekvenser. Vidare studeras och analyseras nationella och internationella utvärderingar utifrån hur de kan tolkas och användas, inklusive vilka metoder, synsätt och värderingar som utvärderingarna bygger på. I kursen bearbetas och fördjupas studentens erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktiskt kreativt arbete, självstudier, arkiv- och studiebesök, fältarbete samt arbete med olika digitala verktyg. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbeten och arbetsmöten av olika slag.

I kursen ingår obligatoriska moment. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

Prov 1: Muntlig presentation (Oral Presentation), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 1.

Prov 2: Muntlig presentation med skriftligt underlag (Oral Presentation and Written Documentation), 9 hp. I detta prov examineras lärandemål 2, 3 och 4.

Prov 3: Skriftlig prov (Written Examination), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 5 och 6.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Elvstrand, Helene (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. Linköpings Universitet. [Elektronisk resurs] (100 s.)

Gorard, Stephen & Smith, Emma (2006). An international comparison of equity in education systems. Comparative Education, 40(1), 15-28. (13 s).

Grimm, Frida (2020). The first teacher as the elephant in the room. Forgotten and hidden teacher leadership perspectives in Swedish schools. Research in Educational Administration and Leadership. 5(2), 454-483. (30 s).

Hult, Agneta & Olofsson, Anders (2017). Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? (2:a utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur. Kapitel 1, 2, 3, 4 och 5 (90 s).

Jakobsson, Anders (2013). Tema Storskaliga studier, kunskapsmätningar som paradox och möjlighet, Utbildning & Demokrati, Vol 22, nummer 3 (8 s).

Jakobsson, Anders (2013). Tema Storskaliga studier, Att undersöka kunskapstrender med hjälp av PISA. Likvärdighet, förståelse och kunskapssyn, Utbildning & Demokrati, Vol 22, nummer 3 (23 s)

Jönsson, Anders & Thornberg, Pia (2014). Samsyn eller samstämmighet? En diskussion om sambedömning som redskap för likvärdig bedömning i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige. 19(4-5), 386-402. (16 s).

Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning – vad, hur och varför? Stockholm: Skolverket. (133 s).

Livingston, Kay & McCall, Jim (2005). Evaluation: judgmental or developmental? European Journal of Teacher Education. 28(2), 165-178. (13 s).

Lundahl, Christian & Folke-Fichtelius, Maria (red.) (2016). Bedömning i och av skolan – praktik, principer, politik. Lund: Studentlitteratur. (260 s).

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger och Liberg, Caroline (red.) (2020). Lärande, skola, bildning. Stockholm: Natur och Kultur. Kapitel 15 (34 s).

Magnusson, Kerstin, Malmgren, Gun & Nilsson, Jan (2014). Att göra sin röst hörd - Tematisk undervisning i grundskolans mellanår. Lund: Studentlitteratur. (129 s).

McGaw, Barry (2008). The role of the OECD in international comparative studies of achievement. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice. 15(3), 223-243. (20 s).

Skolverket (2020). Att planera, bedöma och ge återkoppling. Stöd för undervisning. Stockholm: Skolverket. (66 s).

Skolverket (2018). Betyg och betygssättning. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket. (49 s).

Vetenskapliga artiklar, nationella och internationella utvärderingar, kortare bokutdrag och nätresurser tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.