UTBILDNINGSINFO
IN ENGLISH
Malmö universitet

Kursplan

Hösten 2021

Kursplan hösten 2021

Benämning

Samhällsorientering och lärande: Perspektiv på människans identitet

Engelsk benämning

Social Studies and Education: Perspectives on Human Identity

Kurskod

SB724B

Omfattning

9 hp

Betygsskala

UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)

Undervisningsspråk

Svenska, inslag av engelska kan förekomma.

Beslutande instans

Fakulteten för lärande och samhälle, Kursplannämnden

Gäller från

2021-06-23

Fastställandedatum

2021-06-23

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Huvudområde

Inget huvudområde.

Fördjupningsnivå

A1N / Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syfte

Kursen syftar till att studenten utifrån sitt kommande läraruppdrag vidareutvecklar sina kunskaper i ämnena historia och religionsvetenskap. Dessutom syftar kursen till att studenten ska fördjupa sin förståelse av bedömning och dess funktion att stödja språk- och kunskapsutveckling.

Innehåll

Inom ämnena historia och religionsvetenskap behandlar kursen människors levnadsvillkor och kulturmöten samt livsfrågor och identitet, gestaltade i föreställningar och berättelser. Vidare behandlar kursen analys och värdering av läromedel. Kursen behandlar också bedömning som en del av undervisningen och som förutsättning för att lärare ska kunna stödja elevers språk- och kunskapsutveckling.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna
  1. analysera hur identiteter och berättelser skapas och förändras i tid och rum genom kulturmöten och förändrade levnadsvillkor,
  2. analysera och jämföra hur livsmönster och identiteter skapas i relation till kultur, religion och livsåskådningar, samt redogöra för hur dessa gestaltas i föreställningar och berättelser,
  3. värdera och kritiskt granska läromedel i relation till undervisningens syfte och elevers olika förutsättningar och behov,
  4. diskutera och problematisera olika sätt att bedöma och dokumentera lärande inom de samhällsorienterande ämnena i åk F-3,
  5. bedöma och analysera elevprestationer utifrån olika aspekter av elevers kunskapsutveckling för att ge framåtsyftande respons

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av presentationer, gruppövningar, responsarbete, studiebesök, seminarier och utvecklas i samverkan mellan studerande och lärare med utgångspunkt från kursens syfte och mål. Kursen bygger på ett aktivt deltagande av samtliga studenter i ett gemensamt kunskapsbyggande. Studenten förutsätts ta egna initiativ till seminarier kring frågor inom ramen för kursens innehåll och mål.

Bedömningsformer

Prov 1:
Muntlig presentation (Oral Presentation) (2 hp). I detta prov examineras lärandemål 3.
Prov 2:
Skriftlig examination (Written Examination) (3 hp). I detta prov examineras lärandemål 4 och 5.
Prov 3:
Skriftlig examination (Written Examination) (4 hp). I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Byström, Mikael & Frohnert, Pär (2017). Invandringens historia – från ”folkhemmet” till dagens Sverige. Stockholm: Delmi. (109 s.) Tillgänglig på Internet
Ericsson, Martin (2016). Historisk forskning om rasism och främlingsfientlighet i Sverige. Stockholm: Forum för levande historia. (Kapitel 3, 4, 5, och 10) (161 s.) Tillgänglig på Internet.
Grettve, Anna; Israelsson, Marie & Jönsson, Anders (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & Kultur. (Kapitel 2, 3, 5, 8 och 9). (90 s)
Gustafsson, Jan-Eric & Erickson, Gudrun (2018). “Nationella prov i Sverige: Tradition, utmaning, förändring”. Acta Didactica Norge 12:4. (20 s.) Tillgänglig på internet.
Hirsh, Åsa (2018). Effektiva former för dokumentation i enlighet med regelverk och forskning om lärande. Stockholm: Skolverket (15 s)
Hirsh, Åsa (2018). Dokumentation i enlighet med lärares pedagogiska uppdrag och juridiska skyldigheter. Stockholm: Skolverket (13 s)
Hult, Agneta & Olofsson, Anders (2017). Utvärdering och bedömning i skolan – för vem och varför? Stockholm: Natur & Kultur (Kapitel 3, 6, 8, 10 och 11). (80 s)
Klapp, Alli (2018). Betyg – deras funktioner och vad de mäter. Stockholm: Skolverket (13 s)
Löfstedt, Malin (red.) (2011): Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 3, 4, 6, 7, 8, 10, 13) ( 100 s.)
Shepard, Lorrie A. (2000) “The Role of Assessment in a Learning Culture.” Educational Researcher 29:7. (s. 4–14) (10 s.)
Stier, Jonas (2019). Identitet: Ett socialpsykologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur (184 s.)
Thor Tureby, Malin & Johansson, Jesper (2020). Migration och kulturarv: Insamlingsprocesser om och med de invandrade ca 1970–2019. Lund: Nordic Academic Press. (316 s.)
Wibeck, Sören (2004). Religionernas historia: Om tro, hänförelse och konflikter. Lund: Historiska media (s 7-274, 281-289, 298-374, 422-431)
Vallberg Roth, Ann-Christine (2014). ”Bedömning i förskolans dokumentationspraktiker: Fenomen, begrepp och reglering.” Pedagogisk forskning i Sverige 19:4–5 (s. 403–437) (34 s.)

Kursvärdering

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenten. (HF 1:14).