Syftet med kursen är att den studerande skall tillägna sig kunskaper om vanligen förekommande forskningsdesign inom pediatrisk omvårdnad och medicinsk vetenskap, dess filosofiska och vetenskapsteoretiska utgångspunkter. Kursen syftar även till att studenten fördjupar kunskap och förmåga i akademiskt skrivande, förmåga att formulera problemställningar av betydelse för pediatrisk omvårdnad inom hälso- och sjukvårdsforskning samt tillämpning av ett kritiskt analytiskt förhållningssätt.

Kursen behandlar vanligen förekommande forskningsdesigner för kvalitativa och kvantitativa metoder inom pediatrisk omvårdnad och medicinskt vetenskap. Dessa diskuteras i relation till tillämpning, styrkor och svagheter med särskilt fokus på att framställa kunskap utifrån perspektiven pediatrisk omvårdnad och medicinsk vetenskap. Inom ramen för forskningsprocessen ska studenten konstruera problemställningar av relevans för pediatrisk vård- och omvårdnad. Slutligen tillämpas akademiskt skrivande vid framställande av en projektplan.

Efter genomförd kurs ska studenten kunna:

1. problematisera och sammanfatta grunderna i de vanligaste studiedesignerna inom kvalitativ och kvantitativ metod,

2. analysera och värdera syfte och problemställningars betydelse för val av design och metod inom en hälso- och sjukvårdskontext med särskilt fokus på pediatrisk vård och omvårdnad ur ett etiskt perspektiv,

3. tillämpa ett akademiskt skrivande som kännetecknas av ett kritiskt förhållningssätt, och

4. tillämpa forskningsprocessen genom att självständigt formulera syfte och problemställning av relevans för medicinsk vetenskap och pediatrisk omvårdnad inom specialistsjuksköterskans kompetensområde.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, egna studier och seminarier (lärandemål 1-4). För att studenten ska kunna uppnå lärandemål 1 och 2 arbetar de i grupper med att förbereda och genomföra en presentation vid ett obligatoriskt seminarium som behandlar en slumpmässigt utdelad vetenskaplig metod. Lärandemål 3 och 4 tränas genom att studenten skriftligt presenterar syfte och en eller flera problemställningar av relevans för pediatrisk omvårdnad samt ger förslag på lämplig forskningsdesign för problemställningen vid ett obligatoriskt seminarium. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator och sker via skriftlig inlämningsuppgift i händelse av att nytt tillfälle för uppföljningsseminarium ej kan erbjudas under terminstid.

Kursens lärandemål 1-4 examineras individuellt både skriftligt samt muntligt vid ett seminarium. Bedömning för lärandemålets uppfyllande baseras på hur väl underbyggd projektplanen är metodologiskt samt om syftets problemställning är av relevans för medicinsk vetenskap och pediatrisk omvårdnad samt etik inom specialistsjuksköterskans kompetensområde. Detaljerade bedömningskriterier finns i studiehandledning. För godkänt betyg på kursen krävs godkänd projektplan samt att övriga kurskrav avseende de obligatoriska momenten är uppfyllda. För väl godkänt betyg på kursen krävs dessutom väl godkänt betyg på examinationsmoment projektplanen.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schema.

Beauchamp T L, Childress JF, (2012) Principles of Biomedical Ethics. Oxford: University Press. 480s.

Polit D F, Beck C T, (2016) Nursing Research, Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 9th rev international edition. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. 768s.

Dessutom ingår vetenskapliga studier, rapporter och lagstiftning aktuella för kursen cirka 150 s.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande samt att resultat av kursvärderingen återkopplas till studenten på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs inte längre ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.