Kursplan våren 2022
Kursplan våren 2022
Benämning
Samhällsorientering och lärande: Globala och lokala perspektiv på hållbar utveckling
Engelsk benämning
Social Studies and Education: Global and Local Perspectives on Sustainable Development
Kurskod
SB236B
Omfattning
12 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Kursplannämnden
Fastställandedatum
2021-08-25
Gäller från
2021-08-25
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SB234B Samhällsorientering och lärande: SO för mellanåren, åk 4–6 (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 6 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenten utifrån sitt kommande läraruppdrag fördjupar sina kunskaper i samhällskunskap och geografi. Dessutom syftar kursen till att studenten ska vidareutveckla sin förmåga att skapa goda lärandesituationer utifrån ämnesdidaktiska perspektiv och metodiska överväganden.
Kursen syftar också till att studenten ska utveckla sin teoretiska förståelse och problematiserande förmåga gällande läroplansteori, didaktik och olika perspektiv på lärande och utveckling.
Innehåll
I samhällskunskap behandlas globala samhällsfrågor och samhällsstrukturer ur främst ekonomiska, politiska och statsvetenskapliga perspektiv.
I geografi behandlas geografiska teorier och metoder som verktyg för att beskriva mänskliga verksamheter, samt olika sätt att redovisa geografiska undersökningar.
I kursen studeras didaktik, lärande, utveckling och läroplaner utifrån flera olika aspekter med koppling till kursens övriga ämnesinnehåll.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för globala samhällsfrågor och samhällsstrukturer utifrån ekonomiska, politiska och statsvetenskapliga perspektiv,
- använda geografiska modeller och teorier för att göra såväl geografiska analyser som att redovisa dessa,
- redogöra för och problematisera olika perspektiv på didaktisk teori och läroplansteori,
- redogöra för och jämföra olika teorier om lärande och utveckling
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, självstudier, arkiv- och studiebesök, fältarbete till exempel stadsvandringar, samt arbete med olika digitala verktyg. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbeten och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Prov 1: Muntlig presentation (Oral Presentation), 3 hp
I detta prov examineras lärandemål 1 och 2
Prov 2: Skriftlig prov (Written Examination), 3 hp
I detta prov examineras lärandemål 1 och 2
Prov 3: Muntligt seminarium med skriftligt underlag (Oral Presentation and Written Documentation), 3 hp
I detta prov examineras lärandemål 3
Prov 4: Muntligt seminarium med skriftligt underlag (Oral Presentation and Written Documentation), 3 hp
I detta prov examineras lärandemål 4
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Daniels, Peter et al. (2016) An introduction to human geography. Edinburgh: Pearson Education (s. 79–379)
Dessen Jankell, Lotta & Örbring, David (2020). Geografididaktik för lärare 4–9. Malmö: Gleerups. (196 s.)
Ekendahl, Ingegerd; Nohagen, Lars & Sandahl, Johan (2015). Undervisa i samhällskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. Stockholm: Liber. (178 s.)
Franck, Olof et al. (2021). SO för lärare 4–6. Malmö: Gleerups. (s. 21–93, 183–232)
Holmqvist, Mona, (red.) (2021). Teorier för undervisning och lärande. Malmö: Gleerups. (151 s.)
Lundgren, Ulf P.; Säljö, Roger. & Liberg, Caroline. (red.) (2020). Lärande, skola, bildning. (5. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur. (Kapitel 7 och 8, 150 s)
Niklasson, Lars (2017). Globala utmaningar, perspektiv och lösningar. En introduktion till internationell politik och ekonomi. Malmö: Gleerups (195 s.)
Odenstad, Christina (red.) (2018). Samhällskunskap för lärare 4–9. Malmö: Gleerups (s 131–276)
Stymne, Anna Karin (2020) Att bli lärare i SO. Stockholm: Liber. (272 s)
Wahlström, Ninni (2019). Didaktik – ett professionsbegrepp. Malmö: Gleerups. (kapitel 1, 2, 3 och 4, 114 s)
Dessutom tillkommer litteratur, styrdokument, filmer och artiklar som publiceras på lärplattformen Canvas.
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).