Grundläggande behörighet + Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c, Naturkunskap 1b eller Naturkunskap 1a1 + 1a2, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2

Kursen syftar till att studenten utifrån sitt kommande läraruppdrag utvecklar funktionella ämneskunskaper i de samhällsorienterande ämnena geografi, samhällskunskap, religion och historia. Dessutom syftar kursen till att studenten ska utveckla sin didaktiska och metodiska förmåga i förhållande till undervisning i aktuell åldersgrupp.

Kursens huvudtema är att studera de samhällsorienterande ämnena utifrån aktuella styrdokument. Inom kursens ram ska studenten utveckla förmågan att göra relevanta och välgrundade didaktiska och metodiska val utifrån kursplaner och till dem hörande stödmaterial.

I geografi behandlas betydelsen av naturgeografiska förutsättningar för mänsklig verksamhet, samt olika natur- och kulturlandskap. Identifikation och analys av rumsliga samband sker med hjälp av olika typer av kartor.

I samhällskunskap behandlas demokrati i ett nationellt och lokalt perspektiv. Detta belyses ur sociologiska, mediala och statsvetenskapliga perspektiv.

I religion behandlas de fem stora världsreligionerna och kristendomen i Sverige förr och nu.

I historia behandlas svensk och nordisk historia fram till 1800 med fokus på kronologi och de centrala utvecklingslinjerna, levnadsvillkor, migration och makt.

I akademiska former får studenten tala individuellt och i grupp kring det disciplinära innehållet; genom detta introduceras studenten till att använda ett vetenskapligt ämnesspecifikt språk.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, självstudier, arkiv- och studiebesök, fältarbete samt arbete med olika digitala verktyg. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbeten och arbetsmöten av olika slag.

I kursen ingår obligatoriska moment. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

Prov 1: Skriftligt prov (Written Examination), 6 hp.

Lärandemål 1 och 2 examineras.

Prov 2: Skriftligt prov (Written Examination), 6 hp.

Lärandemål 3 och 4 examineras.

Prov 3: Muntlig presentation (Oral Presentation), 3 hp.

Lärandemål 5 och 6 examineras.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2 av kursens 3 prov.

Alvén, Fredrik & Bohlin, Senait (2021). På väg mot läraryrket. En handbok för den verksamhetsförlagda utbildningen. Stockholm: Liber (s. 53-113)

Andersson, Daniel & Sander, Åke (red.) (2015). Det mångreligiösa Sverige: ett landskap i förändring. (3:e reviderade, omarbetade och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur. (s 135–280)

Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. Lund: Studentlitteratur (s. 7-157) (150 s.)

Bogren, Jörgen; Gustavsson, Torbjörn & Loman, Göran (2008). Klimat och väder. Lund: Studentlitteratur (150 s.)

Franck, Olof, Johansson, Anette, Lillienstam, Anna-Lena, Pettersson, Anna (2021). SO för lärare 4–6. Malmö: Gleerups (230 s.)

Hedin, Christer (2011). Abrahams barn: Vad skiljer och förenar judendom, kristendom och islam? Stockholm: Dialogos Förlag (275 s.)

Larsson, Olle & Marklund, Andreas (2015). Svensk historia. Lund: Historisk media. (s.9-260) (251 s.)

Lundqvist, Jan (2006). Geologi. Processer, utveckling, tillämpning. Lund: Studentlitteratur (150 s.)

Löfstedt, Malin (red) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur (inledning, kap 1-3, 12) (50 s.)

Odenstad, Christina (red.) (2018). Samhällskunskap för lärare 4–9. Malmö: Gleerups (kap 1-3, 6) (158 s.)

Skolverket (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. [Elektronisk resurs]

Stymne, Anna Karin (2020). Att bli lärare i SO. Stockholm: Liber. (266 s.)

I övrigt tillkommer diverse artiklar samt litteratur om ca 400 sidor som väljs i samråd med lärare.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.