Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SB231B Samhällsorientering och lärande: Människans levnadsvillkor i tid och rum (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper och sin medvetenhet om skolans styrdokument, didaktik, lärande och undervisning för att kunna undervisa i samhällsorienterande ämnen i ett 4-6 – perspektiv. Kursen syftar även till att studenterna ska utveckla förmåga att reflektera kring hur sociala, språkliga och genusbetingade faktorer kan påverka undervisningen. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sina kunskaper om bedömning samt hur bedömning kan användas för och av varje elevs lärande. Kursen syftar också till att studenterna ska fördjupa sina ämnesteoretiska kunskaper inom geografi och samhällskunskap med fokus på människors levnadsvillkor i ett vidare perspektiv.

Kursens huvudtema är människans levnadsvillkor tolkat i ett globalt perspektiv. Kursens delmoment utgörs av ämnena samhällskunskap och geografi.

Intressekonflikter kring hållbar utveckling inom och mellan länder och grupper samt konsekvenser för befolkningen behandlas. Stor vikt läggs vid orsakssammanhang samt konsekvenser av gjorda val, både på individnivå och global nivå. Vidare studeras demokratiska processer kopplade till mänskliga rättigheter utifrån ett globalt perspektiv.

Med utgångspunkt i styrdokumenten och med fokus på en likvärdig skola, inkl. sociala, språkliga och genusbetingade faktorers betydelse, bearbetas planering och organisation av undervisning och bedömning utifrån didaktikens centrala frågor. Kursen behandlar kunskap om bedömning samt kunskapssynen i skolans styrdokument. Kursen behandlar vidare planering och utformning av undervisningsförlopp som är teoretiskt underbyggda och som stödjer elevers språk- och kunskapsutveckling samt bygger på att bedömningen fokuserar deras lärande.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten:

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbeten och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutses ta egna initiativ till responsarbeten och arbetsmöten av olika slag.

Kursen examineras i tre delar:

I kursen ingår obligatoriska moment. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

*Gemensam litteratur i samtliga fördjupningskurser

Dahlbäck, Vincent (2010). Känslor gräver inga gravar. Förlag: Carlsson. (222 s)

Education for change. En handledning för undervisning och lärande för hållbar utveckling.

[Elektronisk resurs]

Fountain, Susan (2007). Att undervisa för utveckling. Lund: Studentlitteratur. (150 s)

* Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning: vad, hur och varför? : [kunskapsöversikt]. Stockholm: Skolverket. [Elektronisk resurs]

* Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 5. uppl. Umeå: Fundo (66 s)

* Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur

Marks, Robert B (2004). Den moderna världens ursprung. Lund: Arkiv. (206 s)

Niklasson, Lars (2017). Globala utmaningar, perspektiv och lösningar. En introduktion till internationell politik och ekonomi. Malmö: Gleerups. (193 s)

Olsson, Britt-Inger & Olsson, Kurt (2:a uppl. 2013). Att se möjligheter i svårigheter: barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Lund: Studentlitteratur. (155 s.)

*Skolverket (2014) Förskoleklassen: uppdrag, innehåll och kvalitet. Stockholm: Skolverket. [Elektronisk resurs]

*Skolverket (2006) I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Stockholm: Skolverket [Elektronisk resurs]

*Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. (73 s)

*Skolverket (2011). Planering och genomförande av undervisningen: för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Skolverket

Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Sund, Per & Sund, Louise (2017). Hållbar utveckling – en ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan. Stockholm: Liber. (246 s)

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).