Kursplan våren 2022
Kursplan våren 2022
Benämning
Samhällsorientering och lärande: SO för de yngre åren II
Engelsk benämning
Social Studies and Education: Social Studies for the Younger Years II
Kurskod
SB225B
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Kursplannämnden
Fastställandedatum
2021-09-29
Gäller från
2021-09-29
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SB224B Samhällsorientering och lärande: SO för de yngre åren (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.
Syfte
Kursen syftar till att studenten utifrån sitt kommande läraruppdrag fördjupar sina kunskaper i de samhällsorienterande ämnena. Dessutom syftar kursen till att studenten ska vidareutveckla sin förmåga att skapa goda lärandesituationer utifrån ämnesdidaktiska perspektiv och metodiska överväganden.
Innehåll
Kursens huvudtema är att studera de samhällsorienterande ämnena utifrån aktuella styrdokument. Inom kursens ram behandlas också didaktiska utgångspunkter och val av metod och material för undervisning.
I geografi behandlas geografiska teorier och metoder som verktyg för att beskriva mänskliga verksamheter, samt olika sätt att redovisa geografiska undersökningar.
I samhällskunskap behandlas globala samhällsfrågor och samhällsstrukturer ur främst ekonomiska, politiska och statsvetenskapliga perspektiv.
I religion behandlas religionerna hinduism och buddism, deras myter, riter och trosföreställningar. Vidare behandlas livsfrågor, etik och värdegrundsfrågor.
I historia behandlas nordisk historia, historisk källkritik och historiebruk.
Kursen behandlar avslutningsvis hur undervisning i de samhällsorienterande ämnena kan genomföras med fokus på val och analys av läromedel och material.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- använda geografiska modeller och teorier för att göra såväl geografiska analyser som att redovisa dessa,
- redogöra för globala samhällsfrågor och samhällsstrukturer utifrån ekonomiska, politiska och statsvetenskapliga perspektiv,
- redogöra för centrala trosföreställningar och praktiker inom hinduism och buddism deras myter och riter, samt reflektera kring etik, och hur livsfrågor och livsförståelse skildras i religioner och andra livsåskådningar,
- redogöra för nordisk historia och göra tolkningar av kvarlevor, källor och berättelser samt analysera hur historia brukas,
- planera undervisning i de samhällsorienterande ämnena med fokus på didaktisk analys och kritisk granskning av läromedel i relation till undervisningens syfte.
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, självstudier, arkiv- och studiebesök, fältarbete till exempel stadsvandringar, samt arbete med olika digitala verktyg. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbeten och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Prov 1: Skriftligt prov (Written Examination), 6 hp.
Lärandemål 1 och 2 examineras.
Prov 2: Skriftligt prov (Written Examination), 6 hp.
Lärandemål 3 och 4 examineras.
Prov 3: Muntlig presentation med skriftligt underlag (Oral Presentation and Written Reflection), 3 hp.
Lärandemål 5 examineras.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2 av kursens 3 prov.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Andersson, Daniel & Sander, Åke (red.) (2015). Det mångreligiösa Sverige: ett landskap i förändring.(3., [rev., omarb. och uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur. (s 135–280)
Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. Lund: Studentlitteratur (s.160–320)
Blanck, Sara (2019). SO för lärare 1–3.(Första upplagan). Malmö: Gleerups. (151 s.)
Carlson, Marie & von Brömssen, Kerstin (red.) (2011). Kritisk läsning av pedagogiska texter – genus, etnicitet och andra kategoriseringar. Lund: Studentlitteratur (100 s.)
Daniels, Peter et al. (2016). An introduction to human geography. Edinburgh: Pearson Education (s. 79–379)
Ekendahl, Ingegerd; Nohagen, Lars & Sandahl, Johan. (2015). Undervisa i samhällskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. Stockholm: Liber. (178 s.)
Franck, Olof & Löfstedt, Malin (2015). Etikdidaktik: grundbok om etikundervisning i teori och praktik.(1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (s 75–126)
Larsson, Olle & Marklund, Andreas (2018). Svensk historia. Lund: Historiska media. (s. 197–378)
Niklasson, Lars (2017). Globala utmaningar, perspektiv och lösningar. En introduktion till internationell politik och ekonomi. Malmö: Gleerups. (195 s.)
Odenstad, Christina (red.) (2018). Samhällskunskap för lärare 4–9. Malmö: Gleerups. (s 131–276)
Skolverket (2006). I enlighet med skolans värdegrund? (66 s.) [Elektronisk resurs]
Stolare, Martin & Wendel, Joakim (red.) (2018). Historiedidaktik i praktiken: För lärare 4–6. Malmö: Gleerups (s. 9–198)
Stymne, Anna Karin (2020). Att bli lärare i SO. Stockholm: Liber (274 s.)
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).