Kursplan hösten 2010
Kursplan hösten 2010
Benämning
Normöverträdelser, normkonflikter och sociala interventioner
Engelsk benämning
Norm Transgressions, Norm Conflicts and Social Interventions, 30 ECTS
Kurskod
SA362B
Omfattning
30 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Fakultetsstyrelsen/Grundutbildningsnämnden vid Hälsa och Samhälle
Fastställandedatum
2009-10-15
Gäller från
2010-01-18
Behörighetskrav
Godkända resultat i Socionomprogrammets kurser termin 1 – 4 eller kunskaper som av Malmö högskola bedöms likvärdiga.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Socialt arbete
Fördjupningsnivå
G2F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i socionomprogrammet, inriktning individ, familj och samhälle, och är en kurs inom huvudområdet socialt arbete på nivå 61-90 hp, som kan ingå i examensfordringarna för kandidatexamen i socialt arbete.
Syfte
Kursens syfte är att studenten skall integrera det sociala arbetets praxis med teoretiska kunskaper inom området normöverträdelser, normkonflikter och sociala interventioner samt utveckla sitt professionella förhållningssätt till socialt arbete. Kursen syftar vidare till att studenten fördjupar sina kunskaper i vetenskapsteori och forskningsmetod samt om internationell och nationell forskning inom fördjupningsområdet.
Innehåll
Kursen består av två delkurser;
Delkurser
1. Teoretisk fördjupningskurs, 15 hp
Delkursens innehåll
I delkursen belyses normöverträdelser utifrån såväl individ- som samhällsperspektiv. Teorier, modeller och definitioner inom missbruksområdet och inom kriminalvård diskuteras. Missbruk av rusmedel och brottslighet granskas ur ett livsstilsperspektiv, där frågor om kön, klass och etnicitet särskilt uppmärksammas. Interventioner i form av behandling presenteras liksom modeller för missbruksprevention och brottsprevention. I kursen diskuteras såväl aktuell forskning som erfarenheter från det praktiska sociala arbetet med användare av rusmedel och med personer som begår brott eller utsätts för brott. I delkursen diskuteras hur normer skapas och upprätthålls i olika grupper och hur samhällets interventioner gentemot normöverträdelser utformas. Behandlingsinterventioner, som möten mellan brukare och professionella, analyseras ur ett individuellt, samhälleligt och etiskt perspektiv. Slutligen granskas aktuell forskning om missbruk och brottslighet.
2. Forskningsmetodik, 15 hp
Delkursens innehåll
I delkursen diskuteras olika metodologiska ansatser och begrepp inom den samhälls- och beteendevetenskapliga forskningen. En genomgång görs av problemformulering, syfte och frågeställningar samt metod och urval i en kvalitativ respektive en kvantitativ forskningsprocess. Olika datasamlingsmetoder, t ex enkät, intervju och observation relateras till analys av data. I delkursen ingår även introduktion av statistiska metoder. Vidare diskuteras vetenskapshistoria och vetenskapsteori. Studenten väljer ämne för sitt examensarbete och utarbetar en projektplan. Forskningsetiska principer inom samhällsvetenskaplig forskning diskuteras.
Lärandemål
Kursen består av två delkurser
1.Teoretisk fördjupningskurs, 15 hp
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna
- redogöra för olika förklaringsmodeller till missbruk, kriminalitet och annat normbrytande beteende samt de normbrytande beteendets funktion och konsekvenser för individer, grupper och samhället,
- analysera förutsättningarna för behandlingsarbete med personer involverade i genusrelaterat våld,
- redogöra för forskningsbaserade kunskaper om behandlingsarbete och preventivt arbete med missbrukare och kriminella,
- tillämpa kunskaper om normkonflikter och normöverträdelser i praktiskt socialt arbete med barn, ungdomar och vuxna,
- analysera forskningsresultat som rör normöverträdelser, normkonflikter och sociala interventioner,
- analysera professionellas val av insatser och beslut, riskbedömningar och säkerhetsplaner och därvid använda sig av vedertagna teoretiska begrepp och modeller, och
- kritiskt reflektera över etiska dilemman som rör professionella beslut och insatser och ge exempel på lösningar på dessa dilemman.
2. Forskningsmetodik, 15 hp
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna
- redogöra för centrala vetenskapsteoretiska begrepp inom det samhällsvetenskapliga forskningsfältet,
- tillämpa kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder,
- utarbeta en plan för examensarbetet,
- motivera etiska överväganden i forskningsprocessen,
- redogöra för centrala begrepp inom vetenskapsteorin av betydelse för socialt arbete, och
- presentera och försvara en uppsatsplan för ett kommande examensarbete.
Arbetsformer
Undervisningen bygger på studentaktiva arbetsformer enskilt och i grupp och innefattar föreläsningar, seminarier, arbete med fallbeskrivningar och rollspel. I delkurs 1 ingår förutom föreläsningar och litteraturseminarier även praktiska tillämpningsövningar i form av fältarbeten där sociala fenomen eller organisationer analyseras ur olika teoretiska perspektiv. Delkurs 2 innehåller praktiska tillämpningsövningar i form av grupparbeten. Examinationsgrundande moment i kursen är obligatoriska.
I reflektionsgrupperna bedrivs arbetet i grupper om ca 10 studenter som träffas vid sex tillfällen á två timmar under ledning av lärare.
Bedömningsformer
Bedömningen av studenternas prestationer görs genom enskilda skriftliga tentamina samt skriftliga och muntliga tillämpningsuppgifter, enskilt och i grupp. Examinationsgrundande seminarier, redovisningstillfällen och praktiska övningar är obligatoriska. Fokus vid bedömningen av studenternas prestationer i delkurs 1 ligger på förmåga att diskutera olika teoretiska begrepp, samt studentens förmåga att använda dessa begrepp genom fältanknutna analysera av fenomen eller organisationer inom det sociala arbetet. I delkurs 2 bedöms studentens uppsatsplan.
Närvaro i reflektionsgrupperna är obligatoriskt. Frånvaro kompenseras med inlämningsuppgifter vid terminens slut.
Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt i studiehandledningen fastställda tider.
Kurslitteratur och övriga läromedel
1. Teoretisk fördjupningskurs, 15 hp
Billinger, K., Hubner, L., (2009) Alkohol och droger : samhällsvetenskapliga perspektiv.
Malmö: Gleerups. 200 s
Conrad, P. (2007) The medicalization of society : on the transformation of human conditions into treatable disorders. USA: John Hopkins University Press. 204 s.
Flyghed, J., Estrada, P., (2007) Den svenska ungdomsbrottsligheten. Lund: Studentlitteratur. ca 200 s
Heilig, M. (2004) Beroendetillstånd. Lund: Studentlitteratur. 200 s
Johnson, Björn (2005) Metadon på liv och död. Lund: Studentlitteratur, 200 s
Kolfjord, I. (2003) Kvinnors drogbruk och lagbrott – positionella och kontextuella strategier i en våldsrelaterad vardag. Lund: Bokbox förlag. 282 s.
Laanemets, L. (2002) Skapande av femininitet, om kvinnor i missbrukarbehandling. Lund: Socialhögskolan. 258 s.
Lilly, R., Cullen, F., Ball, R. (2007) Criminological theory: context and consequences. London: Sage. 337 s
Svensson, B. (2007) Pundare, jonkare och andra. Med narkotikan som följeslagare. Stockholm: Carlssons bokförlag. 445 s.
Vetenskapliga artiklar omfattande ca 200 sidor tillkommer.
2. Forskningsmetodik, 15 hp
Askheim, O P & Starrin, B (2007) Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerup, kap 12-14 Ca 40
Daneback, K & Månsson, S-A (2007). Internetforskning. (Opublicerat manuskript) 10s.
Hellström, Leif. Anvisningar för skrivande studenter. Handfast handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbeten. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, 2003.
Vetenskapliga artiklar tillkommer.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs i varje delkurs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva delkursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs efter varje delkurs slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till studenterna som påbörjar delkursen vid nästkommande kurstillfälle.