Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kompetens för att bedöma och värdera patobiologiska aspekter samt farmakodynamiska och farmakokinetiska metoder och resultat som dokumenterats vid utveckling och användning av läkemedel. Vidare är syftet att bredda farmakologikompetensen och fördjupa de specifika kompetenserna inom farmakokinetik.

I kursen integreras studentens kunskaper inom fysiologi, cellbiologi, immunologi och kemi med farmakologi och patobiologi genom tillämpning på utvalda sjukdomstillstånd. Farmakologiska begrepp och mekanismerna bakom läkemedelsverkan liksom farmakokinetikens betydelse diskuteras. Kursen inleds med en introduktion till läkemedelsinteraktioner, farmakogenetik och andra källor till variation beträffande läkemedels effekt och biverkningar samt fördjupning av farmakokinetiska och farmakodynamiska principer. Därefter behandlas teman som belyser ett urval av sjukdomstillstånd. Detta görs genom att bakomliggande orsaker, symtom, farmakologisk och icke-farmakologisk behandling samt etiska ställningstaganden diskuteras. Farmakokinetiska och farmakodynamiska egenskaper samt aspekter gällande kontraindikationer, interaktioner, graviditet, amning och biverkningar för de avhandlade substanserna behandlas. I kursen ingår även beräkningsmoment och utvärdering av olika problemställningar inom farmakokinetik med matematiska modeller.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. förklara patologiska, farmakodynamiska och farmakokinetiska grundprinciper samt utföra beräkningar inom dessa områden,

2. redogöra för farmakologiska behandlingsstrategier av aktuella sjukdomstillstånd och för de relevanta substansernas farmakokinetiska och farmakodynamiska egenskaper,

3. formulera hypoteser kring patologiska orsaker för sjukdomar och den farmakologiska behandlingen av dessa,

4. bedöma för- och nackdelar med olika typer av farmakologisk intervention,

5. beskriva hur patobiologiska processer kan påverka farmakokinetik och farmakodynamik och därmed behandling med läkemedel,

6. förklara olika typer av interaktioner med läkemedel, och

7. bedöma kvaliteten i dokumentationen och självständigt identifiera utvalda ”röda tråden läkemedel” samt vilka stycken som relaterar till aktuell kurs.

Undervisningen bedrivs i form av problembaserat lärande inklusive basgruppsmöten, egna studier av litteraturen, räkneövningar och patientfall i seminarieform samt föreläsningar, och består av tidsbestämda teman. Lärandemål 1-7 kopplas till basgruppsmöten, litteraturstudier och föreläsningar. Lärandemål 1 och 5-7 stöds dessutom av seminarier. Arbetsformerna i alla lärandemål syftar till studentens aktiva deltagande och reflektion. Obligatoriska moment är basgruppsmöten och seminarier . Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarie kan erbjudas under terminstid .

Lärandemål 1-7 examineras genom en individuell skriftlig tentamen, dessutom individuellt vid varje basgruppsmöte. Fokus vid bedömningarna ligger på studentens förmåga att bedöma och värdera metoder och resultat inom området. Bedömningskriterier för respektive examination finns i studiehandledningen .

Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

FASS. Läkemedelsindustriföreningen. www.fass.se (senaste upplagan).

Kumar V (2013) ”Robbin's Basic Pathology” (upplaga 9). Saunders Elsevier. 400 av 928 s.

Rang HP, Dale JL, Ritter MMl (2011). ”Rang and Dale’s Pharmacology” (upplaga 7), Elsevier/Churchill Livingstone. 150 av 777 s.

Tozer TN and Rowland M, (2006): Introduction to Pharmacokinetics and Pharmacodynamics (upplaga 1). Lippincott, Williams & Wilkings. 100 av 331 s.

Kompendier utdelas under kursens gång ca 50 s.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter halva kursen. Denna sammanställs samt återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna skriftligt och muntligt under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen upprättas och görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.