Kursen ger en allmän introduktion om vävnader, hud, skelett och muskler. Vidare behandlas anatomiska uppbyggnaden och normala fysiologiska funktioner hos nervsystemet med sinnesorganen, cirkulationsorganen med blodcirkulationen och blodet, andningsorganen och respirationen, matspjälkningsorganen och digestionen, njurar och urinvägar samt det endokrina systemet.

Kursen omfattar beskrivning av kroppsorganens funktionella anatomi och fysiologi. Kursen inleds med en presentation av generella teman inom fysiologin som homeostatiska principer samt nervös respektive endokrin kontroll. Perifera nervsystemet, med tyngdpunkt på autonoma delar behandlas, centrala nervsystemet diskuteras i samband med respektive perifer komponent samt integrativ fysiologi inom de stora organsystemen.. I samband med studier av mag-tarmkanalens funktion diskuteras även matsmältningsorganens sjukdomar med medel vid syrarelaterade symtom Parallellt med fysiologin behandlas grundläggande anatomi och den morfologi som krävs för att funktionen ska kunna förklaras. De egenskaper och funktioner som utgör både barriär och möjlig administrations- eller exkretionsväg för läkemedel diskuteras, framför allt respirationssystemet, digestionssystemet, immunsystemet och huden. Leverns och njurens funktion och betydelse diskuteras. Vidare diskuteras åldersrelaterade förändringar av människokroppen, av relevans ur ett farmaceutiskt perspektiv.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för människokroppens olika organ och organsystems uppbyggnad och dess normala funktioner med utgångspunkt i medicinsk terminologi, och

2. identifiera olika fysiologiska mätmetoder såsom EKG, lungfunktion och blodtrycksmätning.

Samtliga arbetsformer syftar till studentens aktiva deltagande och reflektion. Arbetsformerna består av salsföreläsningar, inspelade föreläsningar, litteraturstudier, seminarier och delprov (lärandemål 1-2). Nätbaserade moment förekommer.Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarie kan erbjudas under terminstid.

Lärandemål 1-2examineras som delprov och enskild tentamen. Delproven innebär såväl formativ som summativ bedömning. Delproven kan inte sänka betyget utan endast ge extrapoäng till skriftlig tentamen. Fokus vid bedömning av studenternas prestationer vid samtliga examinationer ligger på förmågan att förstå fysiologiska funktioner, förlopp och samband.

Student som underkänts i kursen, ges möjlighet till minst två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel.

Sand O, Sjaastad Ö, Haug E, Bjåle J G, (2007) Människokroppen. Fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber AB. 400s av 544 s.

Anatomiska attrapper och modeller i Anatomi-och fysiologlab, plan 5, U-huset Anatomi- och fysiologiprogrammet ADAM finns på datorerna, rum U 202.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna skriftligt och muntligt under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen upprättas och görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.