Grundläggande behörighet + Biologi 2, Fysik 1a/1b1 + 1b2, Kemi 2, Matematik 4. Eller: Biologi B, Fysik A, Kemi B, Matematik D.

Kursens syfte är att studenten tillägnar sig kunskaper i kemi med fokus på kemiska jämvikter, buffertsystem samt kemisk bindning. Vidare ska studenten skaffa sig kunskaper i grundläggande organisk kemi och biokemi, biologiska makromolekylers struktur och funktioner. Vidare ska studenten förvärva kunskaper om intracellulära strukturer, cellulär rörelse och interaktion mellan celler. Studenten ska kunna identifiera och diskutera metoder och resultat som dokumenteras vid utveckling av läkemedel som relaterar till den aktuella kursen.

Kursen består av två delkurser:

Kursen behandlar kunskaper om kemiska jämvikter med tonvikt på buffertsystem ur både teoretiskt och praktisk synvinkel. Vidare behandlas kemisk bindning samt hur intermolekylära krafter återspeglas i blandbarhet och fysikaliska egenskaper som till exempel kokpunkter, ytspänning, kapillärkraft och viskositet. Det lösta ämnets påverkan på lösningsmedlets fysikaliska egenskaper diskuteras. Dessutom ingår termodynamik där de termodynamiska storheterna entalpi, entropi och Gibbs fria energi med tillämpningar inom biokemin behandlas.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för olika typer av kemiska bindningar samt förklara hur intermolekylära krafter återspeglas på fysikaliska och kemiska egenskaper,

2. redogöra för kemiska jämvikter, buffertsystem och tillämpa teorin i biologiska system, och

3. förklara fysikaliska/kemiska egenskaper i lösningar samt redogöra för termodynamiska storheter.

I arbetet med lärandemål 1-3 består undervisningen av föreläsningar, egna studier av litteraturen, seminarier, gruppövningar, muntliga redovisningar samt laborationer, som syftar till studentens aktiva deltagande och reflektion. Närvaro är obligatorisk på seminarier, redovisningar och laborationer.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarie kan erbjudas under terminstid .Dessutom erbjuds ett nytt laborationstillfälle när examinator/lärare bedömer vilken tid som är lämplig till omlaboration.

Lärandemål 1-3 examineras genom skriftlig individuell tentamen samt genom laboration. Den laborativa bedömningen görs utifrån studentens prestationer vid laborationstillfällen och från skriftliga redogörelser i laborationsrapporter. Samtliga laborationer skall vara godkända. Fokus vid bedömning av studenternas prestationer ligger på förmåga att omsätta lärandemålen på aggregerad nivå, dvs. hur temana i de olika målen tillsammans växelverkar för ett givet system eller given händelse. Bedömningskriterier för examinationen finns i studiehandledningen.

I delkursen behandlas grundläggande organisk kemi, biokemi och biomolekylers uppbyggnad, struktur och funktion. Dessutom belyses uppbyggnaden av biologiska membraner med fokus på de olika molekylernas betydelse för membranets stabilitet och funktion samt vanliga biokemiska metoder som används för att studera protein och nukleinsyror. Därutöver inhämtas kunskap om cellens intracellulära strukturer, deras funktion samt cell-cell kommunikation. Vidare behandlas DNA-replikation och celldelning. I delkursen utförs laborationer som belyser såväl teoretiskt genomgångna moment som grundläggande cellbiologisk metodik.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. förklara uppbyggnad, struktur och funktion för i cellen vanligt förekommande biologiska makromolekyler,

2. redogöra för cellens uppbyggnad, organellernas grundläggande funktioner i olika typer av celler, samt intracellulära strukturer, cellulär rörelse och interaktion mellan celler,

3. redogöra för cellens centrala metabola processer och cellens produktion av energi samt översiktligt beskriva hur biomolekyler byggs upp och bryts ned i cellen,

4. förklara cellens grundläggande mekanismer: intracellulär sortering, cellsignalering, DNA-replikation och celldelning, och

5. planera, utföra, dokumentera och värdera grundläggande laborativt arbete inom området cellbiologi.

Gällande lärandemål 1-4 består undervisningen av föreläsningar, egna studier av litteraturen, seminarier, gruppövningar och muntliga redovisningar. För att uppnå lärandemål 5 görs laborationer som syftar till studentens aktiva deltagande och reflektion. Närvaro är obligatorisk på seminarier, redovisningar och laborationer. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarie kan erbjudas under terminstid. Dessutom erbjuds ett nytt laborationstillfälle när examinator/lärare bedömer vilken tid som är lämplig till omlaboration.

Lärandemål 1-4 examineras i form av skriftliga individuella tentamina samt muntlig och skriftlig redovisning i grupp. Fokus vid bedömning av studentens prestationer ligger på förståelsen om cellens grundläggande struktur, funktioner, energi produktion och celldelning. Den laborativa bedömningen för lärandemål 5 görs utifrån studentens prestationer vid laborationstillfällena och från skriftliga såväl som muntliga redogörelser. Samtliga laborationer skall vara godkända. Fokus vid bedömning av studenternas prestationer ligger på självständig planering inför och genomförandet under laborationen samt värdering av erhållna resultat i en välskriven dokumentation. Bedömningskriterier för examinationen finns i studiehandledning.

Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Sutton R, Rockett BW, Swindells PG, (2009) Chemistry for the Life Sciences (upplaga 2) CRC Press Inc. 266 s

Laborationskompendium och vetenskapliga artiklar tillkommer. 50 s.

Kleinsmith LJ, Hardin J, Bertoni GP, (2011) Becker’s World of the Cell, (eight edition), Pearson Benjamin Cummings. 350 av 912 s.

Laborationskompendium och vetenskapliga artiklar tillkommer. 50 s.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter halva kursen. Denna sammanställs samt återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna skriftligt och muntligt under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen upprättas och görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.