Kursen behandlar olika politiska, religiösa och värdeladdade frågor inom religionskunskapen där fokus ligger på åtskillnaden mellan religion och vetenskap. Kursen ska ge studenten verktyg att kunna undervisa om kontroversiella frågor och ämnen som ofta skapar konflikter i klassrummet, till exempel frågor som rör förtryck, diskriminering, våld och territorialism. Kursen tar utgångspunkt i hur argument som grundas i konfessionalism och apologetik kan förstås och användas i en icke-konfessionell utbildning som relaterar till värdegrundsfrågor och demokrati.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. diskutera och problematisera skillnaden mellan konfessionellt grundade och vetenskapligt belagda kunskaper

2. analysera och diskutera hur argument som grundas i konfessionalism och apologetik kan förstås och användas i en icke-konfessionell undervisning

3. självständigt identifiera och källkritiskt granska olika positioneringar i relation till kontroversiella frågor som kan uppstå i klassrummet

4. formulera, försvara och diskutera vetenskapliga argument i tal och skrift

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar och seminarier, workshops, vetenskapligt skrivande, kamratrespons, samt arbete i grupp och individuellt. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärare.

Prov 1: Portfolio (Portfolio), 7hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Muntlig och skriftlig presentation (Oral and Written Presentation), 8hp. I detta prov examineras lärandemål 3 och 4.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Boisvert, Donald L. och Carly Daniel-Hughes (red.) (2017). The Bloomsbury Reader in Religion, Sexuality, and Gender. London & New York: Bloomsbury Academic. (288 s.)

Dixon, Thomas (2008.) Science and Religion: A Very Short Introduction. New York: Oxford University Press. (184 s.)

Flensner, Karin K., Göran Larsson, G. & Roger Säljö (red.) (2021). Känsliga frågor, nödvändiga samtal: Att lära om och av kontroverser. Lund: Studentlitteratur. (Inledning, kap. 1, 9, 10, 11 och 12. (74 s.)

Franck, Olof & Peder Thalén (red.) (2018). Interkulturell religionsdidaktik: utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur. (Kap. 7 och 8. 34 s.)

Hughes, Aaron W. (2016.). Islam and the Tyranny of Authenticity: An Inquiry Into Disciplinary Apologetics. Sheffield, UK & Bristol, CT: Equinox. (164 s.)

Obadiah, Lionel (2014). “Globalisation and new geographies of religion: new regimes in the movement, circulation, and territoriality of cults and beliefs”. International Social Science Journal 63:209–210, 147–157. (11 s.)

Utöver detta tillkommer följande:

Artiklar och bokkapitel som laddas upp på kursplattformen (ca. 700 s.)

Litteratur för portfolioexaminering som väljs i samråd med undervisande lärare (ca. 400 s.).

Litteratur för muntlig och skriftlig redovisning som väljs i samråd med undervisande lärare (ca. 400 s.).

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.