Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: RL222C Religion och lärande: Modernitet, migration och globalisering (genomgången) eller RL224C Religion och lärande: Religion, modernitet och globalisering (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper om ungdomskultur, medier och identitetskonstruktion såväl i mångfaldens Sverige som i övriga världen. Kursen syftar också till att studenterna inom ramen för religionsämnet ska fördjupa sina kunskaper om etik, livsfrågor och livsstil, sexualitet, samlevnad, normer och värden. Studenterna ska fördjupa sina kunskaper om bedömningspraktik och utvärderingar i såväl nationell som internationell kontext.

I kursen studerar studenten aktuell forskning om det pluralistiska globaliserade samhällets influenser på individers ställningstaganden i religiösa och värderingsmässiga frågor. Internationella såväl som nationella utvärderingar beaktas i sammanhanget. Fokus ligger både på den enskilda individens livsvärld och elevens livsfrågor. Sex och samlevnad samt hedersrelaterad problematik utgör en central del i kursen. I kursen analyserar studenten också olika mediers framställning av religion och ungdomskultur samt hur detta kan bidra till och utmana religionsundervisningens innehåll. Härigenom kopplas också didaktiska frågor och val till kursens teoretiska innehåll. Studenten fördjupar kunskaper om bedömning genom att granska den egna bedömnings- och dokumentationspraktiken.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier, workshops, informationssökning, arbete i grupp och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärare.

För godkänt resultat på kursen krävs aktivt deltagande under kursens alla moment. Samtliga examinationsuppgifter skall vara godkända för att kursen ska anses vara avklarad.

Den första examinationen, som genomförs individuellt eller i par, fokuserar på ungdomskultur, livsfrågor och etik kopplat till medier. (Mål 1, 2 och 3)

En andra examination innebär att studenterna i grupp, presenterar en planering för sex- och samlevnadsundervisning. (Mål 3, 4 och 5)

I en tredje examination analyserar och reflekterar studenten kring den egna bedömnings-, betygs- och dokumentationspraktiken. (Mål 6 och 7)

Samtliga examinationer presenteras såväl muntligt som skriftligt och bedöms utifrån didaktiska val, teoretisk medvetenhet och presentationsförmåga.

Alvstad, Erik (2010). ”Encounters Between Believers and Non-Believers in a Symbolic Universe: Religious Dialogue and Controversy on the Internet.” Nordic Journal of Religion and Society (2010), 23 (1): 71–86.

Bjurström, Erling (red.) /2005). Ungdomskultur, stil och smak. Borea Bokförlag. (Urval 230 s)

Darj, Frida & Hedvig Nathorst-Böös (2011). HBT & Heder. En intervjustudie om unga HBT-personer som lever i familjer med hedersnormer. Alma Europa & RFSL Ungdom. (191 s).

Forsberg, Margareta (2005). Brunetter och blondiner: om ungdom och sexualitet i det mångkulturella Sverige. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. (307 s)

Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Natur & Kultur. (Urval 200 s)

Hela livet. 50 år med sex- och samlevnadsundervisningen. Myndigheten för skolutveckling. (236 s) http://www.skolverket.se/publikationer?id=2081

Hedervärt. Att arbeta med ungdomar om heder. Utgiven av Kvinnoforum 2006. (59 s). https://applications.itslearning.com/Resource/Proxy/DownloadRedirect.ashx?LearningObjectId=3534919&LearningObjectInstanceId=6264955

Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det? SOU 2009:64 (Urval 100 s) http:www.regeringen.se/content/1/c6/12/94/34/1994d30d.pdf

Larsson, Göran (red.) (2003). Talande tro: ungdomar, religion och identitet. (239 s)

Lynch, Gordon (2005). Understanding Theology and Popular Culture. Malden, MA: Blackwell Pub. (236 s. I urval)

Tillkommer övrig litteratur om t.ex. sex och samlevnad i olika religioner i samråd med examinator och relaterat till val av examinationsuppgifter. (ca 500 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.