Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204C Globala utmaningar i en ämneskontext (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna utvecklar förmågan att undersöka och analysera existentiella frågor i globala perspektiv där aktuella händelser bildar underlag för problematisering. Etik och hållbarhet fokuseras och syftar till att studenterna når insikt i olika globala processers villkor samt olika aktörers synsätt kring dessa. I kursen ingår också att författa en vetenskaplig text med relevans för läraruppdraget i religionskunskap.

Existentiella frågor och frågor om mänskliga rättigheter är centrala och människan som en tolkande och meningssökande varelse betonas betonas och relateras till olika religioner i världen. Dagsaktuella frågor om globala samhällsproblem och internationella konflikter står i fokus samt relateras till etiska teorier om global rättvisa. Särskilt identifieras frågor som är centrala för religionskunskapsundervisningen i skolan. Härigenom kopplas också didaktiska frågor och val till kursens teoretiska innehåll.

Studenterna författar en vetenskaplig text i form av ett projektarbete med relevans för undervisning i religionskunskap i skolan företrädesvis utifrån innehållet i genomgångna kurser.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Inom ramen för kursen organiseras föreläsningar och seminarier, informationssökning, arbete i grupp och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärare.

Inom ramen för ett grupparbete genomför studenten en uppgift kring internationella samhällsfrågor. Uppgiften redovisas både skriftligt och muntligt, i en poster, som bedöms utifrån didaktiska val, teoretisk medvetenhet och presentationsförmåga.

I en annan uppgift analyserar studenterna ett religionsvetenskapligt problemområde med utgångspunkt i kurslitteraturen och genomför en skriftlig redovisning i par. (Mål 1 och 2)

Ett individuellt projektarbete genomförs och dokumenteras i en vetenskaplig text. Studenten väljer i samråd med lärare ett ämnesområde som avgränsas, problematiseras, analyseras samt dokumenteras i en vetenskaplig text. Som stöd för detta arbete organiseras handledning och responsgrupper. Detta arbete examineras vid ett seminarium där författaren också opponerar på ett annat projektarbete. Projektarbetet bedöms med avseende på innehåll, språklig klarhet, vetenskaplighet och relevans för läraryrket. (Mål 3 och 4)

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Andersson, Dan-Erik och Modée, Johan (2011). Mänskliga rättigheter och religion. Malmö: Liber (252 s.)

Collste, Göran (2004). Globalisering och global rättvisa. Studentlitteratur: Lund. (200 s.)

Franck, Olof & Stenmark, Mikael (red.) (2012). Att undervisa om religion och vetenskap: med grund i ämnesplanen för religionskunskap. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (159 s.)

Hartsmar, Nanny & Liljefors Persson, Bodil (red.) (2013). Medborgerlig bildning: demokrati och inkludering för ett hållbart samhälle. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (ca 75 s. i urval)

Lövheim, Mia och Bromander, Jonas (2012). Religion som resurs: Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv. Skellefteå: Artos & Norma Bokförlag (359 s.)

Miner, Horace (1956). ”Body Ritual Among the Nacirema”. I American Anthropologist, 1956 58 (3), s. 503-507. (4 s.)

Patel, Runa och Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur (149 s.)

Vilby, Knud m.fl. (2007). Den globala resan. Marginalisering och miljöhot. Lund: Studentlitteratur (414 s.)

FN:s post-2015-arbete. http://www.millenniemalen.nu/vad-ar-post-2015/fns-post-2015-arbete/.

Tillkommer litteratur för de enskilda arbetena som väljs i samråd med undervisande lärare (ca 400 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.