Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: RL205C Religion och lärande: Religion, etik och livsfrågor (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska problematisera hur identiteter konstrueras, förmedlas och tar sig uttryck i ett mångkulturellt samhälle. Kursen syftar vidare till att studenterna tillägnar sig grundläggande kunskaper om religions- och kulturmöten i närsamhället. Studenterna ska utveckla sin reflekterande förmåga kring den egna lärarrollen samt undersöka olika gruppkonstellationer och lärandemiljöer.

I kursen fokuseras studiet av kulturmöten och identitetsskapande i vid bemärkelse. Särskilt uppmärksammas judendom, kristendom och islam ur ett religionshistoriskt och kulturmötesperspektiv. Studenterna arbetar bl.a. med temat ”Abrahams barn” utifrån centrala källtexter och övar sig i berättande och gestaltande i olika former. Studenterna möter teorier om ungdomars identitetsskapande processer och undersöker hur dessa processer kommer till uttryck i mångfaldens samhälle. Innehållet i kursen uppmärksammar också andraspråksperspektiv och värdefrågor som t.ex. likvärdighet och asymmetri samt orättvisor och demokrati.

Studenterna genomför studiebesök i närsamhället för att bli förtrogna med lokala religiösa samfund i syfte att kunna använda närmiljön som resurs i undervisningssammanhang.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten. Betygskriterier och omtentamenstillfällen anges också av kursledaren vid kursstarten.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, workshops, informationssökning, grupparbeten och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt i kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärare.

Insikter i hur individ, grupp och samhälle kan samspela i identitetsskapande processer examineras genom dels en muntlig och skriftlig redovisning i grupp baserad på studiebesök i olika religiösa samfund i närsamhället, där även didaktisk förmåga bedöms, dels i litteraturseminarier. (Mål 1, 4) Temat Abrahams barn examineras dels genom att studenten deltar aktivt i kreativt skapande och gestaltning av vald uppgift, dels i ett studentlett seminarium kring livsfrågor med relevans i nutid, samt i en workshop kring temat. (Mål 2, 3, 6) Med utgångspunkt i kursens innehåll framställer studenterna i grupp en digital berättelse där de resonerar kring ett första- och andraspråks-perspektiv, samt reflekterar över hur undervisningen i skolämnet religionskunskap kan främja alla elevers lärande. (Mål 5, 6, 7) I en individuell skriftlig hemtentamen och i litteraturseminarier examineras religionerna judendom, kristendom och islam. (Mål 2, 3)

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Claesson, Silwa (2007). Spår av teorier i praktiken. Några skolexempel. Lund: Studentlitteratur. (152 s)

Groth, Bente (2002). Judendomen: kultur, historia, tradition. Stockholm: Natur och kultur. (Urval 160 s)

Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & kultur. (284 s)

Hedin, Christer (2007). Abrahams barn: vad skiljer och förenar judendom, kristendom och islam?. Stockholm: Dialogos. (273 s)

Khemiri, Jonas Hassen (2012). Ett öga rött. Månpocket. (252 s)

Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur. (219 s)

Roald, Anne-Sofie (2005).Islam: historia, tro, nytolkning. Stockholm: Natur och kultur. (Urval 160 s)

Rosenblad, Dorothea & Fanny Rosenblad. (2013). Samma rötter: Abrahams barn i tre religioner: Lärarhandledning. Fondi förlag. (192 s)

Woodhead, Linda (2005). An Introduction to Christianity. Cambridge University Press. (Urval 160 s)

www.skolverket.se

Stier, Jonas (2003). Identitet. Människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur. (159 s)

Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. (165 s). Ett av flera exempel!

Williams, Kevin, Helle Hinge and Bodil Liljefors Persson (2008). Religion and Citizenship Education in Europe. CiCe Guidelines on Citizenship Education in a Global Context 5, CiCe Thematic Network, London Metropolitan University. http:cice.londonmet.ac.uk (17 s)

Förslag på valbar litteratur: (ca 250 s)

Arvastson, Gösta & Billy Ehn (red) (2007). Kulturnavigering i skolan. Malmö: Gleerups. (149 s)

Hjerm, Mikael & Abby Peterson (2007). Etnicitet. Perspektiv på samhället. Malmö: Gleerups Utbildning AB. (272 s)

Hylland Eriksen, Thomas (1999). Kulturterrorismen. En uppgörelse med tanken om kulturell renhet. Nora: Nya Doxa. (72 s)

Lalander, Philip & Thomas Johansson (2012). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. (166 s)

Lorentz, Hans & Bosse Bergstedt (red) (2006). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur. (Urval, 100 s)

Otterbeck, Jonas (2000). Islam, muslimer och den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur. (148 s)

Svanberg, Ingvar & David Westerlund (1999). Blågul islam? Muslimer i Sverige. Nora: Bokförlaget Nya Doxa. (299 s)

Trondman, Mats & Nihad Bunar (2001). Varken ung eller vuxen: samhället idag är ju helt rubbat. Stockholm: Atlas Bokförlag. (565 s)

Woodhead, Linda, Kawanami, Hiroko & Partridge, Christopher H. (red.) (2009). Religions in the modern world: traditions and transformations. 2. ed., Routledge, London. (549 s)

Ålund, Alexandra (2011). Multikultiungdom. Kön, etnicitet, identitet. Lund: Studentlitteratur. (196 s)

Ärnström, Ulf & Hagberg, Pete. (1991). Berättarboken - en bok om att berätta med egna ord. Stockholm: Kulturkemi Berättarverkstan. (88 s)

Någon lärobok för grundskolan och gymnasiet.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.