Behörig att antas till Lärarlyftet är lärare

Kursen syftar till att deltagaren ska utveckla sina ämneskunskaper och sin teoretiska, didaktiska och metodiska kompetens avseende formativ undervisning och bedömning i svenska som andraspråk för årskurserna 1-3. Kursen innehåller tre delkurser på vardera 5 hp som är tydligt förankrade i läroplanen, med fokus på olika områden däri, där varje delkurs bygger på tolkning och tillämpning av teori och deltagarnas praktik. Kursen, liksom kursplanen i svenska som andraspråk, framhåller vikten av undervisning utifrån ett andraspråksperspektiv genom bland annat explicit undervisning kring språkliga strategier och ordförråd samt vikten av interaktion och formativ undervisning.

Som en röd tråd genom delkurserna går ett resursperspektiv på flerspråkighet, heterogenitet och inkludering. Första delkursen introducerar deltagarna i kunskapsfältet svenska som andraspråk gällande perspektiv på lärande, andraspråksinlärning och organisation av undervisning. Andra delkursen behandlar formativ undervisning och bedömning av språkutveckling i elevtexter. Den tredje delkursen berör andraspråkselevers förutsättningar för kommunikation och litteracitetsutveckling på ett andraspråk.

Kursen som helhet ger deltagarna en grund av ämnesteorier såväl som didaktiska redskap för att undervisa i svenska som andraspråk i åk 1-3. Deltagare läser på egen hand, bearbetar litteratur vid kursträffar och förankrar sedan teori i egen praktik genom exempelvis observationer och frågeställningar kopplade till den egna verksamheten.

I delkursen resursperspektiv på flerspråkighet och undervisning i svenska som andraspråk introduceras perspektivet flerspråkighet som resurs och forskningsfältet svenska som andraspråk genom såväl individuella som samhälleliga aspekter. Frågor om hur kulturmönster skapas, vidmakthålls och förändras i samhället diskuteras och problematiseras utifrån teori och praktik. Ur olika perspektiv diskuteras flerspråkighet, språklig variation, interkulturalitet och etnocentriska mönster i samhälle och i det svenska utbildningssystemet. Detta relateras till ett inkluderande och resursbaserat förhållningssätt för elever med olika kulturell bakgrund och till organisation av undervisning för nyanlända elever. Med stöd i aktuell forskning diskuteras konsekvenser av hur språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer samt ämnet svenska som andraspråk organiseras och hur undervisning genomförs utifrån ett språkdidaktiskt, likvärdigt och interkulturellt perspektiv.

Efter avslutad delkurs ska deltagaren kunna

Kursen innehåller varierade arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier genom fysiska träffar och mellanliggande digitala diskussionsforum och uppgifter, både självständigt och i grupp.

Lärandemålen examineras genom ett muntligt seminarium och en utredande text.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkursen flerspråkighet, andraspråksinlärning och bedömning belyser betydelsen av ett resursperspektiv på elevernas befintliga kunskaper, erfarenheter och språkliga repertoar som utgångspunkt för kontinuerlig bedömning och undervisning. Aktuell forskning, teoretiska utgångspunkter och metoder som rör perspektiv på flerspråkighet i undervisning och andraspråksutveckling ur ett språkdidaktiskt perspektiv diskuteras. Därtill lyfts specifika frågor kopplade till formativ undervisning i svenska som andraspråk som bygger på formativ bedömning genom analys av andraspråksutveckling. Detta innefattar såväl kunskap om språkliga utvecklingsstadier som ligger till grund för bedömning av andraspråksutveckling som metoder för undervisning av svenska som andraspråk. Vidare belyses olika metoder och verktyg som kan användas för att bedöma andraspråksutveckling, exempelvis processbarhetsteorin, performansanalys och Skolverkets bedömningsstöd Bygga svenska, i riktning mot kriterier för bedömning i åk. 3.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierade arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier genom fysiska träffar och mellanliggande digitala diskussionsforum och uppgifter, både självständigt och i grupp.

Lärandemålen examineras genom ett utredande paper som innehåller en elevtextanalys och en diskussion av analysen.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkursen litteracitet och kommunikativ förmåga ur ett andraspråksperspektiv tar stöd i tidigare delkursers innehåll om formativ undervisning utifrån ett andraspråks- och resursperspektiv och bygger vidare på hur denna kan planeras och utvärderas. Metoder, forskning och teoretiska utgångspunkter som rör främjandet av kommunikativ förmåga belyses, samt läs- och skrivdidaktik ur ett andraspråksperspektiv. Det senare innefattar såväl metoder i grundläggande läs- och skrivstrategier som litteracitetsutveckling i ett vidare perspektiv, där läsande, skrivande och multimodalt meningsskapande innebär deltagande i sociala praktiker där undervisning bygger vidare på tidigare literacyerfarenheter. Vidare belyses hur den sociala interaktionen i klassrummet skapar förutsättningar för att utveckla elevernas läsförståelse på ett andraspråk, kritisk textmedvetenhet och förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt i olika sammanhang. Fokus riktas också mot metoder för undervisning av ord och strategier som en viktig grund för såväl muntlig som skriftlig kommunikation.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierade arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier genom fysiska träffar och mellanliggande digitala diskussionsforum och uppgifter, både självständigt och i grupp.

Lärandemålen examineras genom ett muntligt seminarium och en utredande text.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

Axelsson, Monica (2015). Nyanländas möte med skolans ämnen i ett språkdidaktiskt perspektiv. I: Bunar, Nihad (red.) Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur. (40 s.).

Bijvoet, Ellen och Fraurud, Kari (2013). Rinkebysvenska och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. (28 s.)

Bunar, Nihad (red.) (2015). Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering. (1.utg.). Stockholm: Natur & Kultur. (130 s. enligt instruktion på Canvas.)

Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur. (300 s.)

Elmeroth, Elisabeth (2017). Möte med andraspråkselever. Lund: Studentlitteratur. (169 s.)

Flyman Mattsson, Anna (2017). Svenska som andraspråk på språkvetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur. (217 s.)

Hedman, Christina och Nilsson Josefin (2022). Möjligheter till lärande- andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. I: Alden, Kristina och Olofsson, Mikael (red.) Möjligheter till lärande- andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. (14 s.)

Jonsson, Carla (2022). Med flerspråkighet som utgångspunkt i ett kritiskt perspektiv. I: Alden, Kristina och Olofsson, Mikael (red.) Möjligheter till lärande- andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. (14 s.)

Kaya, Anna (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk. (80 s. i samråd med kursledare.)

Kaya, Anna (2021). Svenska som andraspråk. För vilka elever och hur kan det organiseras. Stockholm: Lärpocket. (85 s.)

Milani, Tommaso M. (2013). Språkideologiska debatter i Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. (26 s.)

Nuottaniemi, Andreas (2022). Flerspråkighet på (o)jämlik grund. I: Alden, Kristina och Olofsson, Mikael (red.) Möjligheter till lärande- andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. (9 s.)

Sernhede, Ove (2011). Varför uppfattar så många unga i storstädernas ”utsatta” förorter inte skolan som en väg in i samhället? I: Forskning om undervisning och lärande, nr 6. Stiftelsen SAF/Lärarförbundet. (9 s.)

St John, Oliver (2022). Flerspråkigt stöd genom språkstödjare. I: Alden, Kristina och Olofsson, Mikael (red.) Möjligheter till lärande- andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. (13 s.)

Vuorenpää Sari, Duek Susanne och Zetterholm, Elisabeth (2019). Kartläggning av en nyanländ elevs litteracitet i Sverige. Nordic Journal of Literacy research, 5(3). (12 s.)

Wedin, Åsa och Musk, Nigel (red.) (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande. Lund: Studentlitteratur. (80 s. i urval enligt anvisning på Canvas.)

Abrahamsson, Niclas (2008). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. (80 s. i urval enligt anvisning på Canvas.)

Abrahamsson, Tua och Bergman, Pirkko (red) (2014). Tankarna springer före: att bedöma ett andraspråk i utveckling. Lund: Studentlitteratur. (152 s.)

Axelsson, Monica (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (32 s.)

Brusewitz, Emma, Kipriyanova, Amanda, Eklöf, Erica (2021). Bygga svenska: Stöd för genomförande och bedömning. Stockholm: Lärpocket. (85 s.)

Enström, Ingegerd (2020). Ordens värld. Svenska ord - struktur och användning. Lund: Studentlitteratur. (192 s.)

Flyman Mattsson, Anna (2021). Andraspråkets grammatik. Lund: Studentlitteratur. (219 s.)

Flyman Mattsson, Anna & Håkansson, Gisela (2021). Bedömning av svenska som andraspråk. En analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier. Lund: Studentlitteratur. (160 s.)

Håkansson, Gisela (2013). Utveckling och variation: en tillämpning av processbarhetsteorin på svenskt inlärarspråk. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (15 s.)

Olofsson, Mikael & Sjöqvist, Lena (2013). Bedömning i svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (16 s.)

Rehnqvist, Gunilla & Svensson, Gudrun (2019). Lära om språk. Malmö: Gleerups. (70 s. i urval enligt anvisning på Canvas.)

Thorén, Bosse (2014). Kärnan i uttalsundervisning: Vad bör lärare prioritera I: Kindenberg, Björn (red.). Flerspråkighet som resurs. Symposium 2015. Stockholm: Liber. (10 s.)

Axelsson, Monica (2015). Flerspråkiga barn utvecklar litteracitet. I: Laursen, Helle Pia (red.) Litteracitet och språklig mångfald. Lund: Studentlitteratur. (17 s.)

Cox Eriksson, Christine (2019). Ordförråd och ordkunskap- språkets byggstenar. I: Alatalo, Tarja (red.): Läsundervisningens grunder. Lund: Gleerups. (15 s.)

Damber, Ulla (2019). Flerspråkiga barns läsundervisning. I Alatalo, Tarja (red). Läsundervisningens grunder. Lund: Gleerups. (13 s.)

Danielsson, Kristina (2022). Multimodala perspektiv på meningsskapande i språkligt heterogena klassrum. I: Alden Kristina och Olofsson Mikael (red.) Möjligheter till lärande- andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. (12 s.)

Enström, Ingegerd (2013). Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Red. Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger. Lund: Studentlitteratur. (25 s.)

Fast, Carin (2019) Literacy - i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. (168 s.)

Gibbons, Pauline (2018). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Upplaga 5. Uppsala: Hallgren & Fallgren. (150 s. i urval enligt anvisning på Canvas.)

Lim Falk, Maria, Bani Shoraka, Helena, Galian Barrueco, Carmen, Forsberg, Madeleine och Vilhelmsson Lena (2022). Mot en långsiktig och hållbar ordundervisning. I: Alden Kristina och Olofsson Mikael (red.) Möjligheter till lärande- andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. (14 s.)

Lindberg, Inger: Språka samman om samtal och samarbete i språkundervisning (2006). Stockholm: Natur & Kultur. (100 s. i urval enligt anvisning på Canvas)

Lindholm, Anna (2022). Betydelsefulla strategier vid utveckling av flerspråkiga elevers läsförståelse. I: Alden Kristina och Olofsson Mikael (red.) Möjligheter till lärande- andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. (9 s.)

Lupsa, Manuela (2020). Transspråkande i en flerspråkig förskoleklass. HumaNetten (45). Tillgänglig via internet. (27 s.)

Rehnqvist, Gunilla & Svensson, Gudrun (2019). Lära om språk Malmö: Gleerups. (80 s enligt anvisning på Canvas)

Svensson, Gudrun (2016). Translanguaging för utveckling av elevers ämneskunskap, språk och identitet. I: Kindenberg, Björn (red.). Flerspråkighet som resurs. Symposium 2015. Stockholm: Liber. (12 s.)

Wallden Robert (2020). Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk - Språk, texter och samtal. Lund: Studentlitteratur. (240 s.)

Wedin, Åsa & Rosén, Jenny (2013) Klassrumsinteraktion och flerspråkighet. Liber AB. (230.s.). C.a 100 s. i urval i överenskommelse med lärare.

Wedin, Åsa (red.) (2017) Språklig mångfald i klassrummet. Lärarförlaget. Stockholm (158 s.) C:a 50 s i urval enligt överenskommelse med lärare.

Några vetenskapliga artiklar tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.